Ny utredning tar upp möjligheter och flaskhalsar i fråga om livsmedelskedjans sidoströmmar

Projektet Framtidens matkedjor i Egentliga Finland (TuRVa) har publicerat en utredning om möjligheter och hinder för att ta till vara livsmedelssvinn och sidoströmmar. I utredningen kartläggs attityder och förväntningar hos livsmedelsindustrin, HoReCa-sektorn, detaljhandeln och konsumenterna.

Enligt utvecklingschef Mervi Louhivaara vid Pyhäjärvi-institutet, som koordinerar TuRVa-projektet, uppstår det årligen betydande mängder svinn och sidoströmmar inom den finländska livsmedelskedjan. En stor del av dessa råvaror skulle emellertid kunna tas till vara. T.ex. grönsaker med fel form samt sidoströmmar från fisk- och köttförädling kan ge möjligheter till ny affärsverksamhet och ett mer hållbart livsmedelssystem.

Som underlag för utredningen genomfördes våren 2026 både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning riktad till livsmedelsbranschens yrkesutövare och konsumenter.

Intressanta möjligheter

Utredningen ser möjligheter att utnyttja svinnråvaror och sidoströmmar. T.ex. skulle grönsaker med fel form kunna användas för juiceproduktion, medan många sidoströmmar kunde användas inom den del av industrin som tillverkar foder för sällskapsdjur.

Det finns alltid ett ekonomiskt värde i sidoströmmar och därför finns det ett stort intresse för att kunna utnyttja dem. Dessutom efterfrågas hållbarhetsåtgärder inom livsmedelskedjan.

Besvärliga flaskhalsar

Utredningen lyfter samtidigt fram en rad hinder och flaskhalsar. Enligt de intervjuade finns det fortfarande negativa föreställningar kring sidoströmmar och svinnråvaror. Inom den offentliga sektorn försvåras användningen av produkter från sidoströmmar dessutom av noggrant definierade upphandlingskriterier.

En betydande flaskhals är kostnaderna. En stor del av de fullt ätbara råvarorna blir outnyttjade eftersom vidareförädlingen inte är lönsam t.ex. på grund av transporter eller behov av att investera i anordningar.

Dessutom finns det ett klassiskt problem: utan produkter uppstår ingen efterfrågan, men utan efterfrågan utvecklas inga produkter.

– Alla verkar vänta på att någon annan ska ta det första steget. Nu behövs samarbete, nätverk och nya modiga initiativ, konstaterar Louhivaara.

Konsumenternas köpvanor styrs av pris och enkelhet

Ser man på konsumenterna ligger de största utmaningarna i låg kännedom, priset och invanda köpbeteenden. Konsumenterna känner redan rätt bra till svinnprodukter, men inte produkter tillverkade av sidoströmmar. När konsumenterna gör sina matinköp i vardagen väljer de ofta produkter som de känner till och har goda erfarenheter av.

Rabatterade svinnprodukter med s.k. röda lappar har blivit populära framför allt tack vare det lägre priset. Hållbarhetsaspekten ses oftare som en bonus än som den egentliga orsaken till köpet. Även när det gäller produkter från sidoströmmar anser konsumenterna att priset borde vara lägre. Det hoppas Mervi Louhivaara att producenterna tar fasta på.

– Om en produkt har tillverkats av t.ex. krokiga morötter, är det då nödvändigt att marknadsföra att man har räddat grönsaker från att bli svinn? Smaken är ju lika god, så det lönar sig kanske inte att stämpla produkten som en svinnprodukt när man känner till konsumenternas uppfattningar.

Arbetet fortsätter i ett nytt projekt

Mervi Louhivaara berättar att utredningens resultat i sig inte kom som någon överraskning, men att de nu gör det lättare att ta nästa steg.

– Vi har inlett projektet Innovatiivinen ja uudistuva ruokayrittäjyys Lounais-Suomessa, där vi också kan främja arbetet med att utveckla produkter baserade på svinnråvaror och sidoströmmar, bl.a. i Novidas och Rasekos produktutvecklingskök. Vår avsikt är att hitta lösningar för hur dessa råvaror kan utnyttjas utan att arbetet kräver enorma investeringar eller ekonomiska risker.

Ett sätt är att förlänga råvarornas användningstid.

– Det finns välkända och traditionella metoder för detta, till exempel frysning, torkning och fermentering, men målet är också att testa ny teknologi.

Med i projektet är Pyhäjärvi-institutet, Kimitoöns kommun, Ukipolis, Novida och Raseko. Projektet vänder sig till företag i livsmedelsbranschen från hela Sydvästra Finland.

Både projektet Framtidens matkedjor i Egentliga Finland och projektet Innovatiivinen ja uudistuva ruokayrittäjyys Lounais-Suomessa har beviljats EU:s landsbygdsfinansiering via Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

Ytterligare information:

Pyhäjärvi-institutet

Mervi Louhivaara, utvecklingschef

fornamn.efternamn@pji.fi