Förädling och produktutveckling är nycklarna till tillväxten i Egentliga Finlands livsmedelskedja

Johanna Mattila, gruppchef för landsbygdsenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland talade vid seminariet som ordnades i mars om den förändrade livsmedelskedjan i Egentliga Finland om möjligheterna till förädling och produktutveckling i utvecklingen av livsmedelskedjan i Egentliga Finland.

– Förädlingens och produktutvecklingens potential i Egentliga Finlands livsmedelssystem stöder sig starkt på tillväxt- och utvecklingsorienterade företag. Utvecklingsnätverkets uppgift är å sin sida att stöda företagen i deras mål och hjälpa dem att lyckas. Produktutvecklingen är en central process inom företagsverksamheten som omfattar innovationsverksamhet och upprätthållande av konkurrenskraften. Den begränsar sig inte enbart till fysiska produkter, utan gäller också tjänster, programvaror och tillverkningsprocesser, säger Mattila.

Målet är ett nära samarbete inom värdekedjan

En ökad produktutveckling och förädling i livsmedelssystemet förutsätter ett nära samarbete mellan värdekedjorna. Naturresursinstitutet har gjort en utredning om livsmedelsbranschens tillväxtpotential som en del av regeringens tillväxtprogram för livsmedelsbranschen. I utredningen lyfte man fram de centrala branscherna som ansågs ha en tydlig möjlighet till förädlingsvärde.

– Dessa värdekedjor var havre, baljväxter, mejeriprodukter och fisk. Därtill erbjuder nya värdekedjor och råvaror, såsom trädgårdsproduktion, framtidsmöjligheter, berättar Mattila.

Egentliga Finland har en betydande roll i primärproduktionen av havre, baljväxter och trädgårdsprodukter.

– I fortsättningen behövs allt fler satsningar för att höja förädlingsvärdet och produktutvecklingen. För att uppnå detta mål behövs ett framåtblickande livsmedelssystem och ett nära samarbete, säger Mattila.

– I Egentliga Finland är man på rätt väg i detta avseende. Exempelvis de investeringar inom livsmedelsbranschen som NTM-centralen i Egentliga Finland beviljat uppgick till 12 miljoner euro, dvs. nästan hälften av alla stödda utvecklingskostnader för företag inom EU:s landsbygdsfinansiering under 2023–2024, fortsätter han.

Produktutvecklingen behöver aktivt partnerskap och forskning

Enligt Mattila kräver den ökade produktutvecklingen förutom tillväxt- och utvecklingsorienterade företag även aktivt partnerskap och forskningsverksamhet. Egentliga Finland har ett omfattande utbildningssystem för livsmedelskedjan och en internationellt uppskattad forskningsverksamhet inom livsmedelsbranschen.

– Fungerande nätverk av livsmedelsutvecklare och produktion av den senaste informationen är centrala faktorer i den aktiva utvecklingen av livsmedelssystemet. Dessutom erbjuder stärkandet av bilden av matlandskapet och matturismens potential mervärde för regionens livsmedelssystem. Med hjälp av EU:s landsbygdsfinansiering främjas just utvecklingen av livsmedelssystemet i regionen aktivt.

Produktutvecklingen och höjningen av förädlingsvärdet har även betydande multiplikatoreffekter på den regionala ekonomin.

Företagens servicenätverk i livsmedelssystemet borde utvecklas

Även om det i Egentliga Finlands livsmedelssystem finns många frågor som stöder värdeökningen i produktutvecklingen, finns det också utmaningar som bör lösas i området.

– Företagens servicenätverk i livsmedelssystemet borde vidareutvecklas. Förutom företag är även företagsrådgivare, finansiärer och forskningsinstitut centrala aktörer i servicenätverket. Servicenätverkets verksamhetsmodell bör grunda sig på långsiktighet samt ett nära samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn, säger Mattila.

Därtill borde man satsa på ett mångsidigare utnyttjande av finansieringsmöjligheterna. Med forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering påskyndas innovationer och investeringar inom livsmedelsbranschen, vilket i sin tur ökar förädlingsvärdet och sysselsättningen inom branschen.

EU:s landsbygdsfinansiering erbjuder verktyg för företagens produktutveckling. Finansiering erbjuds till exempel för företagsgruppsprojekt samt för företagsinvesteringar och företagsutveckling.

– Utöver servicenätverket och finansieringen behövs det produktutvecklingslokaler med låg tröskel för att testa produktinnovationer i syfte att främja pilotprojektet, efterlyser Mattila.

Det nationella tillväxtprogrammet för livsmedelsbranschen innehåller stora satsningar på att öka förädlingsvärdet inom livsmedelsbranschen bland annat genom livsmedelsexport.

– Nu är det dags att fundera på hur vi säkerställer att Egentliga Finland går i spetsen för dessa åtgärder.

Lisätiedot:

Johanna Mattila, NTM-centralen i Egentliga Finland

johanna.mattila@ely-keskus.fi

En sammanfattning av seminariet har publicerats på Youtube

Seminariet Varsinais-Suomen ruokaketju muutoksessa (Egentliga Finlands matkedja i förändring) ordnades av projektet Lähempää lautaselle (Närmare tallriken), som har fått EU:s landsbygdsfinansiering från NTM-centralen i Egentliga Finland. Projektet genomförs av Valonia och Pyhäjärvi-institutet.

På seminariet talade också till exempel Egentliga Finlands landskapsdirektör Jyri Arponen och många experter inom livsmedelskedjan. En video av seminariet har publicerats på Youtube.