I Yläneenjoki pilottestades sätt att bekämpa jättegröe

Yläneenjoki, som börjar i Oripää och mynnar ut i Pyhäjärvi, är ett kärt vattendrag för många som bor längs ån. Rekreationsanvändningen av den 36 kilometer långa ån har dock försvårats under de senaste åren, eftersom fårorna har blivit smalare på grund av växten med namnet jättegröe och rädslan för att ån ska växa igen har ökat.

Oron hos dem som följde med åns tillstånd var den första impulsen till projektet Hola Lake II Yläneenjoki: det genomfördes av Pyhäjärvi-institutet tillsammans med lokalbefolkningen under 2022–2023. Projektet var också en del av ett mer omfattande internationellt Leader-projekt. Projektet beviljades EU:s landsbygdsfinansiering av Varsinais-Suomen Jokivarsikumppanit.

Kartläggning och bekämpning av jättegröe

Henna Ryömä, sakkunnig vid Pyhäjärvi-institutet, berättar att jättegröe är en kraftig grön vallväxt. Det är en främmande art som efter att ha rotat sig i strandvallen börjar bilda en mattliknande växtlighet på vattenytan. Därifrån lossnar också stora flak som sprider sig till nya växtplatser. Jättegröe förändrar fiskarnas och kräftornas livsmiljö på ett skadligt sätt samt försvårar rekreationsanvändningen av vattendraget.

Projektet inleddes med en kartläggning av jättegröebestånden, som sköts av invånarna. Under projektet pilottestades dessutom olika sätt att bekämpa jättegröe: till dem hörde slåtter, muddring och täckning. Varje metod har sina fördelar och nackdelar: slåttern är kostnadseffektiv, men kräver många upprepningar och det vore bra att genomföra den innan växten bildar frön. Muddring är en dyr men effektiv bekämpningsmetod. Enligt Ryömä tar det tid att täcka jättegröe, men det är en kostnadseffektiv metod som kan genomföras både på land och i vatten.

– För närvarande håller vi fortfarande på att täcka över stranden i Yläne centrum när vi lämnade presenningarna på plats förra hösten. Presenningarna avlägsnas i år efter att vegetationsperioden har upphört och det är egentligen först nästa år som man ser ordentligt om täckningen har lyckats.

Främmande arter kväver mångfalden

Av den information som samlades in under projektet uppstod handboken Slåtter- och skötselanvisningar för jättegröe i Yläneenjoki, där man samlat mycket information om identifiering och bekämpning av den främmande arten i fråga. Jättegröe orsakar inte grått hår enbart i Yläneenjoki utan också på andra håll i Finland och Sverige.

– Handboken är säkert till nytta även i andra områden och den information vi samlar in kan utnyttjas, säger Ryömä.

Främmande arter tar utrymme från naturliga växter, varvid den biologiska mångfalden lider och kvävs. Enligt Henna Ryömä kan jättegröe i värsta fall orsaka igenväxning av Yläneenjoki.

– Det är inte säkert att man någonsin helt kan få bort ett jättegröe från Yläneenjoki, men det vore bra att försöka kontrollera dess spridning. Det viktigaste vore att identifiera den så snabbt som möjligt och inleda bekämpningen.