Välkommen till byn! Byafadder bygger kvarhållningskraft

Hur kan landsbygdens livskraft stärkas i en situation där befolkningen åldras, behovet av arbetskraft ökar och konkurrensen om kompetens inom många branscher hårdnar? I det EU-medfinansierade projektet Hemma på landsbygden – kvarhållningskraft genom företagande arbetar man med frågor som rör invandrare och landsbygdsföretagande genom att utveckla företagskompetensen både bland invandrare och inom lokalsamhällena. Ett av projektets mål är att utveckla en verksamhetsmodell med byafaddrar, som kan stödja invandrares etablering i landsbygdsområden och samtidigt uppmuntra dem att pröva på företagande.

Under webbinariet Hemma på landsbygden: byafaddrar bygger kvarhållningskraft den 9 september 2026 diskuterades invandrarföretagande, lokalsamhällenas roll i integrationen samt landsbygdens möjligheter att bygga upp en hållbar kvarhållningskraft.

Som byexpert i projektet Hemma på landsbygden – kvarhållningskraft genom företagande inledde Piritta Syrjälä från Aktion Österbotten webbinariet med att presentera det nationella projektet och dess mål att stärka invandrares beredskap för företagande samt landsbygdens lokalsamhällens förmåga att ta emot och behålla internationell kompetens i sina områden. Som ett verktyg för detta utvecklas inom projektet en verksamhet med byafaddrar, vars uppgift är att hjälpa nya invånare att hitta lokala nätverk, tjänster och gemenskaper.

Landsbygdens framtid avgörs av kvarhållningskraften

Våren 2026 genomförde MDI en enkät inom projektet Tulevaisuuden tekijät om invandrares flyttningar inom landet. Resultaten betonade betydelsen av kvarhållningskraft för regionernas livskraft. Detta väckte också intresse inom projektet Hemma på landsbygden – kvarhållningskraft genom företagande, och därför bjöds Laura Koivisto-Khazaal från MDI in för att inleda diskussionen om temat under webbinariet. Hon belyste sambanden mellan befolkningsutveckling, arbetskraftsinvandring och landsbygdens kvarhållningskraft med hjälp av data och forskningsresultat.

Laura påminde oss om den obekväma verkligheten att befolkningsutvecklingen i många delar av Finland ser utmanande ut. Antalet personer i arbetsför ålder minskar utan invandring, samtidigt som de stora åldersklassernas pensionering ökar behovet av arbetskraft inom flera branscher, särskilt på landsbygden.

Det är viktigt att inse att ett arbete i sig inte räcker för att få människor att stanna kvar på en ort. Arbetet lockar människor att flytta, men beslutet att stanna påverkas ofta av helt andra faktorer. Enligt MDI:s enkät stärks invandrares kvarhållningskraft särskilt av:

• sociala relationer
• känslan av att höra till en gemenskap
• välfungerande tjänster
• möjligheter för partnern att få arbete
• möjligheten att bygga upp en vardag och en framtid på orten

Enligt undersökningen var känslan av tillhörighet svagast bland dem som hade flyttat till Finland av arbetsrelaterade skäl jämfört med alla andra respondentgrupper.

Välkomnandekultur som landsbygdens konkurrensfördel

I sitt anförande presenterade Laura Koivisto-Khazaal också begreppet välkomnandekultur, som vidgar perspektivet från ett traditionellt mottagande till en gemenskap där människor på riktigt inkluderas. Välkomnandekultur innebär att varje kommuninvånare och bybo är en del av en gemenskap som ger utrymme åt nyinflyttade, erbjuder möjligheter att delta och bidrar till att skapa en känsla av tillhörighet. Integration sker inte enbart genom myndighetstjänster eller på arbetsplatser, utan framför allt i vardagens möten: i butiken, i fritidsaktiviteter, på skolgården, i grannskapet och på byevenemang.

Just här kan landsbygden ha en särskild styrka. I små gemenskaper har enskilda möten stor betydelse. När en ny invånare känner sig välkommen ökar möjligheterna att slå rot och stanna kvar på orten under lång tid. Samtidigt stärks hela områdets livskraft.

Laura påminde också om de starka nätverk och gemenskaper som många invandrare redan har. Inom sådana gemenskaper sprids information snabbt och upplevs ofta som trovärdig. Om en medlem i en sådan gemenskap hittar sin plats i en landsbygdskommun kan hen mycket väl rekommendera orten vidare inom sina egna nätverk och gemenskaper.

Frivilligverksamhet bygger broar

Katja Kaataja har länge arbetat med invandrare, både professionellt och inom frivilligverksamhet. Hon bjöds in till webbinariet för personer som är intresserade av verksamheten med byafaddrar för att dela med sig av sina erfarenheter av frivilligarbete. Det arbete som Katja har utfört kan ses som byafadderverksamhet när den är som bäst, även om hon inte har använt just titeln byafadder.
I sitt anförande lyfte Katja fram frivilligverksamhetens betydelse som stöd både för individen och för gemenskapen. Hon beskrev hur en enda bekant person kan vara avgörande för någon som nyligen har flyttat till en ny ort.

Katja uppmuntrade deltagarna att ibland sätta på sig ”invandrarglasögonen” och betrakta situationen ur den nyinflyttades perspektiv. Många saker som är självklara för finländare kan vara helt främmande för den som nyligen har kommit till landet. Som exempel visade hon ett tankeväckande bildpar med två olika torg. För en invandrare kan det större och livligare torget kännas bekant och tryggt, medan den torgmiljö som många finländare uppfattar som normal, utan försäljare och utan människor, till och med kan kännas skrämmande.

Gemenskapernas uppgift är att göra det lättare att delta, öppna dörrar till fritidsaktiviteter, evenemang och nätverk samt hjälpa människor att hitta sin plats i samhället. Frivilligverksamhetens uppgift är inte att göra saker åt någon annan, utan att stödja människor i att hitta sin egen handlingskraft och delaktighet i sin nya miljö.

Gemenskapens stöd möjliggjorde företagande i Kitee

Som avslutning på webbinariet fick deltagarna ta del av ett inspirerande och tankeväckande anförande av företagaren Uzair Irshad från Kiteen Autopesu. Uzair berättade om sin egen väg till företagande i Kitee i Norra Karelen.

Uzair, som flyttade till Finland från Karachi i Pakistan, kom till Kitee för att studera men valde att stanna kvar på orten efter examen. Affärsidén föddes ur en vardaglig observation: de långa köerna till biltvättar. Han startade en mobil biltvättsverksamhet med mycket små resurser och transporterade till en början till och med utrustningen med cykel till sina kunder. Lokala människors förtroende, rekommendationer och nätverk bidrog till att företaget kunde växa. Sedan dess har verksamheten utvidgats till andra tjänster, och företaget sysselsätter i dag redan två personer.

Uzairs berättelse konkretiserade det som hela webbinariet handlade om: landsbygden erbjuder möjligheter när företagande, gemenskapens stöd och lokalt förtroende möts. Han berättade att han trivs i Kitee just tack vare lugnet, gemenskapen och människornas öppenhet.

Kvarhållningskraft på landsbygden skapas tillsammans

Det gemensamma budskapet från webbinariet var tydligt och låg väl i linje med målsättningarna för projektet Hemma på landsbygden – kvarhållningskraft genom företagande. Invandring och internationell kompetens är en allt viktigare del av landsbygdens framtid, men fördelarna med migrationen förverkligas endast om människor också vill stanna kvar.

Kvarhållningskraft byggs inte enbart på arbetsplatser eller i kommunhus. Den skapas av företag, föreningar, grannar, hobbygrupper, byafaddrar, byaföreningar och alla de människor som bidrar till en välkomnande atmosfär på orten. När en ny invånare upplever sig vara en genuin del av gemenskapen skapas förutsättningar för att slå rot, starta företag och bidra till en livskraftig landsbygd.

Inspelningen från webbinariet och Laura Koivisto-Khazaals presentationsmaterial finns här:

• Webinaari
• MDI LauraKK_Maaseudun pitovoima 9.9.2026
  
• Mennäänkö yhdessä eli vapaaehtoistyö yksilöä ja yhteisöä vahvistavana voiman_Katja Kaatja_9syys26
• Piritta Syrjälä Kotona maaseudulla – kyläkummit pitovoimaa rakentamassa

Projektet har också en LinkedIn-grupp: Rural Business Connect. Välkommen med!

Projektet Hemma på landsbygden – kvarhållningskraft genom företagande har som mål att stärka landsbygdens livskraft genom att stödja invandrares företagande, delaktighet och etablering i lokala gemenskaper. Projektet genomförs av Startup Refugees (Phoenix rf), Suomen Yrittäjäopisto och Aktion Österbotten i samarbete med Finlands Byar rf. Projektet medfinansieras av Europeiska unionen.

Blogginlägget har skrivits av utvecklingsexperten Piritta Syrjälä, som är verksam som expert på byaverksamhet i projektet Hemma på landsbygden – kvarhållningskraft genom företagande.