Det finns många vallar!
04.03.2025 15:38Över 20 procent av åkrarna i Egentliga Finland är täckta med vall, men vet du varför? Vallfoder behövs på husdjursgårdar, men vallodling är också ett bra sätt att hålla åkrarna täckta av växtlighet och därigenom förbättra markkvaliteten, förhindra erosion, minska urlakning av näringsämnen i vattendragen och binda kol.
Vallodling främjar målen för hållbart jordbruk och därför kan gårdarna få EU:s jordbruksfinansiering för sina vallskiften. Uttryckt med stödtermer kan vall till exempel vara permanent gräsmark, villkorligt minimikrav för växttäcke vintertid, skyddszon eller vall som omfattas av stödet för miljösystem: växttäcke vintertid, naturvårdsvall eller gröngödslingsvall – och alla dessa har en egen viktig uppgift.
Mailis Savela, utvecklingsexpert vid landsbygdsenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland, berättar att vallärenden ofta orsakar ovisshet bland jordbrukarna, så låt oss förklara saken ordentligt.
Permanent gräsmark
Ett åkerskifte ändras automatiskt till permanent gräsmark när gräs- eller vallfoderväxter har anmälts för skiftet i stödansökan sex år i följd. Från och med 2025 kan naturvårdsåkrar också bli permanent gräsmark.
Om du börjar odla andra växter på ett skifte med beteckningen permanent gräsmark, upphör arealen att vara permanent gräsmark. Förnyande av vallväxtligheten avbryter dock inte samlingen vallår.
– Det är bara permanent gräsmark i Naturaområden som endast får förnyas av särskilda skäl. Du ska kontakta kommunens landsbygdstjänster om du vill förnya permanent gräsmark i ett Naturaområde, råder Mailis Savela.
Permanenta gräsmarker följs upp på riksnivå på begäran av Europeiska kommissionen. År 2018 var 7,65 procent av Finlands åkerareal permanent gräsmark och Finland har förbundit sig till att bevara andelen permanent gräsmark på samma nivå.
– Om andelen permanent gräsmark i förhållande till referensnivån 2018 skulle minska med över 5 procent i Finland skulle man införa ett förfarande för återställande. Då kan en del av jordbrukarna bli tvungna att återställa åkerarealen från annan odling till permanent gräsmark. Andelen permanent gräsmark har dock ökat varje år, därför är det mycket osannolikt att man tvingas inleda ett förfarande för återställande, säger Mailis Savela.
Jordbrukarna kan kontrollera andelen permanenta gräsmarker på sin gård i Viputjänsten.
Villkorligt minimikrav för marktäckning
För att jordbrukaren ska få åkerstöd förutsätts att 33 procent av arealen av jordbrukarens åkrar och permanenta grödor ska ha ett växttäcke från slutet av oktober till årsskiftet. Växttäcket kan vara vall, men permanent gräsmark beaktas inte i denna beräkning.
– Var alltså noggrann med höstanmälan om största delen av dina skiften är permanent gräsmark. Om gården till exempel har 10 hektar permanent gräsmark och ett spannmålsskifte på 2 hektar ska minst 33 procent av spannmålsskiftets areal vara täckt av växtlighet, dvs. 0,66 hektar, råder Savela.
Skyddszoner
De skyddszoner som inrättas mellan åkrar och vattendrag är permanent vallväxtlighet som bidrar till att minska belastningen av fasta partiklar och näringsämnen från jordbruket på vattendragen.
Målet med skyddszoner är i första hand att främja vattenvården och anpassningen till klimatförändringarna. Dessutom förhindrar skyddszoner erosion och förbättrar den biologiska mångfalden.
Skyddszonen är en frivillig skiftesspecifik åtgärd för miljöförbindelsen.
Vallar som ingår i miljösystemstödet
Via miljösystemet kan du också få stöd för odling av vall om vallen är gröngödslingsvall, naturvårdsvall eller växttäcke vintertid. Stödet för miljösystem ställer vissa särskilda krav på fröblandningar för gröngödslings- och naturvårdsvallar.
När växtligheten krossas kan den användas som gröngödsel. Gröngödsling ökar mängden organiskt material i marken och stöder därmed mikroorganismernas verksamhet och åkerns mångfald samt förbättrar markkvaliteten.
En naturvårdsvall kan till exempel vara ett flerårigt ängsliknande åkerskifte med betydelse för miljövården. Skiftet kan också användas för bete eller så kan du slåttra växtligheten för foder eller som råvara för bioenergi.
Växttäcke vintertid innebär att åkern också under vintersäsongen är täckt av stubb eller växttäcke, till exempel vall. Växttäcke vintertid är ett bra sätt att skydda vattendragen, eftersom största delen av den belastning av fasta partiklar och näringsämnen som rinner ut i vattendragen från åkermarker uppkommer utanför växtperioden när marken är utsatt för ytavrinning som orsakas av höstens störtregn och vårens smältvatten.
Du kan också söka stöd för växttäcke vintertid för permanent gräsmark på vissa villkor.
– Om du ansöker om stöd för växttäcke vintertid för skiften med permanent gräsmark på din gård får du inte bearbeta dessa skiften 31.10.2024–1.5.2025. Om du ansöker om stöd för växttäcke vintertid endast för en del av skiftena med permanent gräsmark på din gård får du inte bearbeta någon areal med permanent gräsmark på din gård under tiden 31.10.2024–15.4.2025. Denna regel som är svår att förstå upphör lyckligtvis efter denna vår. I fortsättningen räcker det alltså att du behåller arealen med permanent gräsmark obearbetad 31.10.2024–1.5.2025, berättar Savela.
