Jordbrukarna i Egentliga Finland listade de största riskfaktorerna för gårdarna
10.03.2026 15:16Egentliga FinlandDe största riskfaktorerna för jordbruksföretagen i Egentliga Finland är väderrelaterade risker, ekonomisk osäkerhet, personrelaterade risker samt risker som hänför sig till infrastruktur och datasäkerhet. Det framgår av en enkät om gårdarnas beredskap, vars resultat offentliggjordes på evenemanget Kohtaa kumppani (träffa en samarbetspartner) i Letala.
MTK-Varsinais-Suomi har låtit göra en enkät om beredskapens nuläge vid gårdarna i Egentliga Finland. Enkäten genomfördes som en del av projektet Huoltovarmuutta ja muutoskestävyyttä (Försörjningsberedskap och resiliens), som fått EU:s landsbygdsfinansiering via Livskraftscentralen i Sydvästra Finland. Projektchef Satu Paananen presenterade de färska resultaten torsdagen den 5 mars vid evenemanget Kohtaa kumppani i Letala.
Enkäten besvarades av sammanlagt 286 gårdar. Svaren täcker hela landskapet och alla produktionsinriktningar. Av de gårdar som besvarade enkäten var 67 % spannmålsgårdar, vilket väl motsvarar jordbrukets struktur i Egentliga Finland.
De största riskerna hänför sig till väder, ekonomi och arbetshälsa
Utfrån jordbrukarnas svar är de viktigaste identifierade riskerna följande:
- väderrelaterade risker
- ekonomisk osäkerhet
- personrelaterade risker
- infrastrukturrisker
- datasäkerhetsrisker.
Av svaren framgick tydligt att väderförhållandena anses vara den största riskfaktorn.
– De senaste åren har vi sett mycket exceptionella väderförhållanden, som har en direkt inverkan på både skördens kvalitet och mängd samt spridningen av sjukdomar och skadedjur, kommenterar Paananen.
Den ekonomiska osäkerheten har i sin tur en direkt koppling till gårdarnas beredskap.
– Om gårdens lönsamhet är svag, är det svårt att fokusera på eller investera i beredskap. Det ökar gårdarnas sårbarhet ytterligare.
De personrelaterade riskerna upplevs som stora särskilt i familjeföretag där reservarrangemang saknas. Av heltidsjordbrukarna förlitar sig t.o.m. 66 procent i undantagssituationer enbart på familjemedlemmar, som inte nödvändigtvis har tillgång till stödsystemen eller gårdens datasystem.
– Om något händer den huvudsakliga jordbrukaren, faller grunden för många av gårdens funktioner, varnar Paananen.
Infrastrukturriskerna varierar mycket mellan gårdarna. T.ex. djurgårdarna har fungerande reservsystem för el och vatten på grund av djurskyddslagstiftningen. På växtodlingsgårdar är det i sin tur inte så vanligt med reservsystem.
– Och även om det skulle finnas reservsystem, så har man inte nödvändigtvis övat sig i att använda dem.
Datasäkerhetsriskerna ökar hela tiden även inom jordbruket.
– Ett dataintrång i systemen kan orsaka stora skador. Många använder samma internetanslutning för gården som hemma. Endast en liten del gårdarna använder sig av stark autentisering och många har ett och samma lösenord till alla system.
40 % tycker att lagringskapaciteten inte räcker
Enligt enkäten upplever 40 procent av jordbrukarna att gårdens lagringskapacitet är otillräcklig. Bränsle, smörjmedel, oljor och material för maskinunderhåll finns i regel i tillräckliga mängder, likaså gödselmedel och utsäde.
De största bristerna gäller vatten och el. Av gårdarna har 42 procent inte förberett sig på störningar i vattendistributionen och 40 procent har inte ett eget reservkraftsystem.
Nu börjar utvecklingsarbetet
Projektet Huoltovarmuutta ja muutoskestävyyttä pågår till slutet av år 2027. Med hjälp av den nya information som enkäten gav är det nu lättare att planera kommande utvecklingsåtgärder. Projektets mål är att utveckla gårdarnas försörjningsberedskap, riskhantering och resiliens i Egentliga Finland. Kommande insatser inkluderar t.ex. beredskapsspel och olika utbildningar enligt jordbrukarnas önskemål.
I enkäten uppgav jordbrukarna att de önskar sig utbildning där praktiska krissituationer simuleras, så att man på gårdarna vet vad man i praktiken ska göra vid olika kriser.
– Dessutom önskades utbildning i ekonomiplanering och förbättring av lönsamheten samt beredskap inom energi- och vattenförsörjning, sammanfattar Paananen.
Projektets kommande evenemang:
- Ti 24.3. kl. 9–13 i Loimaa Kasviproteiinin tuotannon lisäämisen haasteet ja mahdollisuudet
- Ons 27.5. kl. 9–15 i Åbo Varsinaissuomalaisen maatalouden huoltovarmuusseminaari
Ytterligare upplysningar:
MTK-Varsinais-Suomi
Satu Paananen, projektchef
tfn 0400 541 334