Euroopan Unionin osarahoittama
Milla Routamaa och hennes häst.
Hästföretagaren Milla Routamaa deltar i projektets pilotfas. Vid Hubertus har åtgärder redan vidtagits för att öka djurens välfärd, till exempel har Routamaas egen häst Nasu fått en kompis i hagen

Att mäta hur hästar mår gör hästbranschen mer hållbar

12.11.2024 13:13Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Österbotten, Sydöstra Finland

Djurvälfärd är inte längre en åsikt utan grundar sig på fakta.

– Hej, märker du vad som har förändrats här? frågar Marjo Kaivolahti-Koukkari sin kollega Essi Wallenius när de går bland hästhagarna vid stallet Hubertus i Vasa.

Wallenius nickar och pekar på hästarna som går parvis i hagarna:

– Nu har nästan alla en kompis och det är inte långt mellan hagarna. Många hästägare vågar inte hålla hästarna tillsammans, men enligt forskning blir hästar stressade om de ser en artfrände men inte kan komma nära den.

Detta är en konkret åtgärd som stallet har vidtagit. Stallet har deltagit i pilotfasen av projektet Mittarit hevosen hyvinvoinnin arviointiin (övers. Mätare för bedömning av hästvälfärd). Projektets resultat syns i form av en uppsättning mätare som kan användas för både externa bedömningar och stallens egenkontroll.

– Välfärden har främst betraktats utifrån yttre faktorer, som hur mycket utrymme hästen har att röra sig på eller om den utfodras på rätt sätt. Nu utgår bedömningen från djuret självt, säger Wallenius som är expert på mätning av djurvälfärd.

Marjo Kaivolahti-Koukkari och Essi Wallenius med hästen
Marjo Kaivolahti-Koukkari och Essi Wallenius har varit med och utarbetat en kunskapsbaserad uppsättning mätare som kan användas för att objektivt bedöma hästars välfärd.

45 häststallar deltar i projektet

Förutom att öka välfärden vill man också öka transparensen inom hästbranschen och förbättra branschens image.

-Hästvälfärd har blivit ett diskussionsämne inom branschen och det har hörts också kritiska röster om rätten att använda hästar för trav- och ridverksamhet. Under de senaste åren har det kommit mer forskningsbaserad kunskap om deras välfärd och behovet av att mäta den har identifierats, säger projektchef Kaivolahti-Koukkari.

Grunden för välfärdsmätarna är det europeiska forskarnätverkets Welfare Quality, ett system för mätning av djurbaserad välfärd för produktionsdjur. Projektet började med att samla in forskningsdata om hästars välfärd.

– Det finns 41 mätare och i pilotfasen av projektet testas hur genomgången av dem fungerar på stallen. Det är viktigt för stallen att få information i siffror så att de kan se sina styrkor och vad som behöver utvecklas.

Projektet har fått ett bra mottagande, eftersom över 100 stall anmälde sig till pilotfasen, varav 45 kom med.

– Det verkar alltså finnas intresse. Företagare i hästbranschen ser detta som en framgångsfaktor. Det är av betydelse för hela branschens image att det skapas ett system som tål granskning och att man också vill och kan kritiskt utveckla och förbättra verksamheten.

– Jag gick med eftersom jag vill vara med i branschens utveckling och få ny kunskap om hästars välfärd. Vårt stall ägs av en förening och vi vill profilera oss som ledande inom välfärdsutveckling, säger företagare Milla Routamaa som har sin häst vid stallet Hubertus.

”Branschen finns kvar men den förändras”

Utan stödet från NTM-centralen i Österbotten skulle det inte ha gått så snabbt att utveckla mätarna. Kaivolahti-Koukkari och Wallenius lyfter i positiva ordalag fram att projektet har möjliggjort ett synligt utvecklingssteg inom branschen.

-Välfärd är inte längre en åsikt utan något som kan bedömas på vetenskaplig grund. Tidigare har man varit van vid att ta information från till exempel tävlingar, vilka egenskaper en framgångsrik häst har, men nu förändras detta till viss del när man ser på välfärden, säger Wallenius.

Kaivolahti-Koukkari tror att hästen även i framtiden kommer att gå sida vid sida med människan.

-Branschen finns kvar men den förändras. Hästar är av betydelse för människorna, de används alltmer för att öka välbefinnandet, i rehabilitering och för att stärka relationen till naturen. Tävlingsidrotten kommer kanske att minska.
Båda kvinnorna har själva märkt att hästhobbyn har blivit mer mångsidig. I stället för prestation har man gått över till att göra saker tillsammans.

– Själv har jag ett finnhästföl som jag har tänkt använda för småskaliga åkerarbeten, konstaterar Wallenius som tidigare tävlade inom ridsport.

– Jag har sysslat med travsport, men nu är jag intresserad av till exempel arbetskörning eller att röra mig i naturen med hästarna. Jag har levt och andats hästar och kommer inte ifrån det, säger Kaivolahti-Koukkari med ett leende.

Projektet administreras av Mellersta Österbottens utbildningssamkommun och delgenomförs av Hämeen ammattikorkeakoulu och Harjun oppimiskeskus i samarbete med Finlands Hippos rf och Finlands Ryttarförbund rf. Projektets mål är att utveckla en uppsättning mätare som lämpar sig för auditering av häststall och företag i hästbranschen. Mätarna ska grunda sig på forskningsdata och vara lätta att använda. Mätarna kan användas för att objektivt bedöma hästarnas välfärd i olika miljöer. Projektet har fått stöd av NTM-centralen i Österbotten från EU:s landsbygdsfinansiering.

EU:s landsbygdsfinansiering stöder jordbruket och landsbygden för att hela Finland ska må bra. På denna webbplats hittar du information om hur detta påverkar just dig - vare sig du är bonde, företagare på landsbygden, landsbygdsbo eller utvecklare.