På Mikkola gård skyddas fåren mot vargar på alla möjliga sätt

31.07.2025 11:12Egentliga Finland

I Egentliga Finland finns 20 000 får, vilket är 17 procent av alla får i Finland. Av dessa bor cirka femhundra på Mikkola gård i Hajala i Salo. Av fåren får man kött och ull, och dessutom sköter de miljön genom att beta på skyddszonerna vid Purilanjokis stränder. Genom att hålla fåren på bete har man uppenbart ökat den biologiska mångfalden i området.

Marko Laine som är Mikkola gårds husbonde berättar att man har haft problem med vargar på gården i många år. Den värsta skadan inträffade 2023, då 25 får dog och 17 skadades vid ett angrepp.

– Det året hade vargflocken ett alfapar, sex valpar och en barnskötare. Ett får hade ätits upp, men alla andra hade bara dödats. Det var fråga om en undervisningssituation för vargvalparna. På fårens bakdelar fanns stora bitsår och på halsarna små. De vuxna vargarna hade alltså hållit fåren på plats så att de små fick öva på att döda, berättar Laine.

Goda erfarenheter av rovdjursstängsel

På gården har man prövat alla möjliga skyddsmetoder. Flera kilometer rovdjursstängsel har byggts och de fungerar bra. Inget får har tagits från en inhägnad med fem eltrådar. Det har skapat mycket sinnesro, men de kan inte heller byggas överallt.

– För det första är de dyra och dessutom är det arbetsamt att installera och underhålla dem. Vi kan inte på något sätt dra ett rovdjursstängsel runt hela dalen, för då skulle heller inga andra djur kunna röra sig här, förklarar Laine.

Mikkola gård har redan fått maximalt stöd för rovdjursstängsel från Viltcentralen och projektet Susilife. Den mängden räcker ändå inte till för att hålla alla får i säkerhet, men nöden är uppfinningarnas moder.

– Vi har byggt nattinhägnader av rovdjursstängsel där vi samlar fåren till natten. Inte heller detta är problemfritt eftersom det leder till många arbetstimmar och risken för sjukdomar ökar när fåren befinner sig på ett litet område.

Boskapsvaktare i arbete

Fåren på Mikkola gård skyddas av hundar och lamor på betesmarken. Boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-abruzzese är stora och skäller högt om en varg närmar sig fårflocken. De skulle ändå inte klara sig mot en varg om den bestämde sig för att anfalla.

Lamorna är ännu mer skrämmande för vargarna på grund av sin stora storlek och speciella utseende. De har också rovtänder och vassa naglar. Vargarna har aldrig attackerat en flock som vaktas av en lama.

– Vargen funderar i alla situationer mycket noggrant på om det lönar sig att ge sig ut på jakt. Om en enskild varg skadas körs den ut ur flocken eller dödas om vargen inte går med på att lämna flocken. Därför tar vargarna inga risker.

Övervakning och förflyttning bidrar till att förebygga skador

Vargar iakttar i allmänhet fårflockar länge innan de anfaller. Därför hjälper det också att aktivt flytta flockarna från en betesmark till en annan. Vargarnas rörelser observeras på Mikkola gård med hjälp av viltkameror.

– När fåren kom ut på bete i år kom vargarna till platsen genast samma dag. Jag har följt dem med kameror redan i många år. När jag ser vargar röra sig åt något håll i någon kamera börjar jag redan veta vart de kommer att fara därnäst.

Kommunernas landsbygdstjänster kontrollerar rovdjursskador

Om en skada inträffar kommer kommunens landsbygdstjänster till platsen för att bedöma skadan. Rovdjurskontaktpersonen deltar också alltid och konstaterar att skadan orsakats av ett stort rovdjur. Det är viktigt att det sker snabbt eftersom kadavren börjar ruttna omedelbart.

Salos landsbygdsservicechef Kirsti Lepistö påminner om att ett kadaver inte får förstöras före inspektionen. En förutsättning för att få ersättning är att den skadelidande med skäliga medel har försökt förhindra att skadan uppstår eller utvidgas.

Dessutom kan man få ersättning för veterinärbesök och läkemedel, men de arbetstimmar som går åt till vården ersätts inte.

År 2023 behandlades får som slitits sönder på Mikkola gård med antibiotika i nästan två månader. Dessutom måste sårtvätt göras flera gånger per dag. År 2022 inträffade 16 rovdjursskador i Salo, 2023 var antalet skador 11 och 2024 nio.

Antalet vargar ökar

I vargflocken i Hajala föds nya valpar varje sommar, så antalet vargar i området ökar. Det finns dock ingen exakt information om vargstammens storlek. Naturresursinstitutet utför DNA-uppföljning av vargarnas avföringsprov som samlas in med frivilliga krafter.

– Jag är en av det här områdets insamlingsansvariga som proverna kan skickas till, och jag samlar även aktivt in dem själv. Det är viktigt att få prover eftersom Naturresursinstitutet gör en egen uppskattning av stammen utifrån dem. År 2024 uppskattade Naturresursinstitutet att det finns cirka 300 vargar i Finland. Jägarförbundets uppskattning var däremot cirka 500 vargar, berättar Marko Laine.

I Finland är vargen fridlyst och man får inte jaga den även om den stannar kvar på den egna gården. Dispens kan dock beviljas av Viltcentralen eller polisen.

– Polisen beviljar dispens vid akuta situationer och i tätortsområden. Om vargen stannar kvar på gården eller följer efter människor ansöker man först om fördrivningstillstånd hos Viltcentralen. Om man inte lyckas driva bort vargen på två försök kan man ansöka om dispens för att fälla vargen. I Egentliga Finland har man under året skjutit sju vargar med dispens från Viltcentralen och fyra med polisens tillstånd, berättar Laine som också är ordförande för Jägarförbundets distrikt i Egentliga Finland.

Med EU:s landsbygdsfinansiering har man försökt hjälpa till med problemet. I Salo genomfördes projektet Susiaita 2016–2019. I projektet delades opartisk information om vargarnas ekologi samt praktisk information om skydd av husdjur, ansökan om ersättningar och anmälan av observationer. I projektet utvecklades en samarbetsmodell där myndigheter, naturvårdare, markägare, gårdsägare och invånare tillsammans började lösa problemet. Under projektet byggdes också tiotals kilometer vargstängsel i Salo. Modellen för projektet Susiaita i Salo utnyttjades senare i det riksomfattande projektet SusiLife.