Ödehus är en resurs som kan öka livskraften i byarna

Björköby i Korsholm skiljer sig till sin byastruktur från många andra byar i Kust-Österbotten. Husen har byggts i moränformationernas riktning. Samma moränryggar kan beundras i Unescos naturvärldsarv, bara ett stenkast från byn. Närheten till havet syns också i detaljerna på trähusen. Arkitekten Ruusa Viljanen Rossi öppnar dörren till ett ödehus från 1800- och 1900-talet och visar en roderprydnad på dörren.
– Gamla hus bär på byns kulturhistoria och har ett stort värde. Här i Björköby finns fortfarande mycket gammal bebyggelse kvar, byn har en tät struktur och en stark gemenskap som gjort att man har klarat sig väl. I till exempel Solf har förutsättningarna varit annorlunda, eftersom man där har livnärt sig på jordbruk, medan fisket har varit den viktigaste näringen här.

Känslor med i bilden

Ödehuset som Viljanen Rossi visar upp är ett av de 36 tomma hus i Korsholms kommun som har kommit ut till försäljning. Det är ett gott resultat, eftersom gamla hus ofta är förknippade med starka känslor, släkthistoria och svåra beslut.
– Många hoppas kanske fortfarande att någon i släkten ska flytta in och ta över huset. Omgivningen kan vara präglad av generationers arbete, med åkrar och byvägar som byggts upp av förfäderna.
I projektet Många byar små har Viljanen Rossi kartlagt kommunens bestånd av ödehus och arbetat för att få husen ut på marknaden och tillbaka i användning.
– En del av ägarna tänker också att ingen vill köpa ett gammalt hus, medan personer i trettioårsåldern ser potentialen i dem. Jag har gjort bedömningar av husen för att se om de går att renovera.

Vackra och hållbara

Korsholms kommun gick entusiastiskt med i projektet, som finansierades av Leader Aktion Österbotten. Enligt Viljanen Rossi har projektet tagits emot med stor uppskattning ute i byarna.
– Många har sagt att det känns bra att de här husen värdesätts. Alltför länge har gamla hus bara setts som ett problem som förfular miljön.
Men gamla hus är också en resurs. Materialen är oftast hållbara, de kan repareras och förnyas och fastigheterna har färdiga trädgårdar och stora gårdsplaner.
– Själv köpte jag ett ödehus som sommarställe för 25 år sedan, och då var jag ganska ensam om intresset. I dag finns det byggnadsvårdsbutiker där man kan hitta material som passar gamla hus. De här husen är handbyggda och konstruerade för att hålla i hundratals år om de tas om hand på rätt sätt. De är både vackra och sunda.

Mer information

Under den första helgen i september ordnades öppna hus i ödehusen så att intresserade kunde bekanta sig med hus som var till salu. Besökarna räknades i hundratal och flera förhandsförfrågningar gjordes. Tidigare under projektets gång har fyra hus redan fått nya ägare.
Även andra kommuner i Österbotten har visat intresse för att få tomma hus i användning.
– Jag har märkt att många yngre saknar både kunskap och mod när det gäller gamla hus. Därför har vi försökt erbjuda information och kurser. I projektets informationstillfällen har omkring femtio personer deltagit varje gång och jag har också tagit fram en guide för renovering av gamla hus, säger Viljanen Rossi.

Tillbaka till landsbygden

Projektet handlar inte bara om att rädda enskilda hus. Genom husen kan byarna få nya invånare och ökad livskraft.
– Jag är tacksam över att ha fått höra berättelserna om de här husen och att människor har visat mig ett sådant förtroende. Jag växte själv upp i en liten by, och det är en miljö där människor mår bra. Att bo på landsbygden är trendigt just nu, så ämnet kändes relevant. Samtidigt vill vi också locka unga människor att återvända till Österbotten.