Mitt i jordbrukets allvarliga kostnads- och lönsamhetskris kommer AgriHubi, som är en bra öppning, att ha tillräckligt med utmaningar. Även om AgriHubi kan skapa en bra plattform för starkare samarbete, verkar det tyvärr som om inga större strukturella förändringar när det gäller samarbetsmetoderna är på kommande just nu. Med andra ord det nära samarbetet mellan producenter, jordbruksrådgivning och forskning, t.ex. när man beslutar vad det forskas i och vad som utvecklas i större utsträckning, förutom inom ramen för enskilda projekt. Och hur kan man implementera bästa praxis på gårdnivå? Det verkar också som om det är ganska öppet hur AgriHubis verksamhet kommer att fortsätta när ministeriet kommer att dra sig ur dragaransvaret i sinom tid.
Jag har alltid, något i hemlighet, beundrat det målmedvetna agerandet för jordbrukets utveckling i det lilla landet Danmark med 5,8 miljoner invånare. Har vi något att lära av danskarna nu för vår egen AgriHubi-process?
Jordbruket står för 24 % av Danmarks export
Med sin jordbruksproduktion förser Danmark totalt 15 miljoner människor med mat. Danmarks framgång bygger på ett par saker som härstammar från 1860-talet, då hungersnöden drabbade Danmark, samtidigt som den drabbade Finland. Dessa danska framgångsfaktorer är:
1) en stark andelsverksamhet som gör det möjligt för även en mindre producent att med lägre ekonomisk risk delta i t.ex. en modern produktionsanläggning
2) satsningar på utbildning, innovation och informationsutbyte
SEGES, det danska kompetens- och servicecenter för jordbruket, som ägs av 30 000 danska jordbrukare via sin producentorganisation, fokuserar just på informationsutbyte och fungerar som en bro mellan producenter och forskning samt i nära samarbete med lokala rådgivningscentrum. SEGES fungerar som ett nationellt centrum med totalt 28 lokala rådgivningscentrum. SEGES är specialiserat just på att förankra och sprida information direkt till rådgivare och producenter. SEGES identifierar det som den viktigaste uppgiften att hålla rådgivare informerade om nya forskningsresultat genom att effektivt använda utvecklade databaser. Det är också viktigt att kunna se nya utmaningar och föra en dialog med universitetsforskare och därmed leda forskningen så att den betjänar producenterna så bra som möjligt.
Förutom AgriHubis nätverksplattform behöver Finland också helt nya samarbetsrutiner och processer i bakgrunden, så att producenter, rådgivare och forskning i samarbete kan tjäna den finländska jordbruksproduktionens konkurrenskraft ännu bättre. Här bör vi också ta modell av fungerande praxis i andra länder.
Rikard Korkman
ombudsman, SLC
Läs mer: Denmark – a Food and Farming Country: Facts & Figures
