Euroopan Unionin osarahoittama
För barn och lekfulla har man reserverat en Valmet 20-traktor för lek i utställningslokalen. På bilden syns museichef Lauri Viinikkala och projektets koordinator Petra Nikula.

Vilken maskin!

Utställningen som öppnats i Loimaa berättar om mekaniseringen av jordbruket25.05.2026 12:40Egentliga Finland

Sarka-museets utställning åskådliggör hur maskinernas utveckling har förändrat det finländska jordbruket under de senaste hundra åren. Berättelsen berättas förutom med traditionella metoder även på ett påhittigt sätt med animationer, spel och annat digitalt innehåll.

Finlands Lantbruksmuseum Sarka öppnade 2024 en utställning som heter Vilken maskin! Utställningen presenterar det finländska jordbrukets mekanisering under de senaste hundra åren: den äldsta maskinen är en traktor från 1920-talet och den nyaste är en modern dator, som dessutom är den viktigaste maskinen för många moderna jordbrukare. När utställningen öppnades gjordes alla tiders besökarrekord på museet.

Museichef Lauri Viinikkala berättar att hela Sarka-museet från början var avsedd att vara ett lantbruksmaskinmuseum, men till slut beslöt man att presentera det finländska jordbruket och landsbygden mer omfattande. Det finns dock över hundra jordbruksmaskiner i museets samlingar.

– Tidigare har de inte kunnat ställas ut på önskat sätt. Maskinhallen var full med föremål, men bara högst en tredjedel av alla maskiner var framme. Det ledde till att maskinintresserade betraktade utställningen som anspråkslös och att vanliga museibesökare inte fick ut särskilt mycket av den.

Till utställningen Vilken maskin! valdes endast en bråkdel av museets lantbruksmaskiner, men nu är de tydligare och bättre utställda.

Med hjälp av utställningen vill vi hjälpa människor att förstå varför olika maskiner har revolutionerat det finska jordbruket på sin tid och hur samhället samtidigt har förändrats. Presentationssättet i form av berättelser har fått mycket beröm av besökarna.

Utöver maskiner som används på åkrarna omfattar jordbruksmaskinbeståndet till exempel torkmaskiner och maskiner som används i ladugårdar, svinhus och hönshus. Även dessa maskiner finns med på utställningen. Med finns till exempel Finlands första mjölkningsrobot och ett kläckeri för ägg.

Museichef Lauri Viinikkala har redan bra kontroll över spelet Jordbrukarens årsklocka. I spelet får man gissa vilken jordbruksmaskin som behövs vid vilken årstid och för vilket ändamål. Om man lyckas dra maskinen på rätt svarsalternativ får man mer information. 16 olika jordbruksmaskiner är med.
Finlands första mjölkningsrobot som revolutionerade mjölkproduktionen.

Spel och animationer till barnens glädje

På utställningen har man på ett påhittigt sätt utnyttjat digitala spel, animationer och ljudmiljöer. För att skapa dessa har museet fått stöd av EU:s landsbygdsfinansiering via Leader Jokivarsikumppanit. Projektets koordinator Petra Nikula berättar att det digitala innehållet planerades särskilt för barn och unga, men att de vuxna har varit lika entusiastiska över innehållet.

– Till exempel är det svårt att förstå olika torkars funktion med hjälp av text och bilder, men animationen förklarar deras funktionsmekanismer på ett mycket åskådligt sätt.

Magis Multimedia och Modify Media har ansvarat för det tekniska genomförandet av utställningens digitala innehåll, men sakinnehållet har sammanställts av museet och utomstående experter. Vid skapandet av animationer om torkar fick vi till exempel hjälp från en torkförsäljares arkiv.

– Lasse Kännö var verksam som torkförsäljare på 1960- och 2000-talen. Han donerade arkivsamlingen från sin försäljarkarriär till museet år 2015. I samlingen finns teckningar, broschyrer, fotografier och annat marknadsföringsmaterial.

Utställningens digitala innehåll är gjorda på finska och svenska. Sex av dem blev en del av utställningen och en publicerades på nätet: animationen som presenterar täckdikenas funktion finns på Digi-Sara och YouTube.

I utställningens animation om torkar kan man bekanta sig med olika torkar som har funnits under årens lopp: skåpliknande torkar, säcktorkar, torkar med nätbotten, kalluftstorkar, silotorkar och satstorkar. På bilden testas animationen av Petra Nikula.
I denna animation kan man se hur ladugårdar, svinhus och hönshus har utvecklats från 50-talet till 80-talet och slutligen till 2020-talet. På 1950-talet var Finland fortfarande fullt av små båsladugårdar. På 1980-talet började antalet lösdriftsladugårdar öka och ladugårdarna fick de första mjölkningsmaskinerna. I moderna ladugårdar kan korna äta, vistas utomhus, vila och gå till mjölkningsroboten efter eget tycke. Till följd av mekaniseringen och automationen har den genomsnittliga gårdsstorleken ökat från 20 kor till 100 kor.
Utställningens nyaste maskin som rör sig på fälten är en fältmoped som blivit allt vanligare under de senaste åren och med vilken man kan samla flyghavre. Fältmopeden har smala däck som inte skadar skörden och en korg där man kan lägga flyghavren.

Traktorsimulatorn är utställningens dragplåster

Traktorsimulatorn är utställningens absoluta dragplåster. Simulatorn är gjord av en Valmet 502-traktor, som användes på många finländska gårdar på 1970-talet.

Lauri Viinikkala berättar att det har gjorts många flygsimulatorer, men Sarka-museets traktorsimulator är den enda i sitt slag.

– Det har funnits simulatorer där man sitter i maskinen men styr den med en vanlig spelkontroll. Denna traktor körs med dess egna manöverdon.

Målet är att utföra de uppgifter som man får i spelet. Lyckas du till exempel med att lasta höbalarna i släpvagnen och köra in dem i ladan? Att backa med en full släpvagn lyckas inte om man har svaga nerver.

På väggarna som finns runt traktorn syns spelet i fyra riktningar. Horisonten rör sig i takt med traktorns rörelser, vilket ger en verklighetstrogen känsla av att sitta i traktorn, men åskådarna som ser på från sidan kan bli yra av bilden.
I den här videon jämförs åkerarbeten från olika tidsperioder. På 1920-talet gjordes alla arbetsskeden en åt gången med häst, medan en modern direktsåmaskin utför alla arbetsskeden på en gång och med mycket större arbetsbredd.
I utställningen deltar den fiktiva familjen Meronen från Södra Savolax, vars lantbruksliv man kan följa med från 1950-talet till 2020-talet.

I frågesporten Haluatko maajussiksi (Vill du bli bonde?) kan du svara på frågor i anslutning till lantgårdens ekonomi och djurskötsel. Frågorna till frågesporten har gjorts vid yrkesinstitutet Novida och de beskriver väl de saker som numera undervisas i lantbruksstudierna.

Samarbetet fortsätter

Som en del av projektet samlade Sarka-museet ihop maskinintresserade från Finland. Varje sommar byts en maskin i utställningen ut till en maskin ur en av de maskinintresserades egen samling och en gång om året ordnas evenemanget KoneSarka på Sarka-museet.

EU:s landsbygdsfinansiering stöder jordbruket och landsbygden för att hela Finland ska må bra. På denna webbplats hittar du information om hur detta påverkar just dig - vare sig du är bonde, företagare på landsbygden, landsbygdsbo eller utvecklare.