Under utbytesdagarna för miljöinformation uppstod nya tankar och partnerskap

12.12.2024 14:51Egentliga Finland, Uncategorized

I november hördes aktuella anföranden om miljö- och klimatfrågor inom jordbruket när de riksomfattande utbytesdagarna för miljöinformation om jordbruket ordnades i Åbo efter en sju år lång paus. Evenemanget samlade förvaltnings-, forsknings- och rådgivningsaktörer som arbetar med miljö- och klimatfrågor inom jordbruket, representanter för organisationer och en handfull jordbrukare – och erbjöd därmed ett utmärkt tillfälle för att skapa och stärka nätverk.

Evenemanget ordnades av jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och Livsmedelsverkets landsbygdsnätverk i samarbete med projektet Priodiversity LIFE. Öppningsanförandet hölls av jord- och skogsbruksminister Sari Essayah, och enligt henne är det nu särskilt viktigt att dela information så att vi ska kunna hitta effektivare metoder för att uppfylla miljö- och klimatmålen för jordbruket. Enligt ministern ingår miljöåtgärder i en lyckad matproduktion och i fortsättningen kommer de också att vara en allt viktigare del av riskhanteringen.

Minister Essayah önskar att den finansiering som nu används ska ha bättre effektivitet och efterlyser också nya finansieringsmöjligheter för att lösa jord- och skogsbrukets miljöutmaningar.

– Kol- och naturvärdesmarknaden kan vara en del av denna helhet inom den närmaste framtiden. Ett gott exempel på nya verksamhetssätt som testas är Skärgårdshavsprogrammet, där det utvecklas metoder för resultatbaserad finansiering och där det har inletts arbete som uppmuntrar företagen till vattenansvarsförbindelser, säger hon.

Ministern berömmer det mångsidiga projektarbetet som har gett mycket mer information om miljöutmaningar i jordbruket.

– Goda lösningar ska kommuniceras vidare till aktörerna på fältet med eftertryck, så att den goda praxisen kan integreras. Lyssnandet, förmågan att diskutera öppet och även att identifiera viljans betydelse ska dock betonas i kommunikationen, utbytet av information och vid önskemål om förändrade verksamhetssätt. Goda lösningar blir lösningar först när de har omsatts i praktiken, påminner hon.

Ministerierna samarbetar på miljöns sida

Jord- och skogsbruksministeriets specialsakkunniga Sanna Tikander och miljöministeriets specialsakkunniga Eija Hagelberg talade vid evenemanget om finansieringens effektivitet och påminde att EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering är den viktigaste finansieringskanalen för miljöfrågor inom jordbruket. Den erbjuder ett mångsidigt utbud av åtgärder, som sträcker sig från gårdsnivå till internationellt samarbete.

De utmanade dessutom deltagarna att fundera på om finansieringen motsvarar behoven i en föränderlig värld. Vad saknas i de befintliga finansieringskanalerna och hur lönar det sig att rikta finansieringen i fortsättningen?

Nya tankar skapas i NTM-centralernas klimatenhet

Ledande klimatexpert Johanna Helkimo vid NTM-centralernas gemensamma riksomfattande klimatenhet som grundades 2023, presenterade Finlands klimatmål för deltagarna och betonade att de ska eftersträvas utan att försämra livsmedelstryggheten eller den biologiska mångfalden.

Dessutom lyfte hon fram sårbarheterna i vårt nuvarande livsmedelssystem och deras grundorsaker. Sårbarheter är till exempel primärproduktionens svaga lönsamhet och jordbrukets stödberoende, försvagad mångfald, varierande tillgång till produktionsinsatser samt växt- och djursjukdomar. För att sårbarheterna ska kunna åtgärdas måste man ingripa i de grundläggande orsakerna, till exempel jordbrukets svaga uppskattning i samhället.

I slutet av sitt anförande påminde hon om att det nuvarande läget inte kan fortsätta med små korrigeringar, utan att det behövs nya tillvägagångssätt, kompetens och verksamhetsmodeller som överskrider organisationsgränser för att lösa klimatförändringen.

Restaureringsförordningen kräver handlingar

Jord- och skogsbruksministeriets specialsakkunniga Tuuli Orasmaa berättade för åhörarna om EU:s restaureringsförordning. Restaureringsarbetet har pågått redan länge, så det är inte fråga om en ny sak, men nu förpliktar förordningen alla medlemsländer till ambitiösa åtgärder.

– Restaureringsförordningen är nog ett av de viktigaste tilläggen till EU:s miljölagstiftning sedan habitatdirektivet på 1990-talet. Det övergripande målet är att återställa alla ekosystem som är i behov av restaurering före år 2050. Skalan är verkligt stor. I Finland gäller detta flera miljoner hektar, berättar Orasmaa.

Men vad är då restaurering? Det kan vara att återställa markanvändningen till naturtillstånd, men det kan också vara mycket annat, till exempel att öka den ekologiska odlingen eller våtmarksodlingen, skyddsremsor, extensiv betesgång eller att minska användningen av växtskyddsmedel och gödselmedel. Minskningen av näringsbelastningen från jordbruket spelar en mycket central roll i verkställandet av restaureringsförordningen.

NTM-centralen i Egentliga Finland lyfte fram Skärgårdshavsfrågan och fick mycket nytt att tänka på

Under evenemanget ordnade NTM-centralen i Egentliga Finland workshop där det söktes lösningar för att minska fosforbelastningen i Skärgårdshavets avrinningsområde.

– I workshopen söktes det i synnerhet lösningar för att öka användningen av jordförbättringsmedel, främja överföringen och spridningen av gödsel samt främja näringsämnenas kretslopp. Gips-projektets experter identifierade att de i fortsättningen bör betona den förbättrade kolbeständigheten på åkern som uppnås i och med gipsbehandlingen. För gödselns del var det viktigt att betona gödselns goda egenskaper utöver gödsling, såsom en ökad mängd organiskt material på åkern, berättar Essi Hillgren, programchef för Skärgårdshavsprogrammet.

Deltagarna diskuterade aktivt i workshoppen. I workshoppen deltog också till exempel Valonia, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral.

Dessutom kunde man träffa på NTM-centralen i Egentliga Finland på nätverkstorget som ordnades i samband med evenemanget. Vid NTM-centralens punkt fick man bekanta sig med möjligheterna med EU:s landsbygdsfinansiering. Utvecklingschef Johanna Mattila berättade att det med landsbygdsfinansieringens struktur-, företags- och projektfinansiering kan möjliggöras utveckling på bred front av ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem, både regionalt och nationellt.

Dessutom deltog NTM-centralens experter i många andra workshoppar.

– Utvecklingen av ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem finns i kärnan av regeringsprogrammet. I workshopparna visionerades olika scenarier, hurdant livsmedelssystemet är i Finland 2040 och vilka åtgärder som behövs för att uppnå det. Olika förändringar i verksamhetsmiljön, såsom globala kriser, klimatförändringen och naturförlusten kommer att framhäva vikten av beredskap och prognostisering för att säkerställa livsmedelssystemets resiliens, summerar Johanna Mattila.

Enligt ledande sakkunnig Maarit Solla vid landsbygdsenheten diskuterade deltagarna i många workshoppar om som fungerar bra ur miljömålens synvinkel i Finlands nuvarande strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP-planen), och vilka förbättringar eller utvecklingsmål som behövs för nästa finansieringsperiod.

– I workshoppen om vad biologisk mångfald på gårdsnivå framkom för rådgivningens del också en synpunkt om att Finlands CAP-plan kunde hållas nästan oförändrad även under följande period. Att lära sig nytt är alltid resurskrävande och finansieringsperioden är sist och slutligen ganska kort.

Landsbygdsenhetens miljöexpert Mia Forssell deltog också i internationella diskussioner under den andra dagen.

– Den andra dagens största utbyte var enligt min åsikt skillnaderna och likheterna i olika EU-länders jordbruksstödspolitik. Det vore också bra att lära sig av andra, så att var och en inte försöker uppfinna hjulet själv. Resultatbaserade stöd verkar vara en framtida riktning för jordbruksstöden, säger hon.