Karttjänst sammanför vattenrestaurerare

Jäälinjärvi är en grund sjö nära Uleåborg i Norra Österbotten. Den av naturen järn- och humushaltiga sjön övergöds av näringsämnen från avrinningsområdet, särskilt från skogsdiken.

Numera är Jäälinjärvi ett inspirerande exempel på ett vattendrag vars tillstånd man lyckats förbättra med hjälp av volontärers insatser. Den lokala vattenskyddsföreningen har bland annat byggt våtmarker på avrinningsområdet och vattenskyddskonstruktioner av ny typ, till exempel en sjöbassäng som filtrerar bort slammet som rinner längs skogsdikena.

Dylika exempel vill vattendragsrestaurerarens nätverk VYYHTI dela och uppmuntra. Nätverket har haft en ledande roll i att samla alla renoveringsprojekt i en riksomfattande karttjänst.

Ännu för tio år sedan var en dylik databank bara en önskedröm. Då konstaterade miljöspecialist Riina Rahkila från ProAgria Uleåborg, att det är ingen reda med arbetet om man inte har en gemensam karta som synliggör restaureringsåtgärderna i alla vattenmiljöer.

På den tiden var informationen ännu utspridd i olika tjänster. Om till exempel en markägare eller en ägare till ett vattenområde ville bygga en våtmark, fanns det ingen samlad information gällande vattendragens ekologiska tillstånd, grundvatten- och skyddsområden eller tidigare restaureringsåtgärder.

”Då föddes tanken att det behövs en karttjänst där all information finns samlad. Och att med dess hjälp kan aktörer hitta varandra och samarbeta.”

Man gick från ord till handling. Idén noterades i projektplanen på ett allmänt plan, och ProAgria Uleåborg ansökte tillsammans med samarbetspartner om finansiering för utvecklingsarbete från EU:s landsbygdsfond. När fortsättningsprojektet VYYHTI II avslutades, var karttjänstens pilotversion klar. Vattendragsrestaurerarens karttjänst hade fötts.

”Ibland faller allt på plats. Vi hade en idé, vars potential finansiären såg, och vi hittade duktiga personer och bra lösningar. Det var ingen mission impossible, ingen omöjlig uppgift”, säger Rahkila.

Ibland faller allt på plats.

Exemplets och den ömsesidiga inlärningens makt

Nu, tio år senare, innehåller karttjänsten redan över tusen åtgärder: restaurering av vattendrag, borttagning av mindre värdefull fisk, slåtter av vattenväxter och våtmarker.

Karttjänsten är bara ett av VYYHTI-nätverkets många arbetsresultat och nätverkets redskap.

Det är viktigt för Rahkila att nätverksverksamheten och karttjänsten synliggör lokalt arbete och även de allra minsta åtgärderna.

”Till exempel restaureringen av någon bäck är pengamässigt inte ett särskilt stort projekt, men på lokalnivå kan det vara mycket betydelsefullt. Restaureringen kan öka vattendragets användning för rekreation och fiskeverksamhet och förbättra landsbygdens livskraft”, säger hon.

Sådana exempel inspirerar även andra att gå till verket, när verksamheten är synlig i karttjänsten och det ges information om den.

”Andra märker att kanske de också kunde börja ta bort växtlighet eller samarbeta.”

Restaurering kan vara väldigt betydelsefullt på lokalnivå. Vattendragets användning för rekreation och fiskeverksamhet kan öka och landsbygdens livskraft kan förbättras.

Berättelsen fortsätter efter videon.

Tillsammans för miljön

Utan samarbete skulle karttjänsten inte ha kommit till. ProAgria Uleåborg, som Rahkila representerar, administrerade projektet, men sakkunniga vid Finlands miljöcentral skötte det tekniska genomförandet.

Rahkila hade ingen tidigare erfarenhet av att utveckla en digital tjänst. Hon uppmanar alla att modigt pröva på nya saker, att stiga ut ur den egna boxen.

”Om man upptäcker ett behov hos någon målgrupp, ska man ta tag i saken med öppet sinne, och lita på att man genom samarbete hittar duktiga utförare.”

Förutom med Miljöcentralen har man i projekten samarbetat med bl.a. Naturresursinstitutet, NTM-centralerna och MTK.
”Väldigt få projekt kan förverkligas ensam. Miljöteman är så stora och mångförgrenade att de kräver samarbete. När det gäller t.ex. avrinningsområden, behövs det representanter både från jordbruket och från skogsbruket.

Projektet, som senare finansierades av Miljöministeriet, gjorde nättjänsten riksomfattande, och numera är det Finlands miljöcentral som upprätthåller den.

Nu har VYYHTI-nätverket nya projekt på gång. Man vill utveckla verksamheten så att den allt bättre beaktar klimatförändringen och extrema väderfenomens inverkan på bl.a. avrinningsområden.