Företagsamhet

Företagsfinansieringen sporrar företag som är tillväxtorienterade och vill förnyas

Företagsfinansiering för landsbygden stärker landsbygdens livskraft genom att göra företagandet mångsidigare och förnya det. Finansieringen har en betydande inverkan på förnyelsen av små och medelstora företag på landsbygden, deras konkurrenskraft samt på sysselsättningen.
Landsbygdsfinansiering beviljas endast livskraftiga företag. Företag som fått landsbygdsfinansiering har klarat sig bättre än företag som inte fått finansieringen i ekonomiska nedgångar. EU:s landsbygdsfinansiering har stött till exempel investeringar i företag inom livsmedelsbranschen, turism och metallbranschen.

5 fakta om EU:s landsbygdsfinansiering

1. Finansieringen uppmuntrar företag att investera och förnyas: Med 350 miljoner euro i offentlig finansiering har man åstadkommit privata investeringar på drygt en miljard. Således har man satsat sammanlagt 1,4 miljarder euro på att stärka det inhemska företagandet.
2. EU:s landsbygdsfinansiering riktas till mikro- och småföretag som utgör största delen av företagsbeståndet i Finland.
3. Landsbygdsfinansieringen är den enda offentliga finansiären som finansierar medelstora företag som förädlar livsmedel.
4. De över 15 000 nya arbetsplatser som skapats med landsbygdsfinansieringen 2014–2025 är dubbelt fler än målet i landsbygdsprogrammet.
5. Cirka 6 200 företag har fått finansiering.
(Läget 31.12.2024 för programperioden 2014–2022)

Företagsfinansieringen har positiva effekter på den regionala ekonomin

De regionala ekonomiska effekterna av företagsfinansieringen för landsbygden är betydande. Av företagsfinansieringen riktas 60 procent till glesbygden och kärnlandsbygden. Enligt en undersökning åstadkommer företag som fått finansiering arbetsplatser även i de företag i regionen som inte har fått finansiering. Företagen och deras upphandlingskedjor inbringar skatteintäkter till området.
Under förra programperioden 2014–2022 har det med hjälp av företagsstöd skapats cirka 15 000 nya arbetsplatser i landsbygdsföretag.

Beroende på infallsvinkel finns cirka 30–40 procent av de finländska företagen på landsbygden. Servicebranschen är den största arbetsgivaren och serviceföretagens kunder är såväl fast bosatta som fritidsboende, turister och andra som besöker landsbygden – alla drar alltså nytta av finansieringen!

Utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt som finansierats ur programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har förbättrat företagarnas kunnande och spridit den senaste informationen till aktörerna.

Åren 2015–2021 har cirka 70 000 personer utbildats via landsbygdsfinansieringsprojekt, varav merparten är jordbrukare eller små och medelstora företagare som förädlar eller säljer jordbruksprodukter. I utbildningarna har bland annat skogsföretagare, aktörer inom skogsbranschen, mikro- eller småföretagare på landsbygden samt invånare deltagit.

Landsbygdsfinansieringen har stött över 350 olika samarbetsprojekt mellan företag och samfund. I dessa projekt har företagarna till exempel utvecklat digitala verktyg för gemensamt bruk, gemensamma evenemang eller gemensam marknadsföring. Till exempel har mikroföretag inom hästbranschen och turismbranschen deltagit aktivt i samarbetsprojekt.

Teman för informationsförmedlingsprojekt har bland annat varit hållbart jord- och skogsbruk, åkerns vattenhushållning och tillväxtskick samt ökad användning av förnybar energi. Den nya kompetensen förbättrar gårdarnas och andra företags konkurrenskraft och skapar förutsättningar för att utveckla företagsverksamheten. I och med utbildningen kan företagen ta i bruk de nyaste, effektivare metoderna. Nya kunskaper och färdigheter skapar också en grund för uppkomsten av innovationer.

Utbildningsprojekten förbättrar företagarnas kompetens bland annat i fråga om företagsledning, marknadsföring, miljövård och energieffektivitet. Till exempel har jordbrukare utbildats i att begränsa och anpassa sig till klimatförändringar samt i användningen av förnybar energi.

Projekten inom det europeiska innovationspartnerskapet (European innovation partnership, EIP) är en del av ett system där innovationsgruppernas verksamhet finansieras. EIP-gruppen löser på förhand identifierade problem som hänför sig till primärproducenternas behov och publicerar den innovation eller det resultat som uppkommit. Under perioden 2014–2022 började sammanlagt 32 innovationsgrupper genomföra innovationer.