Stödnivån för jordförbättrings- och saneringsväxter höjs
Jordförbättrings- och saneringsväxter med djupgående rötter gör odlingsmarken mer porös, förbättrar vattnets genomsläpplighet och markens aggregatstruktur samt binder näringsämnen. Därför stöds odling av dessa växter som en del av miljöersättningen. Nu höjs stödnivån och stödvillkoren lindras.
Under år 2026 görs betydande ändringar i ersättningsnivåerna och stödvillkoren för de jordförbättrings- och saneringsväxter som ingår i miljöersättningens skiftesvisa åtgärder. Utvecklingsexpert Mailis Savela vid landsbygdsenheten vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland berättar att ersättningsnivån höjs från 190 euro per hektar till 223 euro. Också stödvillkoren ändras.
– Förhoppningen är att ändringarna ska uppmuntra odlare att använda sig av jordförbättrings- och saneringsväxter i allt högre grad. År 2025 anmäldes jordförbättrings- och saneringsväxter av sammanlagt 376 gårdar i Egentliga Finland och odlingsarealen uppgick till närmare 2 500 hektar. I Satakunta var motsvarande siffror 148 gårdar och 800 hektar, berättar Savela.
Klöver med på listan över stödberättigande jordförbättrings- och saneringsväxter
År 2026 har klöver lagts till listan över stödberättigande växter.
– Klöver har många positiva effekter på markens bördighet, för den fixerar kväve från luften till jorden och dess rötter förbättrar jordens struktur och bidrar till att vatten och näringsämnen förs vidare och tas upp av följande växter, berättar Savela.
Som förfrukt stärker klöver växtföljden, minskar behovet av gödselmedel och främjar tillväxten hos följande skördeväxter.
– Rödklöver fixerar 50–200 kg N/ha kväve per år och tack vare det kan kvävegödslingen av följande växt minskas med ca 40–80 kg/ha, uppskattar Savela.
Stödvillkoren uppdateras
Ett skifte som år 2025 har haft en ettårig produktionsväxt kan anmälas till jordförbättrings- och saneringsväxtåtgärden. Växten kan också anmälas för ett skifte för vilket det år 2025 har betalats ersättning för jordförbättrings- och saneringsväxtåtgärden. Stödberättigandet kan kontrolleras i Vipu-tjänstens kartlager.
Jordförbättrings- och saneringsväxter ska sås på våren och växtligheten får slås eller krossas samt utnyttjas under växtperioden: den kan också bearbetas ner i marken två månader efter sådden. Växterna får gödslas, det är tillåtet att använda växtskyddsmedel på dem och vid behov kan växtligheten avslutas kemiskt. Saneringsväxter kan också användas för att anlägga följande års växtlighet.
På arealen med jordförbättrings- och saneringsväxter får inte odlas andra växtarter eller blandningar än de som står på listan över stödberättigande växter (inte ens som bottengröda): Till exempel gräsväxter kan inte sås som bottengröda under solros.
Framöver kan jordförbättrings- och saneringsväxter anmälas för samma areal två år i rad, vilket är en ändring jämfört med tidigare. Ettåriga växter ska sås varje år, men mångåriga växter behöver i fortsättningen inte längre sås om under det andra året. Under det andra året kan jordförbättringsväxten avslutas tidigast den 15 juli. Tidsplanen kan ännu justeras.
Ytterligare upplysningar:
Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Utvecklingsexpert Mailis Savela
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi
Stödberättigande jordförbättrings- och saneringsväxter:
- honungsfacelia
- klöver
- solros
- kummin (första årets växtbestånd)
- lusern
- sötväppling
- fodervicker
- luddvicker
- sammetsblomma
- cikoria
- senap (endast vitsenap eller gulsenap)
- olje‑ och bearbetningsrättika (eller bearbetningsrädisa)
- blandningar av ovan nämnda växter.
