Euroopan Unionin osarahoittama
Yksi Kosteikkokarnevaalien maastokohteista oli Paijan tilateurastamon Koivulehdon kosteikko. Kuva: Rami Marjamäki

Våtmarker förenar, vårdar naturen och sinnet – Våtmarkskarnevalen samlade våtmarksintresserade från hela Finland

22.06.2026 16:36

Nästan hela Finland omfattades av Våtmarkskarnevalen, och för denna gång är firandet över. Från våtmarksmötena fick man med sig mängder av idéer, inspiration och nya samarbetsidéer.

I maj deltog över 350 personer i Våtmarkskarnevalen, drog på sig stövlarna och begav sig ut till våtmarker. Karnevalen tog deltagarna till nästan 20 olika våtmarksobjekt i sju olika landskap. Förmingel och eftersnack som genomfördes som webbinarier samlade drygt 100 våtmarksintresserade deltagare.

Våtmarkskarnevalen lyfte fram aktiva aktörer som har varit med och planerat, anlagt och skött våtmarker och visade hur en våtmark i bästa fall gynnar hela samhället, utan att glömma naturen.
Våtmarkskarnevalen var ett nationellt koordinerat evenemang av Livskraftcentralernas klimatenhet och Landsbygdsnätverkets enhet. Genomförandet av varje lokalt evenemang ansvarades av lokala aktörer.

Harri Hakala, som arbetar som koordinator för Hiilestä kiinni-gemenskapen vid Livskraftcentralernas klimatenhet, berättar att karnevalen fick sin början i tanken att samla de aktörer som främjar våtmarker i olika roller kring våtmarkskoncentrationen i Lilla Saimen.

”Allt tog fart på ett glädjefyllt sätt och till slut samlades man vid våtmarker runt om i hela Finland – tack vare de engagerade och entusiastiska personer som arbetar med våtmarker. För oss som koordinerade helheten är en angenäm utmaning också att bidra till att det som man har lärt sig och idéerna som uppstått i fortsättningen kan tas i bruk på ett effektivt sätt”, gläder sig Hakala.

Mångsidiga våtmarker för olika behov

Sinsemellan olika våtmarksobjekt visade att våtmarksanläggning inte är en ”one size fits all”-lösning, utan att anläggandet av en våtmark kräver särskild expertis. Man måste till exempel beakta markägarens behov och avrinningsområdets egenskaper. I slutändan varierar lösningarna också beroende på om målet till exempel är att förbättra vattenkvaliteten i en sjö eller att stärka den biologiska mångfalden.

Salla Ruuska från Landsbygdsnätverkets enhet, som koordinerade Våtmarkskarnevalen nationellt, gladdes över hur många olika typer av våtmarker som rymdes bland karnevalens besöksmål.
”I Utajärvi bekantade vi oss med det stora före detta torvproduktionsområdet Kanasuo, där man restaurerar genom att återförmossa området. I Kiuruvesi besökte vi den mindre Toivo-våtmarken, som byggdes i samarbete på mark som arrenderats av en lantbrukare. Koivulehdos våtmark hade i sin tur anlagts på torvåker. Det var fantastiskt att se hur våtmarksarbetet formas efter lokala behov”, säger Ruuska.

Vid anläggning av våtmarker är goda råd och lokalkännedom ovärderliga. Rådgivning och stöd behövs både för själva anläggandet och för att ansöka om finansiering. För anläggning av våtmarker finns stöd för icke-produktiva investeringar inom landsbygdsfinansieringen. Råd om hur man anlägger en våtmark får man till exempel via regionala livskraftcentraler och våtmarksplanerare.

Finansiering för att anlägga en våtmark kan sökas från flera källor. Till exempel kan lantbrukare, registrerade föreningar och vattenrättsliga sammanslutningar – såsom jaktföreningar och vattenskyddsföreningar – ansöka hos livskraftcentralerna om stöd för icke-produktiva investeringar för våtmarker som anläggs i jordbruksdominerade avrinningsområden.

Koivulehdos våtmark har anlagts genom att dämma upp ett torvfält. Vattenfåglar trivs vid våtmarken. Foto: Rami Marjamäki

Aktiva aktörer behövs: ”Man förstår betydelsen av en våtmark när man ser en”

Att samlas kring våtmarker visade ännu en gång hur viktiga möten är. Genom dem sprids god praxis och lokala våtmarksintresserade hittar varandra.

Engagerade våtmarksaktörer lyckades också få med nya deltagare, och många som besökte en våtmark för första gången fick en förståelse för nyttan med våtmarksanläggning.

”Man förstår betydelsen av en våtmark när man ser en. Många saker blir konkreta när man besöker en våtmark, och samtidigt inser man hur nödvändig den verkligen är”, konstaterade Jukka Väätäinen, ordförande för Toivasjärven seutu rf, vid Toivo-våtmarken.

Väätäinen har i flera år främjat våtmarksanläggning i sin hemregion. Engagemanget drivs bland annat av naturen och dess välmående. Även elever från den lokala skolan har bjudits in till våtmarken.

För Väätäinen har mötena med skolelever och unga varit särskilt minnesvärda.

”Även om vi bor mitt i naturen har vi kunnat dela olika naturupplevelser med skoleleverna, och på våtmarken finns det alltid något lite annorlunda att se.”
På våtmarken har man fått höra otaliga berättelser om barns naturupplevelser, och ibland kan entusiasmen bära långt.

”Ett barn berättade efter sitt besök vid våtmarken att hen vill bli sjöforskare som vuxen.”

Ta del av videon som filmats vid objekten i Tavastland–Birkaland under Våtmarkskarnevalen. Video: Rami Marjamäki.

Våtmarken ger rikligt med glädje för både naturen och sinnet

I bästa fall är en våtmark en viktig plats för hela samhället. Våtmarksarbete handlar inte bara om att ta hand om den egna miljön, utan restaurerade våtmarker är också utmärkta utflyktsmål.

Naturen tackar den som anlägger och restaurerar en våtmark: vattnet renas och den biologiska mångfalden ökar. Under torra perioder fungerar våtmarker som vattenreservoarer, och efter kraftiga regn dämpar de översvämningar. Vattenfåglar och pollinatörer trivs i restaurerade våtmarker, för att inte tala om övriga djur- och växtarter.

Våtmarker är därför attraktiva rekreationsmål för hela samhället. Vid många våtmarker har man till exempel byggt fågeltorn inom ramen för Leaderprojekt, varifrån man kan följa våtmarken och dess liv.

Under Våtmarkskarnevalen berättade en person som anlagt en våtmark på sin gård att hen gärna tar kvällspromenader där, eftersom det är så vackert och finns så härliga fåglar där.

Viinikka gårds våtmark deltog i Våtmarkskarnevalen. Foto: Rami Marjamäki

Våtmarkskarnevalen även nästa år?

Efter de lyckade våtmarkskarnevalerna riktas blicken redan framåt. Kanske landar Våtmarkskarnevalen nästa sommar återigen vid nya våtmarker.

Den nationella koordineringen av Våtmarkskarnevalen sköttes av Landsbygdsnätverkets enhet och Livskraftcentralernas klimatenhet. De lokala karnevalerna genomfördes av områdets egna våtmarksexperter. Uppgifter om de lokala arrangörerna finns i Våtmarkskarnevalens evenemangsbeskrivning.

Lägg till nyheter

Nyhet
18.06.2026

Turistsäsongen har inletts på landsbygden i Egentliga Finland!

Nyhet
12.06.2026

En utflyktsdag med berättelser, landskap och goda idéer

Nyhet
12.06.2026

Skador orsakade av gäss en prövning för jordbrukare i Nyland – vall och höstsäd mest utsatt

EU:s landsbygdsfinansiering stöder jordbruket och landsbygden för att hela Finland ska må bra. På denna webbplats hittar du information om hur detta påverkar just dig - vare sig du är bonde, företagare på landsbygden, landsbygdsbo eller utvecklare.