Primärproducenternas beredskap förbättrar matsäkerheten
Beredskapen att kunna agera i krissituationer har blivit en allt viktigare färdighet i såväl kommuner, byar som på enskilda jordbruk. Klimatförändringarna skapar väderrelaterade undantagsförhållanden som man måste förbereda sig för, men det finns också andra hot.
– När Ryssland invaderade Ukraina, fick detta projekt sin början. Vi fick börja tänka på hur gårdarna ska klara sig, om det t.ex. blir svårt att få tag på reservdelar eller energi, berättar Harriet Sundholm, projektledare för projekten Beredskap i Österbotten 1 och 2.
I Österbottens Svenska Lantbrukssällskaps projekt märkte man hur sårbara gårdarna är i krissituationer och att de behöver information om beredskapsfrågor. Centralt är vattenförsörjning, cybersäkerhet och tryggande av elproduktionen.
– Inom projektet ordnas utbildningar, workshoppar och informationsförmedling med avseende på beredskap och självförsörjning. I det första projektet gjorde vi bl.a. checklistor över dessa centrala frågor åt gårdarna, fortsätter Sundholm.
I projektet har man särskilt beaktat primärproducenter, eftersom deras funktionsförmåga återspeglar sig i hela landets självförsörjning i fråga om mat.
– För gårdarna görs en konkret plan som tar upp vilka hotbilder som kan förverkligas och hur man förbereder sig inför krissituationer. Riskhanteringen väcker tankar som gör att man ser gården på ett annat sätt när man gör upp reservplaner, tillägger Madelene Häggblom, ansvarig för projektets kommunikation.
Också Nicklas Lawast hör till projektets genomförarteam. Han har gjort en podcast på temat där han intervjuat bl.a. primärproducenter, företag och andra sakkunniga. Avsnitten söker svar på sådana frågor som: Vad om det blir elavbrott eller inte kommer vatten.
– Vi försöker också lyfta fram den tysta information som finns på gårdarna. Det är viktigt att även arbetstagarna vet hur man ska agera i undantagssituationer, ifall jordbrukaren blir sjuk och inte kan vara på plats och leda arbetet.
Målgruppen är kommuner, byar och gårdar
Kommuner, byar och gårdar hör alla till projektets målgrupp, för inom beredskap hör alla nivåer samman. Under de workshoppar som ordnas för jordbrukare får jordbrukaren själv aktivt fundera på gårdens beredskap, eventuella störningar och hitta lösningar. Risker och riskfaktorer identifieras och tillsammans försöker man hitta lösningar.
– Redan i det första projektet stod det klart att det sällan lyfts fram att även om tillgången till vatten i störningssituationer ska säkras för invånare så gäller det inte djur. Nu har vi strävat efter att utbilda jordbrukarna och fundera på alternativa sätt att ordna vattentillförseln.
Trion berömmer kommunerna för deras väldigt goda engagemang och enligt responsen har workshopparna gett många producenter en hel del att tänka på.
– Många säger att de har fått ny kunskap och nya saker att tänka på när det gäller den egna beredskapen. Det är också viktigt med stöden som vi först fick av Leader-gruppen Aktion Österbotten och sedan av NTM-centralen i Österbotten. Vi kunde göra material och pilottesta rådgivningen. Det finns ändå mycket kvar att göra.
Temavecka om beredskap kommer 2025
En viktig del av projektet är också att lyfta fram betydelsen av att vi har inhemsk mat och lokal produktion.
– När man ser på krissituationer ur individens perspektiv så kommer många kanske inte att tänka på att det inte är en självklarhet att butikerna är öppna och bankautomaterna fungerar. Det måste alltså finnas el och egen livsmedelsproduktion för att det ska finnas varor i butikerna, mat behövs varje dag, påminner Sundholm.
Nästa år ska projektet ordna en temavecka om beredskap och den idén kommer från Sverige. Avsikten är att samla så många aktörer som möjligt, allt från landsbygdsnäringarna till enskilda invånare, för att sprida kunskap och stärka landsbygdens beredskapsförmåga.
– Också i detta projekt betonas samarbete och nätverksbyggande. Oss får man gärna kontakta i båda små och stora frågor, påminner trion.
