Är det dags att slå ihop forskning, utveckling och rådgivning inom jordbruket?

Det sägs ofta att vår forskning, utveckling och rådgivning är för uppdelad jämfört med vissa avancerade jordbruksländer som vi vill jämföra Finland med, till exempel Danmark och Irland. AgriHubi-nätverket, som har varit verksamt i fem år nu, har varit ett steg i rätt riktning för att minska denna uppdelning.

Utredaren Reijo Karhinen var redan år 2019 bekymrad över detta i sin rapport ”En ny början – jordbruket är också en försörjning för framtiden”. I rapporten föreslog han att ”ett kompetens- och servicecenter för jordbruksentreprenörskap skulle inrättas i anslutning till Naturresursinstitutet i Finland, som skulle samla omfattande expertis för att stödja förvaltningen och utvecklingen av jordbruksföretag”.

Karhinen föreslog att centrumet skulle fungera som en bro mellan forskning, rådgivning och praktiskt jordbruk. Förutom forskning och rådgivning skulle centrumet delta i och utveckla utbildning på yrkeshögskolenivå och andra nivåer inom området.

Behovet är fortfarande lika akut som någonsin, och AgriHubi har inrättats för detta ändamål. Det är viktigt att ha ett gemensamt organ inom sektorn som specifikt fokuserar på informationsutbyte och fungerar som en bro mellan producenter och forskning, i nära samarbete med lokala rådgivare och rådgivningscentrum.

Så arbetar till exempel SEGES i Danmark, som specialiserar sig på att implementera och sprida information direkt till rådgivare och producenter. SEGES definierar sin viktigaste uppgift som att hålla rådgivare uppdaterade om nya forskningsresultat genom att effektivt utnyttja utvecklade databaser, Men också deras förmåga att identifiera nya utmaningar och föra en dialog med universitetsforskare, och på så sätt styra forskningen i en riktning som bäst tjänar producenterna.

I Finland producerar vi många bra rapporter och förslag till åtgärder, som de ovannämnda parterna gemensamt bör ta upp och genomföra på ett mycket mer kraftfullt sätt. Det finns till exempel fortfarande arbete att göra med åtgärdsförslagen i Karhinens rapport – aktörerna i AgriHubi är oberoende organisationer och det är ibland oklart vem som ansvarar för att driva vilka frågor.

I många fall är det också en fråga om resurser för att arbeta mot ett gemensamt nätverk. AgriHubi är en bra plattform för konventionellt samarbete när det gäller informationsutbyte, men vi måste också våga utveckla nya verksamhetsmodeller. Naturligtvis har även jordbruksförvaltningen och jord- och skogsbruksministeriet en viktig roll att spela när det gäller att främja samarbetet inom sektorn och tillhandahålla finansiering för att föra samman de olika aktörerna.

En färsk rapport har utvärderat de lärdomar som dragits av verksamheten inom nätverken för kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (AKIS) i olika EU-länder ur Finlands perspektiv. Rapporten drar slutsatsen att de viktigaste lärdomarna för utvecklingen av vårt system är följande: behovet av långsiktig samordning och en tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig utveckling av rådgivarnas kompetens och kvalitetskontroll, praktisk informationsspridning och tillämpningscentrum, utnyttjande av digitalisering och ett enhetligt informationssystem. Det är lätt att instämma i dessa utvecklingsbehov.

Rikard Korkman
Ombudsman, SLC

Rikard Korkman