Avtal om jordens bördighet gagnar både odlare, markägare och miljön!
13.01.2025 11:41Av åkerarealen i Egentliga Finland är t.o.m. 37 % arrenderad åkermark. Korta arrendeavtal uppmuntrar inte odlare att vidta dyra åtgärder för att förbättra jordens bördighet då inverkan ofta syns först efter flera år eller decennier. Därför lönar det sig att ingå ett avtal om främjande av jordens bördighet.
Avtalet om jordens bördighet är en frivillig tilläggsbilaga till arrendeavtal för jordbruksmark som tar upp åtgärder för att förbättra och upprätthålla jordens bördighet. Det är meningen att bilagan ska fungera som hjälpmedel och minneslista i förhandlingar mellan odlaren och markägaren då markarrendeavtal görs upp.
Avtalet om jordens bördighet utformades ursprungligen inom ett projekt för näringsneutrala kommuner (RANKU). I början av EU:s jordbrukspolitiks finansieringsperiod 2023–2027 uppdaterades avtalsunderlaget under ledning av NTM-centralen i Egentliga Finland.
– Avtalet om jordens bördighet kan laddas ner på både finska och svenska från Egentliga Finlands NTM-centrals webbsidor. Den elektroniska blanketten kan fyllas i på dator, alternativt kan blanketten skrivas ut och fyllas i för hand, berättar Mailis Savela, utvecklingsexport på landsbygdsenheten.
Det ligger i allas intresse att den arrenderade åkermarken tas väl omhand
Om åkermarken har en dålig struktur och bördighet, får odlaren en sämre skörd, värdet på arrendegivarens mark sjunker och samtidigt lider också miljön. Dålig bördighet har en koppling till ett flertal negativa effekter som jordbruket har på miljön.
– Mark med dålig jordstruktur lagrar inte vatten i tillräcklig grad, näringsämnen sköljs lättare bort från åkrarna, åkermarkens organiska material minskar och den fulla skördepotentialen nås inte, förklarar Mailis Savela.
Det ligger alltså i allas intresse att den arrenderade åkermarken tas väl omhand. För närvarande är det ändå betydande skillnader mellan arrenderade åkrar och skiften som brukas av markägaren.
– Det har gjorts undersökningar som t.ex. visar att pH-värdet på arrenderad åkermark är betydligt lägre än på skiften som ägs av odlaren. Om pH-värdet är för lågt, kan växterna inte ta upp näringsämnen ur jorden och då sköljs näringsämnena lättare ut i vattendragen när det regnar, berättar Savela.
– I den nuvarande marknadssituationen och på grund av korta arrendeavtal är det ändå inte ekonomiskt lönsamt för en odlare att t.ex. satsa på kalkning eftersom odlaren aldrig hinner få ekonomisk vinning av kalkningen själv. Samma problem gäller t.ex. restaurering och underhåll av täckdiken och kantdiken, fortsätter Savela.
Eftersom dessa åtgärder är dyra och gagnar såväl odlare som markägare, kunde en lösning vara att markägaren deltar i kostnaderna t.ex. genom nedsatt arrende. Om eventuella åtgärder och nedsatt arrande till följd av dem kan man komma överens i avtalet om jordens bördighet.
Bördigheten kan förbättras på många olika sätt
Med avtalet om jordens bördighet uppmuntras markägare och odlare också att använda sig av markförbättringsämnen såsom gips och strukturkalk. Det går också att välja odlingsåtgärder för bättre bördighet. I avtalet om jordens bördighet får såväl markägare som odlare ytterligare information om vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra jordens bördighet.
Ytterligare information:
Mailis Savela, utvecklingsexpert
NTM-centralen i Egentliga Finland
