Stora Postvägen från Åbo till Stockholm bär med sig berättelser från hundratals år tillbaka
18.07.2025 13:47Egentliga FinlandStora Postvägen har gått mellan Åbo och Stockholm ända sedan medeltiden, men på 1600-talet blev den en officiell postväg. Det har skrivits böcker om postvägen och dess historia har alltid väckt intresse både hos dem som bor längs vägen och turisterna. Nu går det att bekanta sig med den del av Postvägen som löper genom Vemo och Virmo med hjälp av två digitala rutter.
Vemo hembygdsförening och SA-Int Försvarsmuseet genomförde projektet Bekanta dig med Postvägen, där man skapade två digitala rutter från Vinkkilä i Vemo till Korvensuu i Virmo. De digitala rutterna berättar om Stora Postvägens historia och de tjänster som finns längs vägen i dag.
Tiina Hero som arbetade i projektet berättar att Stora Postvägens rutt går från Åbo via Virmo och Vemo till Gustavs, varifrån den fortsätter sjövägen till Åland och vidare till Stockholm. Den del som slingrar sig genom Vemo och Virmo hör till de bäst bevarade vägavsnitten.
De digitala rutterna har nu öppnats i tjänsten emuseo.fi. Den ena rutten följer en postdrängs dagsresa från sommaren 1753, och den andra rutten presenterar de tjänster som finns längs vägen i dag.
Man kan bekanta sig med rutterna antingen hemifrån via webbplatsen eller läsa beskrivningarna medan man själv färdas längs Postvägen. En del av Postvägen ligger också längs cykelleden EuroVelo 10.

Postvägen – En postiljons dag år 1753
På den digitala rutten som utspelar sig år 1753 färdas den fiktive postdrängen Anders från postgården i Uoti.
– Den digitala rutten valdes att läggas till år 1753 eftersom postkontoret i Vinkkilä inledde sin verksamhet då, berättar Tiina Hero.
På 1700-talet transporterade postgårdarnas drängar post från en gård till en annan längs Postvägen. Etapperna var 2–3 mil, det vill säga cirka 20–30 kilometer. Postdrängarnas skyldighet var att klara en mil på två timmar, så resorna gjordes i huvudsak springande.
Posten transporterades en gång i veckan i båda riktningarna. Förutom postväskan hade postdrängarna med sig ett tjänstemärke, ett postpass, ett horn och ett spjut för självförsvar. Man blåste i hornet när man närmade sig nästa gård, så att nästa postdräng kunde göra sig redo.
Anders rutt går från postkontoret i Vinkkilä via bland annat gården i Uoti, Ruotusotamies torp och byn Laitinen till byn Korvensuu. Längs rutten finns korta presentationer av objekten samt bilder målade av konstnären Marita Katariina Ojala.
– Det låg mycket frivilligt forskningsarbete bakom rutten. Även om Anders är en fiktiv karaktär har platserna och människorna längs rutten beskrivits så trovärdigt som möjligt utifrån historiska källor.

Postvägen – En turistväg i dag
Rutten som presenterar dagens tjänster längs Postvägen omfattar 17 platser, varav flera är kulturobjekt: SA-Int Försvarsmuseet, Vemo rotbibliotek, Vemo hembygdsmuseum och stenarbetsmuseum, Ruotusotamies torp och Korvensuu maskinverkstadsmuseum.
Bland friluftsmålen finns Tummamäkis naturstig och hundskogen i Vemo. Dessutom finns det affärer, ett apotek, matställen och ett övernattningsställe med på listan.
– Det är ofta svårt för turister att hitta öppettider för de lokala objekten var för sig. Med hjälp av den digitala rutten visas nu alla tjänster och deras öppettider smidigt på ett ställe, gläder sig Tiina Hero.

Rotbiblioteket betjänar i Försvarsmuseet
Som en del av projektet har Antti Survonen från Vemo, som driver SA-Int Försvarsmuseet, samlat ett rotbibliotek i anslutning till museet, som är fritt tillgängligt för alla. I rotbiblioteket kan man söka information om sina släktrötter och om avlidna släktingar från Vemo.
– Släktforskning i egentlig mening är en sak för sig, men har man ett bekant efternamn kan man hitta en hel del även här. Här finns gårdsböcker, skogsböcker, skattelängder och gamla telefonkataloger, berättar Survonen.
Försvarsmuseet visar försvarshistoria från de senaste hundra åren. Framställda finns vapen, uniformer och utrustning samt försvarsrelaterade böcker och tidskrifter.
I samma byggnad finns också en liten kaffeutställning, hantverk från krigstiden, föremål från nödåren samt information om hemberedskap. Numera marknadsförs också Postvägens digitala rutter på museet.
– Mottagandet har varit entusiastiskt. Man har redan i årtionden försökt lyfta fram Postvägen som ett turistmål. Ämnet är intressant och det har dessutom skrivits en hel del böcker om det, säger Survonen.



Förhoppningar om fortsatt utveckling
Tiina Hero hoppas att det arbete som gjorts inom projektet kan fortsätta i någon form. Den landbaserade delen av Postvägen var cirka 120 kilometer lång, och sjövägen omkring 100 kilometer. Sträckan genom Vemo och Mietois är bara en liten del av helheten.
– Nu när konceptet har skapats skulle det vara lätt att fortsätta den digitala rutten i vilken riktning som helst om det finns intresse i grannkommunerna.
EU:s landsbygdsfinansiering för projektet Bekanta dig med Postvägen beviljades av Leader Ravakka. Projektets totala kostnad var 11 000 euro, varav stödets andel var 80 procent. EU:s landsbygdsfinansiering beviljas för utveckling av landsbygden för att hela Finland ska må bra. Finansiering beviljas av NTM-centralerna och lokala Leader-grupper, som också ger råd om hur man ansöker om stöd.
Rotad kultur på landsbygden
Kulturen tillhör alla! Och därför vill EU:s landsbygdsfinansiering föra oss närmare den. I synnerhet via Leader-grupperna har man finansierat tusentals projekt som gett oss konst, evenemang och upplevelser över hela Finland – även dit andra resurser sällan når.