I skärgården beräknas det ekologiska fotavtrycket för hotellfrukostar
04.06.2025 17:56Egentliga FinlandTurismsektorn i Egentliga Finland är ytterst beroende av de attraktionsfaktorer som skärgårdsnaturen erbjuder. Därför vill turismbranschen i ljuset av nya forskningsrön bekämpa den förlust av biologisk mångfald som pågår i Skärgårdshavet. En möjlighet att bekämpa denna förlust finns på mattallriken.
Vid Åbo universitet pågår projektet Luonnon monimuotoisuus lautasella LUMO (ungefär Biologisk mångfald på tallriken), vars syfte är att förebygga förlusten av biologisk mångfald i Skärgårdshavet tillsammans med livsmedels- och turismsektorerna i landskapet. Naturen är ett av de främsta temana inom den finländska turismen, men den hotas av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald.
Med förlust av biologisk mångfald avses att den biologiska mångfalden minskar, såsom att ekosystemet blir ensidigare och arterna minskar.

Saska Tuomasjukka, som är specialforskare vid NuFo-centret (Nutrition and Food Research Center) vid Åbo universitet och arbetar inom projektet, anser att det tydligaste exemplet på förlust av biologisk mångfald för invånare i Egentliga Finland är den förändring som skett i Skärgårdshavet under de senaste årtiondena.
Ett bra sätt att bromsa upp förlusten av biologisk mångfald är att välja mat som främjar den biologiska mångfalden. Men vilken slags mat handlar det om?
Tuomasjukka förklarar att det med tanke på biologisk mångfald är bra att gynna närproducerad, ekologisk och vild mat. En växtbaserad kost är i allmänhet bättre med tanke på naturen, men till undantagen hör till exempel ängskött och inhemsk fisk.
Vad betyder ekologiskt fotavtryck?
Hur valet av mat påverkar den biologiska mångfalden kan mätas med hjälp av det ekologiska fotavtrycket. Koldioxidavtrycket, dvs. den klimatbelastning som en produkt orsakar, är redan bekant för människorna. I det ekologiska fotavtrycket beaktas förutom klimatkonsekvenserna även markanvändningen och till exempel eutrofieringen av vattendragen.
– Om skogen fälls och omvandlas till åker minskar detta vanligtvis den biologiska mångfalden, men det har också stor betydelse hur åkrarna odlas. Ekologisk produktion är till exempel inte alls ett lika stort hot mot den biologiska mångfalden som sedvanlig odling. Och produktion av ängskött kan till och med stärka den biologiska mångfalden, förklarar Tuomasjukka.
Att äta vild fisk är ett utmärkt sätt att bekämpa eutrofieringen av vattendragen. Och fisk finns det gott om i Egentliga Finland.
– Fiske avlägsnar effektivt näringsämnen ur vattendragen och minskar därmed eutrofieringen och stärker den biologiska mångfalden. Fiskbestånden i Egentliga Finland äventyras inte heller av fisket – med undantag av laxen, säger Tuomasjukka.
Hotellfrukostarna under lupp
Inom LUMO-projektet genomförs en beräkning av det ekologiska fotavtrycket, utifrån vilket man utvecklar egna upphandlingskriterier för livsmedelsaktörerna inom turism. Kriterierna betonar hur valet av råvaror och produktionssätten påverkar den biologiska mångfalden.
Först i turen står hotellfrukostarnas ekologiska fotavtryck. I projektet har man intervjuat hotellen i Egentliga Finland och utrett vilka slags frukostar kunderna gillar allra bäst. På basis av intervjumaterialet definieras smakliga typtallrikar för turister, arbetsresande och anställda inom byggbranschen. Sedan räknar Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet ut det ekologiska fotavtrycket för varje typtallrik.
– När beräkningen är klar börjar vi inom projektet fundera ut mer naturvänliga alternativ till olika livsmedel. Det är kanske inte realistiskt att lämna bort prinskorvarna från hotellfrukosten, men vi kan räkna ut vilken effekt det har om korven är gjord på kyckling istället för på svin.
Vild mat, till exempel örter, svamp och bär, är ett ytterst effektivt sätt att påverka tallrikens ekologiska fotavtryck.
– All mat som växer i naturen är bra med tanke på det ekologiska fotavtrycket, så länge den plockas av de människor som redan finns här. Om bärplockarna flygs in någon annanstans ifrån måste man också räkna in effekterna av flygresorna i det ekologiska fotavtrycket, påminner Tuomasjukka.
Närproducerad mat ger turisten en upplevelse både på tallriken och i landskapet
Närproducerad mat har ett litet ekologiskt fotavtryck, men den ökar turismens dragningskraft. När en resenär kommer till skärgården vill hen smaka på mat som produceras där. Och närproducerade livsmedel ger också vackra landskap.
– De mosaikliknande landskapen på landsbygden är imponerande och samtidigt nyttiga för den biologiska mångfalden. Landskapets lapptäcke öppnar möjligheter för naturen. Det viktigaste med närproducerad mat är inte de kortare transportsträckorna, utan att en småskalig produktion ofta är ett bättre alternativ med tanke på den biologiska mångfalden, förklarar Tuomasjukka.
Betande djur ser till att de värdefulla nationallandskapen i Egentliga Finland hålls öppna och bidrar till att bevara vårdbiotoperna.
Utbudet på närproducerad mat är större i Egentliga Finland än på många andra ställen – det är ett riktigt trumfkort för regionen.
– I Egenliga Finland finns nästan allt Här produceras till och med växtproteiner på ett mångsidigt sätt! Vi borde vara ännu stoltare över vår lokala livsmedelsproduktion. Inom turismen är det självklart att lokal mat intresserar, men till exempel de stigande priserna har lett till att köken beställer förmånligare och mer långväga alternativ.

Resultaten från projektet kan också utnyttjas på annat håll
När man lyckats minska det ekologiska fotavtrycket av hotellfrukostar, övergår man i projektet till andra turismaktörer. Och efter man pilottestat de kriterier som skapats i Egentliga Finland kan de utnyttjas också på annat håll i Finland.
– I den riksomfattande spridningen får vi hjälp av Sustainable Travel Finland och deras nätverk med omkring 400 turismaktörer.
Det kommer också att ordnas utvecklingsworkshoppar där vi samarbetar intensivt med forskare, primärproduktionen, vidareförädlare av livsmedel samt hotell- och restaurangbranschen.
– Dessa workshoppar är i allmänhet intressanta och nyttiga för alla deltagare. De bästa resultaten fås genom samarbete. Till exempel behöver den lokala leveranskedjan stärkas ytterligare, även om man samarbetat kring den redan tidigare.
I projektet Luonnon monimuotoisuus lautasella deltar Åbo universitet, LUT-universitetet, Sustainable Travel Finland, Visit Turku Archipelago och Visit Naantali. Projektet genomförs i samarbete med Biodiful-projektet som är ett projekt inom Rådet för strategisk forskning. Projektet har beviljats EU:s landsbygdsfinansiering av NTM-centralen i Egentliga Finland.
Projektet Luonnon monimuotoisuus lautasella
- Genomförs av: Åbo universitet
- Genomförandetid: 2025–2027
- Finansiering sammanlagt: 300 000 €
- Stöd: 90 %
- Finansiär: NTM-centralen i Egentliga Finland