I Puujärvi åtgärdas blågröna alger – en fosforfälla stoppar näringsämnen innan de når sjön

26.06.2026 12:03Nyland

I Puujärvi i Karislojo vidtog lokala aktörer åtgärder när algproblemen förvärrades år för år. Man började åtgärda problemet med hjälp av en fosforfälla som utan extern energi minskar näringsbelastningen på sjön. Projektet genomfördes med hjälp av lokalt engagemang, samarbete och EU:s landsbygdsfinansiering.

Puujärvi är en viktig plats för många av områdets invånare. På sommaren lockar sjöns klara vatten människor att simma, idka stugliv och vistas vid vattnet. Längs stränderna finns många fritidsbostäder, en del permanent bosättning samt annan lokal verksamhet.

Försämringen av sjöns tillstånd gick inte obemärkt förbi, och man ville göra något åt saken. Vattenvårdsarbete hade redan bedrivits i Puujärvi innan fosforfällan togs i bruk. I Luhjunoja, som är den viktigaste bäcken som rinner ut i Puujärvi, anlades bland annat våtmarken Satakielikosteikko med finansiering från föreningen Ykkösakseli ry år 2021. Trots flera sedimenteringsbassänger och andra vattenvårdsåtgärder förekom rikliga mängder blågröna alger under flera år.

— Förekomsten av blågröna alger har varit riklig under flera år, men särskilt år 2022 har etsat sig fast i minnet eftersom situationen då var mycket allvarlig, berättar Kalle Dahlberg från vattenskyddsföreningen Puujärven vesiensuojeluyhdistys.

Situationen stärkte uppfattningen att det behövdes nya lösningar vid sidan av de redan tidigare åtgärderna. Uppmärksamheten riktades mot fosforbelastningen, eftersom fosfor är en av de viktigaste orsakerna till övergödning i vattendrag och till algblomningar.

Lösningen placerades där belastningen uppstår

I Puujärvi valde man en fosforfälla och en sedimenteringsbassäng som lösning. Projektet genomfördes av Puujärven vesiensuojeluyhdistys. Fosforfällan placerades i Luhjunoja, som leder vatten till sjön och är en betydande avrinningsväg med tanke på Puujärvi.

Fosforfällan är i praktiken en silo där man tillsätter högst 2 000 kilo granulerat ferrisulfat. I botten av silon finns en plastslang, en så kallad ”strumpa”, vars spets ligger i vattnet. Genom den löses ferrisulfatet långsamt upp i bäckvattnet. I vattnet reagerar ferrisulfatet med fosfor och bildar flockar som sjunker till botten av sedimenteringsbassängen innan vattnet fortsätter vidare till Puujärvi.

Metodens styrka ligger i dess enkelhet. Anordningen behöver ingen elektricitet eller annan extern energi för att fungera.

— Anordningen fungerar helt utan extern energi. Man behöver bara se till att det finns ferrisulfat i silon, berättar Dahlberg.

Byggandet av fosforfällan inleddes i februari 2025 och den blev färdig sommaren 2025. Även om anordningen bara har varit i bruk en kort tid, ger de första mätresultaten uppmuntrande indikationer.

— Någon konkret effekt i själva Puujärvi kan man ännu inte se, men mätningarna visar att fosforhalten i vattnet från Luhjunoja har minskat, berättar Dahlberg.

Välgörenhetskonserter och EU:s landsbygdsfinansiering möjliggjorde byggandet av fosforfällan

Bakom fosforfällan i Puujärvi finns en stark lokal vilja. Projektet har finansierats bl.a. med intäkter från välgörenhetskonserter som ordnats i samband med Puujärvidagen. Under årens lopp har kända artister som Sami Yaffa, Paleface och Tuure Kilpeläinen uppträtt på konserterna. Konserterna samlade en stor publik, och intäkterna gjorde det möjligt att genomföra projektet.

Den lokala medelsanskaffningen lade grunden för projektet, men avgörande var den finansiering från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling som beviljades av Livskraftscentralen i Nyland. Projektets totala kostnader uppgick till cirka 34 000 euro, varav den offentliga finansieringen stod för omkring 27 000 euro.

— EU-medfinansieringens roll var mycket betydelsefull. Utan denna finansiering hade vi knappast vågat börja med projektet, berättar Dahlberg.

Att göra finansieringsansökan var inte helt enkelt. I projekt betalas stödet alltid ut i efterhand enligt de faktiska kostnaderna, vilket kräver noggrann planering och förutseende från föreningens sida.

— Att göra finansieringsansökan var emellanåt lite besvärligt, men lyckligtvis hade vi i vår projektgrupp medlemmar som hade tidigare erfarenhet, säger Dahlberg.

Det lokala samarbetet avgjorde det praktiska genomförandet

I ett projekt som detta räcker det inte med en god idé. Det behövs också en lämplig plats, markägarnas samtycke, praktiskt kunniga aktörer och ett fungerande genomförande.

I Puujärvi föll bitarna på plats. Markägaren ställde sig positiv till placeringen av fosforfällan. En lokal gräventreprenör utförde markarbetena yrkesskickligt, och leverantören levererade fosforfällan enligt överenskommelse och i tid.

Samarbetets betydelse framhävs särskilt i lokalt miljöarbete, där målen är gemensamma men genomförandet kräver insatser av många olika parter.

— Vattenvårdsarbete uppfattas som viktigt, men det kräver mycket arbete och aktivitet, berättar Dahlberg.

Just den lokala aktiviteten var avgörande i Puujärvis fall. Sjöns tillstånd upplevdes som en gemensam angelägenhet, och man ville vidta konkreta åtgärder för att förbättra det.

De första observationerna uppmuntrar till fortsatt arbete

En fosforfälla löser inte problemen i ett vattendrag över en natt. Effekterna syns långsamt i sjön, och helheten måste följas upp genom mätningar och långsiktig övervakning. I Puujärvi är de första resultaten ändå lovande: fosforhalten i vattnet från Luhjunoja har enligt mätningarna minskat.

Detta är en viktig observation, eftersom hela idén med fosforfällan just är att minska näringsbelastningen innan den hinner nå sjön.

Den lärdom man fått av projektet är tydlig: i vattenvårdsarbetet lönar det sig att börja med att ta reda på var belastningen faktiskt kommer ifrån. När belastningskällan är känd kan åtgärderna riktas mer effektivt.

— Det lönar sig att ta reda på varifrån fosfor rinner ut i vattendraget och välja installationsplats utifrån det, uppmuntrar Dahlberg.

Fosforfällan i Puujärvi är ett exempel på en lösning där lokal oro förvandlades till en konkret miljögärning. Den visar att också en till synes liten konstruktion kan vara en del av en större förändring när det finns kunskap, samarbete och långsiktigt engagemang bakom den.

Via Livskraftscentralen i Nyland är det möjligt att få EU:s landsbygdsfinansiering för motsvarande vattenvårdsprojekt. År 2026 kan cirka 350 000 euro beviljas för allmännyttiga miljö- och klimatinvesteringar. Ta kontakt med experterna vid Livskraftscentralen i Nyland.