Månadens miljögärning inom jordbruket: Våtmarker binder näringsämnen, ökar den biologiska mångfalden och bidrar till att begränsa klimatförändringen

13.01.2025 12:27Egentliga Finland

Finland har som mål att finansiera 428 våtmarksinvesteringar med hjälp av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering 2023–2027. Det finns sammanlagt 16 miljoner euro i våtmarksfinansiering som man kan ansöka om, men det har inte kommit in så många ansökningar som man önskat. Åren 2023 och 2024 har man sammanlagt finansierat 74 våtmarksinvesteringar i Finland. Endast sex ansökningar har kommit in i Egentliga Finland och tre av dem har fått ett positivt finansieringsbeslut.

Stödet för icke-produktiva våtmarksinvesteringar kan användas för våtmarker där man strävar efter vattenskydd, att främja den biologiska mångfalden eller begränsa klimatförändringen. Våtmarker som syftar till att begränsa klimatförändringen anläggs i regel genom att återväta torvmarker, så att det uppstår nya kolsänkor. Det finns knappt några sådana områden alls i Egentliga Finland, men det finns goda förutsättningar för att anlägga vattenskydds- och mångfaldsvåtmarker.

Vattenskyddsvåtmarkerna fungerar som filter mellan vattendragen och jordbruksmarken eller skogen. När vattnet rinner ut i våtmarken från åkrar eller skogar blir en del av de näringsämnena och fasta partiklarna som eutrofierar vattendragen kvar där. Våtmarkerna binder till exempel fosfor, som bland annat främjar algtillväxten.

Med mångfaldsvåtmarker kan man öka den biologiska mångfalden i jordbruksmiljön. Olika våtmarker erbjuder bra livsmiljöer för olika växt- och djurarter, till exempel trollsländor, grodor, skogsödlor, fåglar och fladdermöss.

Våtmarker kan också hjälpa med att förbereda oss på extrema väderfenomen som klimatförändringen orsakar: Under torra perioder får man bevattningsvatten till åkrarna och trädgården samt dricksvatten till betande djur från våtmarkerna. Under störtregn lagrar våtmarkerna vatten, så vattnet svämmar inte över på åkrarna. Dessutom har våtmarkerna ofta landskaps- och rekreationsvärden.

För anläggning av en våtmark kan man få stöd för icke-produktiva investeringar på högst 12 000 euro per hektar om våtmarken är mer än en halv hektar stor. Om våtmarken är 0,3–0,5 hektar, är stödet högst 4 100 euro för hela våtmarken. Vid NTM-centralen i Egentliga Finland får du hjälp med stödansökan av landsbygdsenhetens inspektör Henriikka Kajula, som är förvånad över hur få ansökningar som kommit in i landskapet. I allmänhet anser hon att våtmarksstödet är mycket lockande, men anläggningskostnaderna kan visserligen variera mycket mellan olika områden och för närvarande är byggkostnaderna höga.

– Man får också årligen miljöstöd för våtmarker på basis av arealen när jordbrukaren ingår ett miljöavtal med NTM-centralen. Ett miljöavtal om skötsel av våtmarker är ett villkor för att få icke-produktivt investeringsstöd, berättar Kajula.

Man kan få rådgivningsersättning för planering av icke-produktiva investeringar och uppgörande av skötselplaner för avtal om skötsel av våtmarker.

Koskis gård har 15 våtmarker

På Koskis gård i Bjärnå i Salo längs Kisko ås stränder har djuren betat i åtminstone 350 år. En gång i tiden fanns det många våtmarker i naturtillstånd i området, men de gick förlorade på grund av dikningsivern. Numera sköter Fredrik von Limburg Stirum odlingen på gården. Han blev intresserad av våtmarker redan under sin studietid.

– Jag har alltid haft ett särskilt intresse för olika livsmiljöer. I början av 2000-talet skrev jag min pro gradu-avhandling om fågelvåtmarkernas historia och nuläge i Finland. Därefter ledde jag ett våtmarksprojekt vid Finlands Jägarförbund och 2005 grundade jag den första våtmarken här, berättar han.

Nu finns det redan 15 våtmarker. Den minsta är en våtmark på mindre än en hektar och den största är Vähäjärvi våtmark på upp till 20 hektar som restaurerats tillsammans med grannarna. En del av våtmarkerna är sammanlänkade så att vattnet överförs från en våtmark till en annan, vilket gör att dess uppehållstid i området ökar ytterligare. Strandvåtmarken Saarenjärvi är gårdens näst största våtmark. Det är en SOTKA-våtmark som lämpar sig för sjöfåglar och även ett skyddat Natura-område.

– Våtmarken behöver dock inte vara enorm för att vara till nytta. Och olika arter drar nytta av olika slags våtmarker, påminner von Limburg Stirum.

På gården finns också säsongvåtmarker. Från dem släpps vattnet ut på sommaren, och korna får beta i området.

Hela årets projekt

Man behöver ha tålamod med våtmarker. Anläggningen kan ta ett helt år.

– Först gör man upp planer och först därefter kan man lämna in en stödansökan. Stödbeslutet tar sin tid och sedan måste man vänta på lämpligt väder för att gräva. När grävarbetet är slutfört måste man ännu vänta på växtlighet innan man släpper ut vatten i våtmarken, berättar von Limburg Stirum om processen.

När våtmarken är färdig börjar den biologiska mångfalden småningom öka. Likaså är konsekvenserna för vattendragen ofta synliga först efter en tid.

Våtmarkerna kräver en del skötselåtgärder. På Koskis gård sköts största delen av våtmarkerna genom bete, men i skogbevuxna våtmarker görs också röjningar. Fåglarnas häckningsro i våtmarkerna kan tryggas till exempel genom jakt på små rovdjur.

På motsvarande sätt är våtmarker till ekonomisk nytta under en lång tid.

– Den största ekonomiska nyttan är att betande djur får dricksvatten från våtmarkerna, så man behöver inte transportera vatten.

Våtmarkerna erbjuder också fina naturupplevelser. Till exempel rör sig fågelbongare regelbundet i Koskis herrgårdsområde. I området har man sett sällsynta rovfåglar och sjöfåglar såsom årta och svarthakedopping. Helsingfors universitet har besökt gården för fågelinventering, där resultaten väl visar nyttan som våtmarkerna har för mångfalden.

Koskis gård har 1 700 hektar skog och 250 hektar åker som används både som betesmark och för odling. År 2014 utsåg WWF Koskis gård till Finlands miljövänligaste gård.