De första internationella innovationsprojekten inom primärproduktionen har valts ut – Finland deltar i två EIP-projekt
15.09.2026 10:59Finansiering beviljades för att utveckla bättre foder för renar samt för att effektivisera användningen och återvinningen av näringsämnen på gårdarna. Någon motsvarande projektutlysning har inte genomförts någon annanstans i EU, vilket innebar att processen också krävde mycket förberedelser och extra insatser från förvaltningen.
I den första internationella utlysningen någonsin av EIP-projekt var efterfrågan på finansiering stor, när utlysningen nu genomfördes i samarbete mellan Finland, Estland och Lettland.
– Intresset för utlysningen var stort i alla länder. I Finland lämnades slutligen nio ansökningar in, vilket visar att primärproduktionens problem är av internationell karaktär och att det finns intresse av att lösa dem i tillsammans över landsgränserna, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid Livskraftscentralen i Sydöstra Finland som administrerar projekten i Finland.
I Finland ansökte nio projekt om finansiering för sammanlagt över 3,7 miljoner euro. Till slut valdes två innovationsprojekt inom primärproduktionen som beviljas EU:s landsbygdsfinansiering för sammanlagt cirka 830 000 euro.
– Ansökningarna höll mycket hög kvalitet, många av projektidéerna var riktigt bra och gallringen hård. – Det är mycket positivt att de sökande hade hittat den här utlysningen så väl, fortsätter ledande sakkunnig Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.
Målet med projekten inom det europeiska innovationspartnerskapet, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen inom jord- och skogsbruket, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. I projektet sammanförs praktisk kunskap från primärproducenter med den expertis som är relevant för den utmaning som ska lösas eller den innovation som ska utvecklas, till exempel från forskare, rådgivare och organisationer, för att hitta olika synvinklar och effektiva lösningar.
Bättre foder för renar och effektiv användning och återvinning av näringsämnen på gårdarna
Innofeed-projektet för samman finländska och lettiska forskare, utvecklare, aktörer inom ren- och fårnäringen samt företag inom livsmedelsindustrin för att utveckla innovativa foder från svampmycel och växtbaserade biprodukter inom livsmedelsindustrin. I projektet kombineras kompetens inom foderutveckling och förädling av råvaror, och utfodringsförsök genomförs med renar i Finland och får i Lettland. I Finland svarar projektet särskilt på rennäringens växande utmaningar, som orsakas av instabila vintrar till följd av klimatförändringen, islagren på vinterbetesmarkerna och minskad naturlig föda. Projektets finländska EIP-grupp leds av Lapplands yrkeshögskola och i EIP-gruppen deltar dessutom Naturresursinstitutet, Renbeteslagens förening, två rengårdar och ett bryggeri.
I projektet Farm Innovation for Nutrient Efficiency undersöks jordbrukets näringseffektivitet, eventuella läckagepunkter i användningen av näringsämnen, potentialen för återvinning av näringsämnen samt metoder för att effektivisera användningen och återvinningen av näringsämnen på gårdsnivå. I projektet kombineras experimentella mätningar och digitala mätdata med målet att utveckla en digital verksamhetsmiljö som stöder jordbrukarnas beslutsfattande. Med hjälp av gemensamma mätmetoder och testning av digitala lösningar bygger projektpartnerna upp kompetens och kunskapsunderlag som stöd för en hållbar hantering av näringsämnen i Finland och de baltiska länderna. Projektet förenar primärproducenter, forskare, utvecklare och företag inom branschen från Finland, Estland och Lettland. Projektets finländska EIP-grupp består av Tavastlands yrkeshögskola HAMK, Jyväskylä yrkeshögskola JAMK, Invenire Market Intelligence Oy och fem gårdar.
– De sökande har byggt upp gemensamma mål och gemensamma åtgärder för projekten, men varje medlemsland finansierar sitt eget lands verksamhet som ett eget projekt, berättar Hurskainen.
En stor satsning även ur förvaltningens synvinkel
Den synkroniserade internationella utlysningen av EIP-projekt är unik för hela EU. Sammanfattat innebär en synkroniserad utlysning att utlysningsperioden och projekturvalsprocessen samordnas mellan de deltagande länderna, det vill säga Finland, Estland och Lettland.
– Motsvarande har inte tidigare genomförts i något EU-land. – Som helhet handlar det om flera års arbete, om man räknar från när förberedelserna inleddes till att vi nu kan informera om resultaten av urvalsprocessen. Tidsramen blir förstås ännu längre när projekten genomförs och resultaten omsätts i praktiken, konstaterar nätverkskoordinator Tuija Kallio vid Landsbygdsnätverksenheten.
Ansöknings- och urvalsprocesserna varierar i olika länder, likaså den nationella lagstiftningen.
– Hela processen har krävt mycket förberedande arbete och samordning mellan myndigheterna i olika länder. För att stödja de sökande och hjälpa dem att hitta varandra har det också erbjudits stöd och ordnats evenemang både i Tartu och via Teams, avslutar Kallio vid Landsbygdsnätverksenheten.
Utöver internationella EIP-projekt kan innovationsprojekt inom primärproduktionen genomföras som regionala, interregionala eller nationella projekt. Livskraftscentralen i Sydöstra Finland fungerar som förvaltande myndighet för de riksomfattande EIP-projekten.
Mer information:
Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, lassi.hurskainen@elinvoimakeskus.fi, tfn 0295 025046
Nätverkskoordinator Tuija Kallio, tuija.kallio@maaseutu.fi, tfn 0295 204630
Ledande sakkunnig Marianne Selkäinaho, marianne.selkainaho@gov.fi, tfn 0295 162218
