Jordbrukare har fått de första automatiska stödbesluten

27.05.2026 16:23Egentliga Finland

I Finland har man under 2025 genomfört ett pilotförsök med automatiserat beslutsfattande för stöden slaktkvigebidraget och nötkreatursbidraget i yttre skärgården inom AB‑stödområdet. De första automatiserade besluten har nu fattats. Till automatiserat beslutsfattande har överförts de ansökningar som kunnat godkännas utan avdrag eller påföljder. Övriga ansökningar behandlas för närvarande av kommunernas landsbygdsmyndigheter. Utbetalningen av bidragen inleds den 11 juni 2025, oberoende av om ansökan har avgjorts automatiserat eller manuellt. Uppgift om beslutsfattare framgår av stödbeslutet.

Salos landsbygdsservicechef Kirsti Lepistö följer situationen med intresse.

– Jag tror att det automatiska beslutsfattandet absolut kommer att utvidgas under de kommande åren. Finland har en stark vilja att underlätta förvaltningens arbete med hjälp av automatik och staten stöder pilotförsöket.

I år hade Salos landsbygdstjänster 50 ansökningar om bidrag för slaktkvigor. Bidraget är 250 euro per djur och det betalas ut på basis av uppgifterna i nötkreatursregistret för de kvigor som slaktats under stödåret.

– Det behövs inget mänskligt övervägande inom denna stödform eftersom man får beslutsgrunden direkt från nötkreatursregistret. Det är därför denna stödform har valts ut till pilotförsöket.

Det automatiska beslutsfattandet sparar ännu inte in på experternas tid eftersom det inte heller tidigare tog särskilt lång tid att fatta beslut om bidrag för nötkreatur. Däremot tar det tid att delta i pilotförsöket.

– Livsmedelsverket har gjort ett så bra grundarbete och testat processen så många gånger att det varit lätt för kommunerna. Kommunerna ansvarar för kvalitetssäkringen som utförs av enhetschefen.

Enhetschefen ansvarar för att innehållet i beslutet är korrekt och för rapporteringen till Livsmedelsverket, om automatiseringen inte fungerar som förväntat. I praktiken gör enhetschefen ett stickprov för minst två procent av besluten, dock alltid för minst två beslut.

Om allt går enligt planerna kan försöket utvidgas till att omfatta även andra stöd.

– Det är svårt att hitta sådana stödformer där man kunde tillämpa automatiskt beslutsfattande under denna finansieringsperiod. Snart får vi dock veta vilka stödformerna är under följande finansieringsperiod. Det kommer att bli mycket vanligare med automatiskt beslutsfattande om stödformerna anpassas så att det krävs mindre övervägande.

Automatiskt beslutsfattande har redan använts i Finland till exempel inom skatteförvaltningen och försäkringsbolagen.

– Vi är alltså inte de första, men ändå i täten. Det är intressant att följa med hur detta fungerar inom landsbygdsförvaltningen.