Satafood undersöker möjligheterna att använda jordbruksdrönare inom åkerodlingen
04.06.2026 11:05Lounais-Suomi, Satakunta, UncategorizedDrönare används redan nu t.ex. vid flygfotografering, byggnadsinspektioner och skogsgödsling. Nu undersöker Satafood vilka möjligheter det finns att använda drönare inom jordbruket i Finland och vad jordbrukarna tänker om saken.
Föreningen Satafood Kehittämisyhdistys ry:s projekt DroneFarmi ger jordbrukare tillgång till den nyaste informationen om drönartekniken. Projektet samarbetar med företaget Mtech Digital Solutions som har tagit in jordbruksdrönare på den finländska marknaden.
Satafoods verkställande direktör Ulla Kommeri berättar att drönare är särskilt effektiva när det handlar om att sprida en liten mängd medel på noggrant avgränsade områden eller när odlingsåtgärder måste utföras även om åkern ännu är blöt och inte håller för tyngre materiel. Som exempel nämner hon vårgödsling av höstsäd och behandlingar med biostimulanter samt sådd av fånggrödor eller kompletteringssådd av vall.
Drönartekniken påskyndar utvecklingen av precisionsodling
– Att utföra växtskyddsåtgärder, särskilt punktbekämpning av ogräs, med drönare ses som ett betydande framtida användningsområde. På så sätt kan användningen av växtskyddsmedel minskas.
Möjligheten att sprida växtskyddsmedel med drönare väntar ännu på att lagstiftningen ska ändras. För tillfället beviljar Säkerhets- och kemikalieverket Tukes endast specialtillstånd för försök och forskning.
Ulla Kommeri berättar att det i Finland ändå pågår ett aktivt arbete för att föra ärendet framåt. Jord- och skogsbruksministeriet och Säkerhets- och kemikalieverket har den mest centrala rollen när det gäller lagstiftningen. Projektet DroneFarmi tar fram information till jordbrukare och andra aktörer i branschen samt deltar i dialogen om hurdana lösningar som behövs för att kunna främja användningen av drönarteknik inom åkerodlingen på nationell nivå och EU-nivå.
– Aktörerna i branschen har en tydlig strävan att främja användningen av drönare inom jordbruket. T.ex. i Asien används drönare redan allmänt i jordbruket och användningen ökar i snabb takt även på annat håll i världen.
Också i Europa får drönare användas inom växtskyddet på vissa specialvillkor, t.ex. på svårtillgängliga branta områden i Schweiz.
En lösning på markpackning
En av de största fördelarna med drönarspridning är att det är lättare att bibehålla en god markstruktur. Markpackningen minskar när tunga maskiner inte används på åkrarna i så stor utsträckning. Samtidigt undviks de skador som körspår orsakar på beståndet. Särskilt under blöta år kan det ha en stor inverkan på hur lyckad skörden blir. Spridning med drönare ger också mer flexibilitet i tidpunkten för när växtskyddsmedel kan spridas: efter rikliga regn kan arbetet påbörjas omedelbart efter att beståndet har torkat, då åkern ännu inte skulle kunna bära en traktor.
Saker som jordbrukarna funderar på är särskilt hur exakt spridning med drönare är, om vinden kan sprida växtskyddsmedel till fel områden och hur mycket vatten som behövs för att säkerställa en effektiv besprutning. Den använda vattenmängden påverkar också hur effektiv användningen av drönare är som helhet.
– I t.ex. Sydeuropa görs besprutningar ofta med betydligt mindre vattenmängder än i Finland.
Inom de ovan nämnda teman finns ännu saker att reda ut innan det går att säkerställa att spridningen är effektiv och fungerande i olika förhållanden.
Webbinarier sammanställer information till jordbrukarna
Satafoods verkställande direktör Ulla Kommeri berättar att projektet har satsat på informationsförmedling. Webbinarierna har lockat ett stort antal deltagare och demonstrationer har ordnats på mässor och evenemang.
– Jag ser det som en verkligt positiv sak hur jordbrukarna har tagit emot den nya kunskapen: ivriga, väldigt intresserade och vill veta mer. Även om det än så länge är knappt med drönare ovanför åkrarna i Satakunta, så finns det klart och tydligt ett stort intresse.
Projektet DroneFarmi som genomförs med landsbygdsfinansiering från EU har fört samman centrala aktörer i branschen och inlett en dialog om den nya tekniken. Projektets verksamhetsområde är Satakunta, men informationen tas fram för hela Finlands behov.
– Jag är tacksam och lycklig över att vi fick stöd från landsbygdsfinansieringen just i den stund när allt var nytt. Projektet har väckt intresse på nationell nivå och fört samman rätt personer och organisationer. Dessutom har detta projekt varit det första informationsförmedlingsprojektet som gäller drönarteknik för uttryckligen jordbruksåtgärder, berömmer Ulla Kommeri.
DroneFarmi
- Projekttid: 31.01.2025–31.12.2026
- Total finansiering: 84 999,82 €
- Stödprocent: 90 %
- Myndighet som beviljade finansieringen: NTM-centralen i Satakunta/Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
