Skador orsakade av gäss en prövning för jordbrukare i Nyland – vall och höstsäd mest utsatt

12.06.2026 14:18Nyland

På senaste tiden har det i Nyland noterats stora skördeskador orsakade av gäss. Speciellt vitkindade gäss och bläsgäss har orsakat skador på fodervall, kumminåkrar och höstvete, ställvis i så pass stor utsträckning att hela beståndet har gått förlorat.

Skadorna har en direkt inverkan på skörden, odlingskostnaderna och jordbrukarnas vardag och under de senaste åren verkar de ha ökat i omfattning. Nedan svarar landsbygdsexpert Annika Korpilo som arbetar vid landsbygdsförvaltningen i Mellersta Nyland på våra frågor om skador orsakade av gäss.

Hurdana skador orsakade av gäss har observerats i Nyland på sista tiden och vilka grödor är mest utsatta?

De största skadegörarna har varit gäss av de fridlysta arterna vitkindade gäss och bläsgäss. I blandflockar ingår också sädgäss som inte är fridlysta.

Gässen orsakar skador särskilt på fodervall, kummin och höstvete. Det har också uppstått skador på vårsädens broddar och sådda åkrar som ännu inte gått i brodd. Gässen kan äta sådda frön direkt ur såddraden.

Skadorna har varit i storleksklassen 20–100 procent. Gässen kan ha ätit fodervall, kummin eller höstsäd slätt med marken och då kan återväxten gå långsamt. I vissa fall har växtbeståndet tagit så mycket skada att åkern måste sås om.

I år har svanar inte orsakat så mycket skador – största delen av skadorna är orsakade av gäss.

Gäss trivs på öppna områden och undviker skogskanter och hus. På öppna platser kan de iaktta sin omgivning och upptäcker eventuella rovdjur i tid, för på land rör de sig klumpigt och långsamt. De håller sig vanligen rätt nära vattendrag, ifall de blir en längre tid att vänta på bättre flyttväder.

Vad har kommunernas landsbygdstjänster att göra med skador orsakade av gäss? Hur ser er roll ut när det gäller registrering eller verifiering av skador?

Skador orsakade av fridlysta fåglar anmäler jordbrukarna antingen direkt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller så gör de anmälan och en eventuell ersättningsansökan direkt till livskraftscentralen. Vid behov ger vi anvisningar för hur man gör anmälan och ersättningsansökan.

Kommunen får automatiskt en utlåtandebegäran per e-post efter att anmälan eller ersättningsansökan har lämnats in. Utifrån det granskar vi situationen på plats på åkern och gör en uppskattning av hur omfattande skadan är. Efter det lämnar vi in vårt utlåtande.

Vi granskar åkern på nytt senare på sommaren, ifall skadeanmälan gäller sådd åker som ännu inte gått i brodd.

Hur syns skador orsakade av gäss i jordbrukarens vardag – vad innebär det t.ex. med tanke på skörden, arbetsmängden och ekonomin?

På fodervall utgör den första skörden 50–70 procent av hela årets foderskörd. Skador orsakade av gäss skjuter upp skörden och i många fall uteblir den tredje skörden.

Åkrar med höstsäd kan få tomma fläckar och ojämn växtlighet. I vissa fall måste man så om åkern eller bekämpa ogräs, om växtbeståndet inte täcker marken tillräckligt.

Problemen med gäss kan ha funnits redan en längre tid, men när tydliga skador på odlingen tilltar ökar också intresset för att söka ersättning.

Hur omfattande och allmänt fenomen är det för tillfället fråga om i Nyland?

Det svårt att uppskatta omfattningen exakt, eftersom den påverkas av t.ex. väderförhållanden, vind och fåglarnas flyttvägar. Situationen påverkas av de årliga variationerna i flyttvägarna. Mängden anmälda skador har ändå ökat för varje år som gått.

Hur gör jordbrukaren skadeanmälan – vilka uppgifter behövs och när ska anmälan göras?

I anmälan eller ersättningsansökan uppges jordbrukarens uppgifter, tidpunkten för skadan, skadade skiften, skadad areal (som inte nödvändigtvis är hela skiftet), gröda, skadegörare samt skadans omfattning (t.ex. skördebortfall).

Det lönar sig att göra anmälan så fort man upptäcker skador som orsakats av fridlysta fåglar. Då kan också skadegöraren verifieras mer tillförlitligt.

Det lönar sig för jordbrukaren att också själv ta fotografier av skadorna ifall myndigheten inte har möjlighet att inspektera skadan direkt.

Inom miljöersättningen är fågelåkrar en skiftesvis åtgärd. Som fågelåker kan godkännas ett basskifte för vilket livskraftscentralen åtminstone två gånger har betalat ersättning för skördeskador som orsakats av fridlysta fåglar (tranor, gäss eller svanar).

Den enhetliga areal som anmäls som fågelåker måste vara åtminstone 10 hektar. Arealen kan bestå av ett basskifte eller flera närliggande basskiften.

Fågelåkeråtgärden söks som skiftesvis åtgärd via miljöersättningen. Jordbrukaren ska bevisa att fåglar varit på besök och rastat på skiftet med bilder som tagits med Vipumobilen.

I höstanmälan meddelas fågelåkrarnas produktionsväxter och arealer samt de skiften som skadats av att gäss rastar och äter på dem. Till skiftena bifogas också foton med Vipumobilen som myndigheterna kan använda för att konstatera skadorna och orsaken till dem.

Efter att skiftet har godkänts som fågelåker söks ersättningen via miljöersättningen.