Månadens miljögärning inom jordbruket: Över 70 % av åkrarna i Egentliga Finland är täckta av växtlighet även vintertid

Största delen av den belastning av fasta partiklar och näringsämnen som rinner ut i vattendragen från åkermarker uppkommer utanför växtperioden när marken är utsatt för ytavrinning som orsakas av höstens störtregn och vårens smältvatten. Växttäcke är ett effektivt sätt att förhindra både urlakning och erosion. Därför är en ökning av växttäcket på åkrarna ett effektivt sätt att skydda vattendragen. Dessutom ökar växttäcket naturligtvis kolbindningen, som i sin tur har positiva klimateffekter.

Fördelarna med växttäcke framhävs särskilt på sluttande marker vid åar och älvar – och det finns det gott om i Egentliga Finland. Även skyddszoner mellan åkrarna och vattendragen hjälper till att skydda vattendragen.

I Egentliga Finland har jordbrukarna redan tidigare varit aktiva i fråga om vintertida växttäcken. År 2022 var hela 70 % av åkrarna täckta av växtlighet vintertid. EU:s jordbruksfinansieringsperiod 2023–2027 uppmuntrar till att öka växttäckenas areal ytterligare. 70 % har redan överskridits i anmälningarna och ännu pågår en kompletteringssökning, så siffrorna antas stiga ännu under februari.

– Tidigare ingick växttäcket i miljöersättningen och betalning för det gjordes stegvis. Nu under den nya perioden får man betalt för växttäcket skiftesvis, vilket underlättar stödansökan och uppmuntrar odlarna att satsa mer på växttäcken, berättar Maarit Solla, ledande expert vid Egentliga Finlands jordbruksenhet.

Som villkor, dvs. obligatoriska åtgärder, för jordbrukarstöd, förutsätts ett växttäcke på minst 33 procent vintertid. Beroende på odlingsväxten godkänns äkta växttäcke, stubb, lätt bearbetning och areal som täcks av växtrester, men inte areal med permanent gräsmark, som villkor.

Dessutom kan man få stöd för växttäcke genom stöd för miljösystem. Stöd för miljösystem kan beviljas för arealer som bevaras täckta av växtlighet eller stubb. För denna stödform godkänns inte arealer med lätt bearbetning eller växtrester.

Vall är en av de bästa växterna ur ett miljöperspektiv.

På ena sidan av Nautelankoski växer det höstvete och på den andra finns det stubb

Vesa Alikirri från Lundo odlar spannmålsväxter och matärter vid Lundo station, i närheten av Nautelankoski, i Vintala vid Aura ås strand samt i Tarvasjoki.

– Så länge ån är synlig är marken oftast bra. Ju längre bort man kommer från ån, desto sämre blir skördenivån, konstaterar han.

Allikirri satsar på växttäcke vintertid genom att så höstsäd i så stor utsträckning som möjligt.

– För närvarande är 58 % av marken täckt av växtlighet. När åkrarna plöjs och sås på hösten kan man komma igång på våren med mycket mindre bearbetning. Det är det största incitamentet för höstsådd. På våren måste man verkligen hantera åkern försiktigt med dagens tunga maskiner. På hösten, när alven är torr, får man flänga runt ganska fritt med maskinerna på åkern. Dessutom minskar sjukdomsrisken och behovet av gödsling.

Växttäcket påverkar också markkvaliteten

När åstränderna odlas har växttäcket stora miljöeffekter, men Alikirri motiveras ännu mer av dess inverkan på lönsamheten.

– När åkrarna och dikningen är i skick ökar skördepotentialen. Växttäcket påverkar markkvaliteten och därför lönar det sig att satsa på det, tillägger han.

Utöver höstspannmål har Alikirri provat till exempel höstraps och oljerättika för bearbetning av marken.

– Höstrapsen lyckades över förväntan för tre år sedan, men därefter har försöken varit oturliga. Oljerättika var också en stor besvikelse, kommenterade han.

Alikirri började med jordbruk direkt efter armén 1983. Till en början köpte han den 10 hektar stora Vainio gård, men nu odlar han också sin farbrors Pelttari gård och sin hustrus gamla hemgård i Tarvasjoki. I odlingen deltar också hans bror, med vilken han också har utfört dikning i Åboregionen sedan 1985. På vintern finns det också gott om tid för skogsarbeten och till exempel under fastlagsdagen packade man stora mängder matärt.

Finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027 har en starkare miljöbetoning än tidigare, och det finns många sätt att främja miljöns välbefinnande. I den här artikelserien lyfter vi en gång i månaden fram en handling med vilken jordbrukaren kan delta i det gemensamma miljötalkot.