Våtmarker gör gott – för naturen, vattnet och människan

1. Större nytta av lågproduktiva åkrar

En våtmark innebär ett nytt och lönsammare sätt att utnyttja åkerskiften som är mindre produktiva eller vattensjuka. När grundvattennivån höjs och åkern omvandlas till våtmark eller ett myrartat område, får jordbrukaren både ekonomiska och miljömässiga fördelar.

En våtmark är en förnuftig lösning för skiften som är

• våta
• drabbade av återkommande översvämningar
• lågproduktiva.

På sådana skiften är täckdikning inte alltid lönsamt. Den våta åkerns ytjord kan flyttas till ett mer produktivt skifte och det våta området omvandlas till våtmark – som slutresultat får man mer god åker och en fungerande våtmark bredvid.

2. Bättre vattenhushållning och mindre översvämningsrisker

Våtmarker hjälper till att hantera dräneringsvatten från åkrarna och minskar risken för översvämningar. Våtmarker jämnar ut vattenflödet, lagrar vatten under kraftiga regn och minskar risken för översvämningar i lägre belägna områden och vattendrag. Översvämningsplatåer och våtmarker bromsar upp flödet, vilket gör att fasta partiklar och näringsämnen fångas upp av våtmarken och åkrarnas erosion minskar.

Reglering av vattenhushållningen är viktig i synnerhet i ett förändrat klimat med kraftigt varierande nederbörd.

3. Mindre näringsbelastning och bättre vattenkvalitet

Våtmarker binder näringsämnen, fasta partiklar och skadliga ämnen, vilket förbättrar tillståndet i närliggande vattendrag. Detta minskar också näringsbelastningen från den egna gården.

4. Större biologisk mångfald och rikare landskap

Våtmarker lockar fåglar och andra arter, vilket berikar landskapet och skapar möjligheter till rekreation och jakt.

5. Mindre utsläpp av växthusgaser

Torrläggning av torvåkrar påskyndar nedbrytningen av torven och utsläppen från marken. Våtmarker fördröjer nedbrytningen av torv, vilket minskar utsläppen av växthusgaser och förbättrar gårdens miljöpåverkan.

1. Mångsidiga livsmiljöer

Våtmarker är mångsidiga livsmiljöer för olika djur- och växtarter. Våtmarker omfattar samtidigt områden med öppet vatten, grunda strandzoner, vegetationsöar och svämängar. Våtmarkens struktur stöder olika djurarter, allt från fåglar till insekter och groddjur.

2. En mångfald av växtarter

Våtmarker bidrar till att öka mångfalden av växtarter. Växtligheten utgör grunden för hela våtmarkens funktion.

I våtmarker förekommer sällsynta och hotade växtarter, specialiserade våtmarksarter (till exempel kärr- och örtväxter) och arter som inte klarar sig i torra områden.

3. En mångfald av djurarter

Våtmarker innebär både föda och skydd för fåglar, groddjur och fiskar. Våtmarker är fulla av insekter, kräftdjur och blötdjur. På våtmarker kan man samtidigt se trollsländor, fjärilar, änder, svanar och grodyngel. På våtmarker trivs också till exempel älgar.

4. Föröknings- och yngelområden

Våtmarker är viktiga föröknings- och yngelområden för många djur. Många djurarter är beroende av våtmarker för sin förökning:

• Insekter, till exempel trollsländor, är bundna till våtmarker under hela sin livscykel.
• Groddjur behöver stående vatten som lekplatser.
• Fiskar använder grunda, varma områden för sin yngelproduktion

5. Födo- och rastplatser för fåglar

Skyddande växtlighet och riklig föda, till exempel insekter, gör våtmarker oersättliga för fåglarna. Vadare och sjöfåglar förekommer ofta på samma våtmarker.

Våtmarker är särskilt viktiga för

• flyttfåglar, till exempel gäss, måsfåglar och hökartade rovfåglar
• häckande sjöfåglar, till exempel änder och svanar
• vadare, till exempel tofsvipa, spov och brushane

6. Bättre vattenkvalitet

Våtmarker fångar upp fasta partiklar, binder fosfor och kväve och minskar näringsbelastningen på vattendragen.

7. Rikare landskap

Våtmarker lockar fåglar och andra arter, vilket berikar landskapet och skapar möjligheter till rekreation och jakt.

8. Mindre utsläpp av växthusgaser

Torrläggning av torvåkrar påskyndar nedbrytningen av torven och utsläppen från marken. Våtmarker fördröjer nedbrytningen av torv, vilket minskar utsläppen av växthusgaser och förbättrar gårdens miljöpåverkan.

1. Minskade utsläpp av växthusgaser

Den viktigaste fördelen med våtmarker är att nedbrytningen av torv fördröjs när vattennivån höjs permanent. Undersökningar visar att höjning av vattennivån är det effektivaste sättet att minska utsläppen från torvåkrar.

2. Bibehållet kolförråd

Torrläggning av torvåkrar påskyndar nedbrytningen av organiskt material.
En klimatvåtmark

• fördröjer nedbrytningen
• bibehåller torvens kolförråd
• stävjar utsläpp av kol till atmosfären.

Detta är betydelsefullt, eftersom torvåkrar står för en stor del av utsläppen från det finländska jordbruket.

3. Mindre näringsbelastning och bättre vattenkvalitet

En klimatvåtmark fungerar på samma sätt som andra våtmarker, dvs. fångar upp fasta partiklar, binder fosfor och kväve och minskar näringsbelastningen på vattendragen.

4. Bättre vattenhushållning och mindre översvämningsrisker

En klimatvåtmark jämnar ut vattenflödet, lagrar vatten under kraftiga regn och minskar risken för översvämningar i lägre belägna områden. Detta är viktigt i synnerhet i ett förändrat klimat med kraftigt varierande nederbörd.

5. Större biologisk mångfald och rikare landskap

Även om det primära målet med en klimatvåtmark är klimatfördelar, medför den också betydande naturfördelar.

Våtmarker lockar fåglar och andra arter, vilket berikar landskapet och skapar möjligheter till rekreation och jakt. Våtmarker

• ger mer kärrväxtlighet
• erbjuder livsmiljöer för insekter, fåglar och andra våtmarksarter
• stöder hotade arter.

Ökad mångfald är ett centralt mål för klimatvåtmarker.

I planeringsfasen utarbetas en projektplan som innehåller syftet med våtmarken, de åtgärder som ska genomföras och ett kostnadsförslag. Till exempel kan syftet med en åkervåtmark vara att förbättra vattenskyddet och syftet med en fågelvåtmark att öka den biologiska mångfalden.

En jordbrukare eller förening kan beställa en våtmarksplan av en godkänd rådgivare som finns i Livsmedelsverkets rådgivarregister, om våtmarken genomförs som en icke-produktiv investering. Ersättningen är 75 €/h.

Ett annat alternativ i planeringsskedet är ett informationsförmedlings- eller samarbetsprojekt.  I ett informationsförmedlingsprojekt kan flera aktörer tillsammans göra upp en plan för eller en utredning om våtmarken. I ett samarbetsprojekt kan man bilda nätverk för att genomföra projektet. Minst två aktörer ska då delta i genomförandet, till exempel en förening och en kommun. Jordbrukare kan vara partner i ett samarbetsprojekt.

Till planeringskostnaderna räknas bland annat konstruktions- och sektionsritningar, dimensionering och tillståndsbehov.

För vem? 

• Jordbruksrådgivning: jordbrukare; vid våtmarksinvesteringar även för föreningar.

• Samarbetsprojekt: föreningar, kommuner och andra sammanslutningar, minst två aktörer. Jordbrukare kan delta som partner.

• Informationsförmedlingsprojekt: sammanslutningar som planerar en våtmark.

En våtmark kan anläggas antingen som en icke-produktiv investering eller som en allmännyttig miljöinvestering.

Icke-produktiv investering

En icke-produktiv investering är en åtgärd som förbättrar miljön och med hjälp av vilken man till exempel kan anlägga en våtmark, restaurera en vattenfåra eller omvandla torvåker till våtmark. Investeringen kan genomföras av jordbrukare, registrerade föreningar eller sådana vattenrättsliga sammanslutningar som avses i 12 kap. i vattenlagen. Sökanden ska ha ett FO-nummer.

Stödet för anläggning av våtmark täcker bland annat avlägsnande av ytjord, byggande av dammar och bottentrösklar, utformning av slänter och plantering av växtlighet.

Med stöd för icke-produktiva investeringar kan en våtmark anläggas på till exempel följande platser:

• åkerskiften
• torvåkrar
• översvämningsplatåer och översvämningsängar
• fåror som återställts i naturenligt skick och fåror i två nivåer
• små våtmarker och bottendammar
• skyddszoner och lågt belägna platser i avrinningsområdena.

Hur mycket stöd för icke-produktiva investeringar kan man få?  

Stödets storlek beror på investeringens typ och storlek:

• våtmarker över 0,5 ha: högst 12 000 €/ha
• våtmarker 0,3–0,5 ha: högst 4 100 € för hela våtmarken
• naturrestaurering av en vattenfåra samt fåror i två nivåer: högst 21 €/meter.

Stödet betalas ut enligt faktiska och godkända kostnader. Kostnaderna ska vara skäliga och verifierbara och ska ha betalats av sökanden. Efter investeringen räknas objektet inte längre som jordbruksmark.

Ansökningstiderna hos livskraftscentralerna i år:

• 1.1‒15.5.2026
• 1.8‒15.12.2026

Läs mer om villkoren och ansökningstiderna för icke-produktiva investeringar på Livsmedelsverkets webbplats.

Allmännyttig miljöinvestering

En våtmark kan också anläggas i form av en allmännyttig miljöinvestering. En sådan kan genomföras av föreningar, kommuner och andra sammanslutningar som inte kan få stöd för icke-produktiva investeringar. Sökanden ska ha ett FO-nummer. Våtmarken kan också anläggas på annan mark än jordbruksmark. Stöd kan beviljas för behövliga och skäliga kostnader för genomförandet av investeringen.

För allmännyttiga miljöinvesteringar gäller ett krav på att den anlagda våtmarken ska finnas kvar i minst fem år. Det betalas ingen separat skötselersättning.

Hur mycket stöd kan man få?

Kostnaderna för en allmännyttig miljöinvestering kan variera avsevärt beroende på investeringens typ och storlek.

För allmännyttiga miljöinvesteringar kan det beviljas stöd till högst 80 procent av de godtagbara kostnaderna, så det behövs även annan finansiering för projektet. Den kan bestå av antingen privat finansiering eller talkoarbete. Stödet betalas ut enligt faktiska och godkända kostnader.

Kontakta livskraftscentralen i din egen region innan du lämnar in ansökan. Finansiering för allmännyttiga miljöinvesteringar kan sökas kontinuerligt hos livskraftscentralerna och Leadergrupperna.

Läs mer om villkoren för allmännyttiga miljöinvesteringar på Livsmedelsverkets webbplats.

Det lönar sig att planera och senare genomföra alla konstruktioner så att det är så lätt som möjligt att sköta dem maskinellt.

När en våtmark har anlagts som en icke-produktiv investering ingås ett avtal om skötseln av våtmarken för 5 år. Om villkoren uppfylls är det möjligt att ingå ett sådant avtal även om en våtmark som anlagts med annan finansiering (till exempel FRO-finansiering) eller på egen bekostnad.

Avtal om skötsel av våtmarker inom systemet med miljöersättning

För vem?

• Jordbrukare, föreningar och vattenrättsliga sammanslutningar.
• Årsersättningen är 500 €/ha.
• Avtalsperioden är 5 år.

Läs mer om avtal om skötsel av våtmarker på Livsmedelsverkets webbplats.

För att öka rekreationsanvändningen kan sammanslutningar bygga till exempel fågeltorn eller friluftsleder i form av allmännyttiga investeringar eller miljöinvesteringar. Finansiering för allmännyttiga investeringar och allmännyttiga miljöinvesteringar kan sökas kontinuerligt hos livskraftscentralerna och Leadergrupperna.

Allmännyttiga investeringar eller allmännyttiga miljöinvesteringar

För vem?

• Föreningar, kommuner, stiftelser, vattenrättsliga sammanslutningar, jaktföreningar, fågelskådarföreningar.
• Betalas enligt de faktiska kostnaderna i enlighet med projektplanen.
• En del av kostnaderna kan täckas med talkoarbete.

Finansiering för allmännyttiga investeringar och allmännyttiga miljöinvesteringar kan sökas kontinuerligt hos livskraftscentralerna och Leadergrupperna.

Läs mer om villkoren för allmännyttiga investeringar och allmännyttiga miljöinvesteringar på Livsmedelsverkets webbplats.