Euroopan Unionin osarahoittama
Iida Heino och Simo Linnainmaa har alltid drömt om att leva på en bondgård. Iida ansvarar för ladugården och Simo för arbetet utanför ladugården. På gårdens åkrar växer huvudsakligen foder för deras egna djur, men också lite spannmål.

De unga jordbrukarna på Poukari gård tror på den inhemska matproduktionens framtid

25.04.2025 15:17Egentliga Finland

Tre ungdomar köpte en bondgård i Salo och lever nu sitt drömliv längs Halikko å med 120 nötkreatur, kalvar, tre hundar och ett par katter. Det här är precis vad vi vill göra!

I Egentliga Finland finns det cirka 4 300 gårdar och 950 av deras primära jordbrukare är över 65 år. Det finns alltså behov av ägarbyten under de kommande åren. Under EU:s landsbygdsfinansieringsperiod 2023–2027 har över 80 jordbrukare under 41 år redan beviljats startstöd till unga jordbrukare i Egentliga Finland. På många gårdar sker generationsväxlingarna inom den egna familjen, men ibland får man också nytt blod till landskapet.

På Poukari gård i Salo byttes ägarna i början av 2025. Gården köptes av Simo Linnainmaa, Iida Heino och Matilda Heino. 26-åringarna Simo Linnainmaa och Iida Heino som blev förälskade i varandra under agrologstudierna i Seinäjoki har båda drömt om en egen gård ända sedan barnsben. Matilda Heino är Iidas 24-åriga lillasyster som arbetar inom bankbranschen, men gick med i projektet på deltid för att få motvikt till arbetet med datorer.

Nu när köpebreven har upprättats och de första åkerarbetena har inletts kan de unga dra en lättnadens suck.

– Det var ett projekt på nästan ett år. Förra våren upptäckte Matilda en annons i tidningen Maaseudun Tulevaisuus och vi blev förtjusta i den här platsen genast under det första besöket. Vi fattade egentligen köpbeslutet redan på vägen tillbaka, men efter det var det ännu en lång väg till själva affären, minns Iida Heino.

Det fanns massor att reda ut. Beräkningarna gjordes länge tillsammans med rådgivarna och banken. En avgörande faktor för att affärerna skulle lyckas var försäljarnas flexibla inställning. Vi beslöt att göra affären i två delar. Till en början gjorde vi affärer av byggnader och djur. Åkrarna blev däremot kvar hos de gamla ägarna som nu arrenderar ut dem till nya företagare. Målet är också att köpa åkrarna om fem år.

Iida rapsuttaa vasikkaa ja Simo seisoo vieressä. Kuvan etualalla lehmä katsoo suoraan kameraan.
Kalvarna bor i en egen ladugård tills de är åtta månader. Sedan flyttar de till kvighotellet, varifrån de återvänder ett par månader innan de ska kalva. Kalven på bilden är fyra dagar gammal.

Drömlivet på landsbygden

Simo Linnainmaa kommer från en mjölkgård i Tavastkyro och har alltid drömt om en egen gård. Länge var drömmen att fortsätta i barndomslandskapet, men till slut blev det så att Simos syster fick ta över hemgården. Systrarna Heino har däremot vuxit upp i Tammerfors och hade som barn ingen som helst kontakt med jordbruket.

– Våra föräldrar har nog undrat varifrån det här intresset har fått sin början, skrattar Iida.

Till en början studerade hon till djurskötare och drömde om att arbeta som smådjursskötare. Men hon ändrade sig när hon började tillbringa tid med mjölkkor på Simos hemgård.

– Ju mer man spenderar tid med nötkreatur, desto mer gillar man dem. När man går in i ladugården vet man aldrig vad man möter. För en tid sedan kom en av våra kor på hur den kan öppna portarna och gå i ladugården enligt eget tycke. Jag fick en video om det som jag satte på Instagram och den samlade tusentals tittare, berättar Iida.

Matilda ansvarar för pappersarbetet på gården, men hjälper också i ladugården alltid när hon hinner. Officiellt bor hon i Tammerfors, men tillbringar långa perioder på gården, eftersom hon också kan utföra sitt dagarbete på distans.

– Jag kommer säkert aldrig att bli jordbrukare på heltid, men ladugårdsarbeten ger en trevlig motvikt. På bondgården äter och sover man också bättre än i staden.

Iida ja Matilda kahvipöydässä.
Iida (till vänster) och Matilda Heino har vuxit upp i Tammerfors, men trivs nu perfekt på landsbygden.

Simo har förutom agrologi studerat till husbyggare och avlagt körkort för lastbilskombination, eftersom han i något skede tänkte att det också lönar sig att ha ett annat yrke.

– Men medan jag arbetade kom jag bara starkare till den slutsatsen att jag vill bli jordbrukare. Och även om situationen i världen varierar behövs det alltid mat i Finland.

Men det lilla avsteget gick inte till spillo. Yrkeskunskap inom andra branscher är till ständig nytta i arbeten på gården.

– Det finns allt möjligt att snickra och maskiner att reparera hela tiden!

Simo navetassa lehmän kanssa.
Simo Linnainmaa.

Gårdens historia intresserar

Poukari gård ligger i Halikko i Salo, i byn Hajala. På gården inspelades den inhemska filmen Kaivo som kom ut år 1992.

– I filmen såg vi hur gården såg ut på 90-talet. Den nuvarande ladugården byggdes år 2011, berättar Iida och Simo.

I huvudbyggnadens övre våning har man samlat en enorm mängd bokföringsmaterial från gården och gamla saker från årens lopp.

– Vi måste börja städa den med eftertanke. Avsikten är att med tiden sätta oss in i gårdens historia, säger Iida.

Poukari gård har ingen lång släkthistoria, utan den har sålts till utomstående köpare åtminstone tre gånger.

Salo har också ett trevligt läge. Det finns gott om tjänster och det är kort väg både till Åbo och Helsingfors.

Simo navetalla.
Nötkreaturen på Poukari gård är av raserna Ayrshire, Holstein och Brown Swiss.

160 hektar och 120 kor

På Poukari gård finns 160 hektar åkermark, 120 mjölkkor och två mjölkningsrobotar.

Iida ansvarar för ladugården och Simo för arbetet utanför ladugården, men avsikten är att alla med tiden ska försöka lära sig allt så att arbetet inte stannar upp om någon till exempel blir sjuk.

Den gamla husbonden har hjälpt ungdomarna mycket till exempel med stödansökan, odlingsplaneringen och många olika vardagsfrågor.

– Han ger alltid gärna råd och det har varit till stor hjälp för oss.

På gården finns också en deltidsanställd som känner till platserna och djuren som sina egna fickor.

Iida navetalla.
Enligt Iida Heino finns det ett lämpligt antal djur på gården just nu. ”Vi kan ta väl hand om alla”, säger hon samtidigt som nötkreaturen springer fram till henne och tävlar om att bli kliade.

Startstödet för unga jordbrukare är avsett för jordbrukare under 41 år som för första gången tar över en gård. Stödet är högst 40 000 euro och dessutom kan en ung jordbrukare få ytterligare 40 000 euro i form av räntestöd, stöd i anslutning till borgen för lån eller befrielse från överlåtelseskatt. Stöd söks hos NTM-centralerna.

EU:s landsbygdsfinansiering stöder jordbruket och landsbygden för att hela Finland ska må bra. På denna webbplats hittar du information om hur detta påverkar just dig - vare sig du är bonde, företagare på landsbygden, landsbygdsbo eller utvecklare.