Nya insikter från webbinariet om skötseln av klimatvåtmarker
21.08.2026 13:42 Hela FinlandAtt anlägga en våtmark är det första steget mot en våtmark, påminde Naturresursinstitutets forskare Hanna Kekkonen i början av webbinariet Hur sköter man klimatvåtmarker? Tillfället som ordnades under vårvintern 2026 samlade en ivrig grupp åhörare som fick höra om förutom teoretiska kunskaper även praktiska tips särskilt för hur man sköter våtmarker som anläggs på torvåkrar. Under webbinariet presenterades också våtmarksstöd från EU:s landsbygdsfinansiering och åhörarna bjöds in till Våtmarkskarnevalerna.
Våtmarker har många fördelar
Våtmarker kan klassificeras utifrån deras uppkomstsätt, vattenhushållning och användningsändamål. Till exempel är det primära målet för vattenskyddsvåtmarker att hålla kvar näringsämnen, medan man med våtmarker som anläggs på torvmarker i första hand strävar efter klimatfördelar, eftersom en högre vattennivå effektivt minskar växthusgasutsläppen från åkern. Det är dock viktigt att observera att våtmarkerna nästan alltid ger flera fördelar: de främjar förutom vatten- och klimatmålen även den biologiska mångfalden och har också ett betydande landskapsvärde.

Skötsel av våtmarker innebär att trygga vattenhushållningen och minimera störningar
Våtmarksbildningen tar sin tid, eftersom växtligheten i området småningom förändras efter att vattennivån har höjts. Växtligheten utvecklas stegvis och etableringsfasen uppnås efter 10–20 år i boreala förhållanden.
Skötselåtgärderna skräddarsys enligt våtmarkstypen och de uppställda målen. Till exempel återställs en före detta torvåker inte fullständigt till ett myrliknande tillstånd utan aktiv skötsel. Därför är det viktigt att se till att vattennivån hålls tillräckligt hög. Det är skäl att regelbundet följa upp hur diken och andra vattenkonstruktioner fungerar. Om området förbuskas lönar det sig att avlägsna träd och slå växtligheten och skörda bort den.
Våtmarkerna ska skötas regelbundet, eftersom områdets ekosystem inte nödvändigtvis förändras i önskad riktning och de ekosystemtjänsterna man strävar efter inte uppstår enbart till följd av att vattenståndet höjs.
Praktiska tips för skötseln av våtmarker
Det lönar sig att fundera på skötseln av våtmarker redan när våtmarkerna planeras, betonade Maarit Satomaa (Pohjois-Suomen Maa- ja kotitalousnaiset, ProAgria Pohjois-Suomi) och Tarmo Väisänen (Aholan Maito Oy). Satomaa och Väisänen har praktisk erfarenhet av att anlägga och sköta våtmarken på Liejuoja åker samt utmaningar kring skötseln.
Maarit och Tarmo tipsade att skötseln av våtmarken är bra att tänka på redan när man planerar våtmarken. Till exempel ska dammvallarna vara tillräckligt breda så att de kan slås med traktor eller annan maskin. Slåtter är mycket arbetsamt om det görs för hand. En bredare dammvall tål också vattentrycket bättre.
Ett annat praktiskt tips gällde placeringen av slambassängen. Man måste kunna ta sig till bassängen med en grävmaskin och för den grävda massan ska det finnas en plats där näringsämnena inte rinner tillbaka ut i vattendraget.
Det tredje tipset uppmuntrade till att inleda skötseln av våtmarken och slåttern av kantområdena genast när våtmarken färdigställs. Det lönar sig att hålla videbuskaget under kontroll genom att röja, vilket också förbättrar fåglarnas trivsel i området. Röjningsarbeten får dock inte utföras under fåglarnas häckningstid.
EU:s landsbygdsfinansiering stöder skötseln av våtmarker
Med hjälp av EU:s landsbygdsfinansiering kan man anlägga en våtmark eller iståndsätta en fåra. Ersättningen för icke-produktiva investeringar är riktad till att planera och bygga våtmarker som främjar vattenskyddet, förbättrar den biologiska mångfalden eller strävar efter att stävja klimatförändringen.
När investeringen är klar ingås ett avtal om skötsel av våtmarker. Genom åtgärderna i avtalet strävar man antingen efter att minska jordbrukets belastning på vattendragen, stävja klimatförändringen eller förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksområdena – samma mål som i investeringsstödet.
Den årliga ersättningen för alla basskiften som uppgetts i skötselavtalet för våtmarker är 500 euro per hektar. Ett avtal om skötsel av våtmarker kan ingås också för en våtmark som inte har anlagts med stöd av landsbygdsfinansieringen, om våtmarken uppfyller kraven.
Våtmarkerna kan också skötas genom bete så att landskapet förblir öppet. Bild: Riikka Klemola, Livsmedelsverket.
En skriftlig vårdplan och -dagbok hjälper dig att komma ihåg
När man ansöker om avtal om skötsel av våtmarker behövs en skriftlig plan för skötsel av våtmarken som bilaga till ansökan. Skötselåtgärder ska vidtas årligen, så av skötselplanen ska framgå åtgärder som vidtas årligen eller med jämna mellanrum, såsom slåtter av våtmarkens kantområden och granskning av dammkonstruktionerna.
De vidtagna åtgärderna och observationerna antecknas i skötseldagboken eller skiftesbokföringen allteftersom de uppkommer. I bokföringen kan man vid behov senare kontrollera till exempel antalet djur som betat på våtmarken och betesperiodens längd. Anteckningarna är också till nytta för jordbrukaren, eftersom det med dem är lätt att följa upp och påvisa att skötselåtgärderna blivit gjorda i efterhand.
Webbinariet Hur sköter man klimatvåtmarker? erbjöd teori och praktiska tips om skötsel av klimatvåtmarker. Responsen gav deltagarna nya insikter utifrån presentationerna.
Bloggen skrevs av Salla Ruuska från Landsbygdsnätverksenheten
Mer information om skötselavtalet för våtmarker: Avtalsvillkor för skötselavtal av våtmark 2026 – Livsmedelsverket
Presentationerna för webbinariet Hur sköter man klimatvåtmarker? hittar du här (Miten ilmastokosteikkoja hoidetaan? -webinaari – Maaseutuverkosto).
Icke-produktiva investeringar – Livsmedelsverket
