Antalet hektar i miljöavtalen minskade med en fjärdedel i Egentliga Finland
26.03.2025 07:41Behandlingen av de miljöavtal som ansökts 2023–2024 är på slutrakan vid NTM-centralen i Egentliga Finland. För alla avtalsarealer som ansöktes gjordes åren 2023–2024 en terrängsyn där man bedömde områdenas stödberättigande. Utifrån terrängsynerna har man varit tvungen att avslå över en fjärdedel av de ansökta arealerna.
Med miljöavtal finansieras skötseln av jordbruksnaturen och landskapet, i praktiken vårdbiotoper, naturbeten samt skötseln av våtmarker. Egentliga Finland har traditionellt sett haft flest miljöavtal. Området har en lång jordbrukshistoria och det syns i naturen och i landskapet. I Egentliga Finland finns det ett enormt antal vårdbiotoper samt naturbeten som är värdefulla på lokal-, landskaps- och nationell nivå. Många miljöavtal har även ansökts för skärgården.
År 2024 ansöktes det sammanlagt nästan 6 000 hektar miljöavtalsområden i Egentliga Finland, varav cirka 4 400 hektar kommer att godkännas. Även antalet gårdar som ingått miljöavtal minskar tydligt. Ännu år 2022 fanns det miljöavtal på 368 gårdar och 2024 minskade antalet till 251 gårdar.
EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansieringsperiod 2023–2027 medförde vissa ändringar i stödvillkoren, vars effekter nu syns som avslag på arealerna. Teija Nielsen, gruppchef som ansvarar för miljöersättningarna vid NTM-centralen i Egentliga Finland, berättar att det stora antalet avslag dock i huvudsak torde bero på att alla arealer som hör till avtalen måste granskas.
– Man kan anta att det inte förekommer stora årliga variationer i arealernas behörighet, men tidigare har granskningar inte gjorts i denna omfattning, så det blev också många avslag på en gång, kommenterar Nielsen.
De områden som godkänns i avtalet om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet ska ha stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde. Med hjälp av avtalen bevaras eller främjas sådana natur- eller landskapsvärden som är mer värdefulla än normalt och som drar nytta av avtalsenlig betesgång eller slåtter samt röjningsvård. Genom granskningarna riktas stöden för miljöavtal bättre till de områden som har störst nytta av miljövården.
Största delen av de övergivna arealerna har bedömts vara för klippiga, olämpliga för bete eller för igenvuxna. Dessutom har orsakerna till avslagen varit till exempel överlappande finansiering, igenväxning av stränder och halvfärdiga iståndsättningsåtgärder.

Mångsidig finansiering erbjuds
Den ersättning som betalas enligt avtalet grundar sig på kostnaderna för skötseln av området. För permanent gräsmark i avtalsområden är det dessutom möjligt att få grundläggande inkomststöd och kompensationsbidrag. Under EU:s finansieringsperiod 2023–2027 får man också ersättning för grundande av inhägnader och röjning. För byggande av rovdjursstängsel erbjuds en högre ersättning.
Trots det stora antalet avslag uppmuntrar Teija Nielsen att man fortsätter det viktiga arbetet med att vårda jordbruksnaturen och landskapet i Egentliga Finland. Goda resultat uppnås till exempel med betesgång.
– De hotade vårdbiotoperna bevaras när djuren betar dem. Betet ger plats till exempel för ursprungliga eller hotade ängsväxter. Djurgödseln lockar också till sig fler insekter och insekter lockar i sin tur fåglar. Dessutom håller betande djur de traditionella landsbygdslandskapen öppna. I Egentliga Finland sker betesgången också i nationallandskap, påminner Nielsen.
