Månadens miljögärning inom jordbruket: Bete ökar den biologiska mångfalden!

I hela landet var antalet ansökningar om avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet återigen högst i Egentliga Finland. Regionen har en lång jordbrukshistoria och det syns i naturen och landskapet. I Egentliga Finland finns väldigt många lokalt, regionalt och nationellt värdefulla vårdbiotoper samt naturbeten. Man kan få ersättning för att sköta dem genom att ingå ett femårigt avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet.

I Egentliga Finland var antalet sökande i fjol 242 och ansökningarna omfattade t.o.m. 5 840 hektar. Ansökningarna i hela landet omfattade närmare 32 000 hektar. Leena Aarikka, ledande expert vid NTM-centralen i Egentliga Finland, berättar att i Egentliga Finland finns avtalsområden på mer än hundra öar och i många av landskapets vackraste områden.

– I t.ex. den yttre skärgården i Pargas finns alldeles fantastiska lövängar. I Häntäläsänkorna i Somero finns i sin tur betesområden som bevarats sedan 1800-talet. Häntäläsänkorna är ett av de mest värdefulla objekten i Finland.

För att kunna godtas för ett avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet ska ett område ha en stor biologisk mångfald eller ett stort landskapsvärde. Med hjälp av avtalen bevaras eller främjas mer värdefulla natur- eller landskapsvärden som gagnas av avtalsenlig betesgång eller slåtter samt röjning.

Avtalsområdena kontrolleras med terrängsyner. NTM-centralen i Egentliga Finland är nu i full gång med terrängsynerna. Leena Aarikka uppskattar att avtalsområdena kommer att bli mindre.

– Redan nu har vi varit tvungna att underkänna mer än 500 hektar och en del av arealerna har vi ännu inte kontrollerat. Stödvillkoren skärptes i och med EU:s nya finansieringsperiod, men det finns en alldeles tydlig orsak till det. Man vill rikta in stödet på de områden där naturen har störst nytta av betesgången. Därför har vi varit tvungna att lämna bort t.ex. områden med klippor eller skog.

Med vårdbiotop avses en artrik livsmiljö som formats av traditionell boskapsuppfödning. Av vårdbiotoperna i Finland har mer än 90 % försvunnit efter 60-talet då betesdriften minskade. Hotade vårdbiotoper kan bevaras om djuren får beta ner växtligheten år efter år. Betesgång gör rum för t.ex. traditionella eller hotade ängsväxter. Gödseln från djuren lockar i sin tur fler insekter och insekterna i sin tur fåglar. Djur på bete ser dessutom till att de traditionella jordbrukslandskapen inte växer igen. I Egentliga Finland går djur på bete även i nationallandskapen.

Det finns många olika djurarter på bete i Egentliga Finland: nötkreatur, hästar, får, getter och numera också alpackor. Nötkreaturen betar bra på t.ex. frodiga ängar längs åarna och fåren är i sin tur bra på torra ängar. Ibland är det bäst för ett område att ha flera olika sorters djur på bete, eftersom djuren äter på olika höjd och olika växter.

Den ersättning som betalas för avtalet grundar sig på de kostnader som skötseln av området medför. För öppna områden inom avtalsområdena är det också möjligt att få grundläggande inkomststöd och kompensationsersättning. Under EU-finansieringsperioden 2023–2027 kan ersättning också beviljas för nya stängsel och iståndsättningsröjning. För byggande av stängsel mot rovdjur är ersättningen högre.

Salmensuu gård släppte sina kor på bete

Antti Toivonen, företagare på ekogården Salmensuu i Sagu, släppte under den första veckan i juni ut 39 nötkreatur på bete i Pemar, på ett skifte som ligger på Wiksbergs gårds mark invid Pemarån. Gårdens alla 150 dikor går på bete på sommaren.

– Jag anser att betesdrift är det bästa sättet att hålla dikor på och EU-stödet styr också gårdarna i den riktningen. Det är klart att det vore enklare att hålla djuren hemma på åkrarna, men samtidigt som vi flyttar dem runt om i Egentliga Finland utför vi ett viktigt arbete för miljön.

Flockar från Salmensuu gård finns t.ex. vid Sauvonlahti, på bägge sidor om Pemarån, på ön Kulho, vid Friskalanlahti och Katarinedal. De bästa ängarna reserveras för kor med kalvar för att de ska få tillräckligt med mjölk. Till Pemar kom en flock med kvigor och kor som kalvar först på hösten.

– Även våra tjurar får gå på bete – men hemma på gården. Att släppa ut tjurar på bete är en finsk specialitet. På annat håll i världen är man rädd för att de ska ha sönder stängslen, berättar Toivonen.

Till privata markägare betalar Toivonen ett arrende för ängarna, men med offentliga aktörer kan avtal också ingås utan vederlag. Djuren på Salmensuu gård släpps vanligen ut på bete i slutet av maj eller början av juni.

– Till en början var våren sen, men nu är gräset ett par veckor tidigare än vanligt. Vass finns vanligen att beta något före midsommar, men nu är den redan som bäst.

I början av sommaren räcker betet längre, men mot slutet av sommaren måste flockarna flyttas dagligen.

– Det kräver mycket arbete för att kunna sköta betesdriften så att betestrycket är tillräckligt stort, men ändå inte för stort. Utöver det måste flockarna också ses till tillräckligt ofta. Våra djur har alltid fått vara i fred. Människor är glada över att ha djur nära bebyggelsen och det också vanligt att invånarna håller djuren under uppsikt.

Enligt Toivonen är ådalarna lätta betesställen, eftersom fodret är av jämn kvalitet och det finns dricksvatten tillgängligt. Utöver det vatten som finns i naturen finns vatten också tillgängligt via betespumpar.

Salmensuu har noterat att konsumenterna också sätter allt högre värde på ekologiskt producerat kött från djur som fått gå på bete.

– Folk vet nog redan vad biologisk mångfald innebär. Det vore också möjligt att certifiera det ekologiska naturbetesköttet, men det har vi inte gjort ännu.

Naturbetesdagen firas 15.6

Lördagen den 15 juni firas naturbetesdagen. Då uppmärksammas naturbetena och betesdjuren som sköter om områdena. Det är öppet hus på gårdar runt om i Finland och restauranger som deltar i temadagen bjuder på naturbeteskött.

Salmensuu gård firar Naturbetesdagen i Katarinedal. Där kan man köpa kött att grilla till midsommar och ta en selfie med en ko.

– Vår dotters ko är så tam att det är lätt att posera med henne. Våra evenemang brukar i allmänhet locka hundratals besökare som gärna hör om kornas liv. Det finns helt klart ett intresse för saken!