Nya skyddszoner kan åter anges i stödansökan
29.04.2025 11:14Inrättandet av skyddszoner mellan åkrar och vattendrag förhindrar erosion, förbättrar den biologiska mångfalden och minskar näringsbelastningen på vattendragen. I Egentliga Finland finns det i en nationell jämförelse flest skyddszoner, men långt ifrån så många som man eftersträvade.
I och med ändringen av stödvillkoren kan en ny skyddszon inrättas och anmälas som en åtgärd inom miljöersättningen även 2025 och 2026. Ursprungligen var det endast möjligt att anmäla skyddszoner 2023–2024. Genom ändringen strävar man efter att öka skyddszonernas areal på riksnivå och därigenom uppnå målen för vattenvården.
Mailis Savela, utvecklingsexpert vid landsbygdsenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland, berättar att skyddszonernas arealer ligger långt från målen 2022–2024.
– Målarealen för skyddszonerna i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP-planen) är 42 000 hektar fram till 2027. Av detta uppnåddes 53 procent förra året, dvs. 22 100 hektar.
I Egentliga Finland har 2 600 hektar skyddszoner anmälts, vilket är 12 procent av den riksomfattande skyddszonsarealen. I Egentliga Finland finns det för närvarande flest skyddszoner i hela Finland – dock inte ännu tillräckligt.
– Skyddszonsarealen i Egentliga Finland har ökat med 1 400 hektar jämfört med året innan, så vi går åt rätt håll. Jordbrukarna vill klart satsa på vattenvården, kommenterar Savela.
Var kan en skyddszon inrättas?
En skyddszon kan inrättas vid ett vattendrag, vid havsstranden, på ett skifte i ett grundvattenområde eller Naturaområde samt på ett skifte som fastställts som erosionskänsligt. Vilka områden som lämpar sig som skyddszoner kan kontrolleras direkt på VIPU-tjänstens karta.
– I VIPU-tjänstens kartmaterial inför stödansökan 2024 lade man till skiften som definierats som erosionskänsliga samt havsstrandsskiften. Syftet är att skyddszoner ska inrättas på skiften som är mest effektiva med tanke på vattenvården, berättar Mailis Savela.
Miljöersättning betalas till gårdarna för skyddszonerna.
Syftet med skyddszonerna är att främja vattenvården
Skyddszoner består av permanent gräsväxtlighet som bidrar till att minska belastningen av fasta partiklar och näringsämnen från jordbruket på vattendragen. Skyddszonen ska bevaras från inrättandet till slutet av förbindelseperioden. Om en skyddszon inrättas i skyddsgröda ska det göras redan under föregående växtperiod. Växtligheten ska slås och avlägsnas eller alternativt betas för att utarma näringstillståndet på skiftet.
Inrättandet av skyddszoner är en av åtgärderna i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Målet med skyddszoner är i första hand att främja vattenvården och anpassningen till klimatförändringarna. Dessutom förhindrar skyddszoner erosion och förbättrar den biologiska mångfalden.
Mer information:
Mailis Savela, utvecklingsexpert
NTM-centralen i Egentliga Finland
