I Sydvästra Finland odlas andra grödor än spannmål i allt högre grad
25.06.2026 09:18Sydvästra Finland har alltid betraktats som Finlands kornbod, men på åkrarna kan nu ses en klar övergång från spannmål till även andra grödor – särskilt markförbättrings- och saneringsgrödor, fånggrödor, gröngödslingsvall samt proteingrödor.
Jordbrukarna har nu lämnat in sina åkerstödsansökningar för år 2026. I odlingsarealerna för Sydvästra Finland syns tydliga förändringar jämfört med år 2025. Den största enskilda minskningen gäller höstvete, vars odlingsareal minskade från 30 177 hektar till 20 312 hektar, dvs. 33 procent. Rågarealen minskade från 7 731 hektar till 5 545 hektar, dvs. 28 procent. Minskningen är måttligare i fråga om de övriga spannmålsgrödorna. Vårvete minskade 2 procent, korn 3 procent och havre 5 procent.
Antti Jaatinen, chef för landsbygdsenheten vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, uppskattar att det finns flera orsaker till förändringarna.
– Även tidigare har det funnits betydande årliga variationer i odlingsarealerna för höstvete och råg, men denna gång verkar alla spannmålsarealer ha minskat. Jordbrukarnas beslut kan ha påverkats av t.ex. väderförhållanden, lönsamhetsproblem och ändringar i stödpolitiken.
Den regniga hösten år 2025 fördröjde skörden och kortade ner den tid då höstsäd kunde sås. Samtidigt minskade den låga prisnivån på spannmål jordbrukarnas intresse för höstsådd. Det förklarar för sin del varför minskningen syns mest i just spannmål som sås på hösten.
Den största ökningen syns i markförbättrings- och saneringsgrödor.
Odlingsarealen för markförbättrings- och saneringsgrödor ökade från 3 351 hektar till 11 242 hektar, dvs. 235 procent. Ökningen kan förklaras av behovet av växtföljd och en önskan om att förbättra markens bördighet, men också av stödpolitiken.
– Stödet för markförbättrings- och saneringsgrödor höjdes från 190 euro till 223 euro per hektar. Dessutom ändrades stödvillkoren så att klöver började räknas som markförbättrings- och saneringsgröda, kommenterar Jaatinen.
Odlingsarealen för bondböna ökade från 2 717 till 3 726 hektar, dvs. 37 procent och odlingsarealen för ärta från 10 553 hektar till 12 520 hektar, dvs. 19 procent. Den totala odlingsarealen för potatis ökade 9 procent och den sammanlagda odlingsarealen för ryps och raps 2 procent.
– Att odlingsarealen för bondböna, ärta och potatis ökar betyder att jordbrukarna satsar på Sydvästra Finlands styrkor, säger Jaatinen.
Ökning inom miljöåtgärder
Inom miljöåtgärderna syntes ökningen förutom inom markförbättrings- och saneringsgrödor också inom gröngödslingsvall och skyddszoner. I fråga om gröngödslingsvall ökade den ansökta arealen från 2 277 hektar till 4 110 hektar, dvs. 81 procent. Arealen skyddszoner ökade från 4 338 hektar till 5 881 hektar, dvs. 36 procent. Arealen fånggrödor ökade från 35 638 hektar till 41 578 hektar, dvs. 17 procent. Arealen naturvårdsvall förblev däremot så gott som oförändrad. I Sydvästra Finland uppgår den nu till 20 360 hektar.
Ändringarna i stödnivåerna är en möjlig orsak särskild när det gäller de åtgärder där arealen ökade tydligt och klart. Stödet för gröngödslingsvall höjdes från 80 euro till 100 euro per hektar, stödet för skyddszoner från 350 euro till 430 euro per hektar och stödet för vall på torvåkrar från 100 euro till 200 euro per hektar.
– Det bör dock noteras att ändringar i arealerna också påverkas av marknadsläget, skiftenas lämplighet, planering av växtföljden och förhållandena under vegetationsperioden. T.ex. arealen mångfaldsgrödor förblev så gott som oförändrad även om stödet sänktes från 270 euro till 210 euro per hektar, säger Jaatinen.
Ekologisk produktion på uppgång
Odlingsarealen för sedvanliga ekologiska grödor ökade från 42 460 hektar till 43 580 hektar, dvs. 3 procent. Den areal som omfattas av husdjursförhöjningen inom ekologisk produktion ökade från 16 766 hektar till 19 486 hektar, dvs. 16 procent. Odlingsarealen för ekologiska frilandsgrönsaker ökade från 49 hektar till 62 hektar, dvs. 27 procent.
Också stödnivåerna för ekologisk produktion höjdes år 2026. Inom ekologisk produktion höjdes stödet för åkergrödor och växtproduktion från 160 euro till 184 euro per hektar och förhöjningen för husdjursproduktion från 130 euro till 150 euro per hektar. Stödet för frilandsgrönsaker höjdes från 590 euro till 679 euro per hektar.
Liten nedgång i avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet
Den areal som omfattas av avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet förblev på nästan samma nivå som året innan. Arealen övriga avtalsområden minskade från 2 899 hektar till 2 836 hektar. Arealen nationellt eller regionalt värdefulla vårdbiotoper minskade från 2 928 hektar till 2 907 hektar. På övriga avtalsområden höjdes stödet från 460 euro till 550 euro per hektar och på värdefulla vårdbiotoper från 610 euro till 650 euro per hektar.
De arealer som uppges i ansökan är inte slutgiltiga
De arealer som jordbrukarna har meddelat i stödansökan är ännu inte de slutgiltiga stödberättigande arealerna. Jordbrukarna kan göra ändringar i sina stödansökningar ända fram till den 1 oktober. Sifforna kan också ändras efter att stödberättigandet har granskats och övervakningarna har utförts.
Ytterligare upplysningar:
Antti Jaatinen, chef för landsbygdsenheten
Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
