Idrottsföreningar är också byggare av trivsel

05.09.2025 09:16Egentliga Finland

Turun Ammattikorkeakoulu genomför projektet Urheiluseurat viihtyvyyden rakentajina (Idrottsföreningar som trivselbyggare), i vilket nio idrottsföreningar från Åboregionen deltar: SBS Littoinen, Piikkiön Palloseura, Kuhankuonon Latu ja Polku, Peimari United, Paimion Haka, Raision Loimu, Kaarinan Pojat, Nousiaisten Ryhti och Maskun Palloseura.

Målet med projektet är att hjälpa idrottsföreningarna att stärka sina ekonomiska förutsättningar för verksamheten och roll som regionala påverkare och byggare av trivsel. Förutom egentlig träningsverksamhet gör idrottsföreningarna ett viktigt arbete till exempel för att förebygga sociala problem och stillasittande samt för att utveckla regionen.

Jaakko Haltia, som arbetar inom projektet, konstaterar att idrottsföreningarna ofta är aktiva i det lokala samhället och kan ha en plats i gemenskapen som går bakåt i flera generationer.

– Många upplever att idrottsföreningarna till och med är bättre ställen än kommunalpolitiken för att påverka utvecklingen inom sin egen region.

Workshoppar och nya planer

I projektet ordnar man workshoppar, en internationell studieresa samt gör en undersökning om intressentgrupperna och genomslagskraften.

– Varje förening som deltar kan utveckla sin egen verksamhet med dessa verktyg. Föreningarnas egna utvecklingsobjekt sparras tillsammans och goda erfarenheter delas vidare, sammanfattar Jaakko Haltia.

Behovet av projektet har uppstått av förändringarna i verksamhetsmiljön.

– Nuförtiden ska föreningarna ha inkomstregister och digitala system som följer dataskyddsförordningen Sedan finns olika krav på ansvar. Allt detta medför en hel del kostnader för föreningarna. Och när talkoarbete inte längre görs som förut, ökar kostnaderna också genom det.

I workshopparna utökar man framför allt föreningarnas ekonomikunskaper och ger råd till exempel om hur idéer omvandlas till projekt för att få offentlig finansiering. Hittills har det dessutom ordnats utbildningar om bland annat beskattning och att utnyttja av artificiell intelligens.

Goda exempel från när och fjärran

Turun Ammattikorkeakoulu har under de närmaste åren genomfört ett motsvarande projekt först i Loimaaregionen och sedan i Forssaregionen. För närvarande pågår ett motsvarande projekt även i Saloregionen. Bland tidigare projekt och studieresor utomlands kommer Haltia ihåg flera goda exempel på hur föreningar kan utveckla sin roll utanför spelplanen.

Volleybollklubbarna i Loimaa, Jankko lentopallo och Hurrikaani-Loimaa, ordnar roliga motionsdagar för barn med några månaders mellanrum. Till lekplatsen som döpts till Trombilandia har man med Leader-stödet skaffat hoppborgar, trickbanor, volleybollnät, trampbilar och air track-mattor. Evenemangen lockar alltid hundratals människor att röra på sig, leka och umgås.

– När föreningarnas volleybollstjärnor har besökt Trombilandia och lekt med barnen, har barnfamiljerna blivit intresserade av att gå och titta på volleybollsspelen. I Loimaa har besökarna på läktaren tydligt blivit yngre och detta är tack vare Trombilandia, berömmer Haltia.

I England har fotbollsklubben Fleetwood Town som en del av sin verksamhet Community Trust-sektion, vilken fokuserar på att skapa gemenskap.

– Sektionen ordnar verksamhet till exempel för barn med utvecklingsstörningar och fångar. På så sätt bygger föreningen upp sitt varumärke genom frivilligarbete.

I Danmark tillbringar ungdomarna i allmänhet ett mellanår efter grundskolan, då de engagerar sig i föreningar.

– Efterskolorna i Danmark är likt de finländska folkhögskolorna internatskolor, där ungdomar kan förkovra sig i till exempel idrott eller konst. Idrottsföreningarna spelar en stor roll i efterskolorna, och det finns alltid fler deltagare än platser. Medan unga i Finland blir manade till fortsatta studier, uppmuntras unga i Danmark till att hålla ett mellanår.

Om föreningen vill utveckla sin verksamhet är det bara fantasin som sätter gränser.

– Om föreningens internationella spelare till exempel besökte skolan för att erbjuda språkbad, skulle skoleleverna då ha en lägre tröskel för att besöka spelen, funderar Haltia.

Frivilligarbete behövs

I många idrottsföreningar våndas man över hur man kunde få föräldrar att återvända till verksamheten.

– Förr var frivilligarbetet som föräldrar gjorde en viktig del av föreningarnas verksamhet, men numera är det många som skjutsar sina barn till hobbyerna och betalar endast säsongsavgiften. Det finns nog beredskap att utföra frivilligarbete, om någon ber om det skilt och någon annan har förberett arbetet väl. En några timmar lång kiosktur är inte svår att ta när någon annan bär helhetsansvaret för evenemanget. Därför vore det viktigt att föreningarna får heltidsanställda som kan koordinera frivilligarbetet, funderar Haltia.

På landsbygden betonas frivilligarbetets roll ytterligare när befolkningen minskar och servicen krymper.

 

Projektet Urheiluseurat viihtyvyyden rakentajina

• Projektet genomförs av: Turun Ammattikorkeakoulu
• Projekttid: 2025–2026
• Finansiering sammanlagt: 103 000 euro
• Stödprocent: 60 %
• Finansiär: Leader Varsin Hyvä

EU:s landsbygdsfinansiering beviljas för att hela Finland ska må bra. Finansieringen kan erbjuda lösningar just för dig – oavsett om du är invånare på landsbygden, jordbrukare, företagare på landsbygden eller regional utvecklare. Landsbygdsfinansiering beviljas av NTM-centralerna och lokala Leader-grupper, som också ger råd om hur man ansöker om stöd.