Snart får vi gödsla! Över 600 gårdar i Egentliga Finland främjar cirkulär ekonomi

Till och med 3 742 gårdar i Egentliga Finland har ansökt om miljöersättning, som täcker kostnader och inkomstförluster som orsakas av olika miljöåtgärder. Får att få miljöersättning ska jordbrukaren vidta vissa åtgärder som är obligatoriska för alla och dessutom kan man välja frivilliga åtgärder som ger tilläggsersättning.

Främjandet av cirkulär ekonomi hör till miljöersättningens frivilliga skiftesspecifika åtgärder. Landsbygdsombudsman Sari Raimoranta vid landsbygdstjänsterna i Nystadsregionen berättar att det finns många möjligheter att främja cirkulär ekonomi.

– Det vanligaste sättet är att sprida flytgödsel. Det får komma från den egna gården. Torrgödsel ska däremot komma från en annan gård eller gå via en biogasanläggning. Dessutom kan cirkulär ekonomi främjas även med andra gödselmedel och jordförbättringsmedel. Åkerns näringssituation avgör hurdan gödsel man kan och bör utnyttja.

I Nystadsregionen finns många husdjursgårdar och där har man satsat väl på att främja cirkulär ekonomi.

– I Vemo finns två biogasanläggningar, befintliga entreprenadkedjor och flexibelt samarbete mellan gårdarna. När gödseln från gårdarna inte bara blir kvar på de egna åkrarna fördelas näringsämnena jämnare, säger Raimoranta.

Med hjälp av biogasanläggningarna kan man ur flytgödseln utvinna vätskefraktion och fasta partiklar, som efteråt ännu separeras. Största delen av fosforn i flytgödseln blir kvar i den fasta fraktionen som är lättare och förmånligare att transportera till andra gårdar – till sådana skiften där fosfor behövs. Med hjälp av biogasanläggningar får man dessutom energi från flytgödseln till gårdarna, vilket minskar behovet av fossil energi.

– Med hjälp av gödsling i rätt tid förbättras åkerns växtskick när humusen förökar sig och organismerna trivs bättre. Miljön tackar också för att gödseln inte behöver transporteras långa sträckor när den hanteras och utnyttjas regionalt.

Den bästa tiden för spridning av gödsel är på våren när marken är vältorkad och bär tung spridningsutrustning. Gödselspridningen är förbjuden under perioden 1.11–31.3.

Raimoranta påminner om att gården måste ha spridningsutrustning i enlighet stödvillkoren för att få ersättning.

– Med hjälp av det säkerställs att gödseln inte stannar på åkerns yta, varifrån den lättare kan sköljas ut i vattendragen då det regnar. Urlakningen kan också minskas genom gipsbehandling av åkrarna, vilket hjälper fosforn att bindas.

Gipsprojektet delar gratis ut gips till lämpliga skiften och ansökan är öppen på NTM-centralens webbplats. Projektet erbjuder också avgiftsfri rådgivning för dem som är intresserade av gips.

På gården Keskitalo i Pemar tar man emot gödsel från industrikyckling och svinslam

Joonas Särvä, 26 år från Pemar, odlar i fjärde generationen på Keskitalo gård i Laiterla i Pemar. Gården håller just på att inleda den tredje vegetationsperioden under ledning av den nya ägaren, och vårens gödsellast är på väg så fort marken torkar

– Jag har redan två år tagit emot gödsel från industrikycklingar från Aura och svinslam från Rusko. När kycklinggödseln sprids på våren före sådden fungerar den som stomme för gödslingen. Detta är en ren spannmålsgård, vars markprov tydligt visade en sänkning av fosfornivån. Det var det första jag började fundera på när generationsväxlingen hade genomförts. Med hjälp av gödseln hoppas jag att fosfornivån stiger. Dessutom främjar gödslingen mikrobverksamheten och därigenom jordens mullhalt. När följande jordprover tas hoppas jag att jag ser en förändring i situationen, berättar Särvä.

Dessutom är främjandet av cirkulär ekonomi en ekonomisk fråga. Det ger stöd, men också besparingar.

– I och med kriget i Ukraina ökade priserna på importerade gödselmedel så mycket att det nu blir förmånligare att ta emot gödsel än att köpa kväve och fosfor.

Enligt Särvä har även entreprenadkedjorna fungerat bra.

– Man har varit tvungen att ordna transporten från Aura själv, men från Rusko kom slammet direkt till gården och då var man tvungen att själv beställa endast spridning. Jag fick låna en transportbassäng från granngården och i Pemar finns det bra entreprenörer för spridningen.

I framtiden drömmer Särvä om att bygga en egen hönsgård – särskilt för att man vid sidan av äggen skulle få gödsel därifrån för sina egna skiften.

Som åtgärder för miljöersättningen har Särvä valt förutom främjande av cirkulär ekonomi även klimat- och miljöutbildning, organiska näringsämnen, pollinerande växter, jordförbättrings- och saneringsväxter samt växttäcke vintertid. Förra vintern var hela 90 procent av Keskitalos hektar täckta av växtlighet.

Enligt Särvä styr stödvillkoren tydligt hans val på gården.

– Inom detta område är marginalerna så små att varje euro är viktig!

Det finns sammanlagt 18 stödberättigande åtgärder till förmån för miljön

För att få miljöersättning ska gården ingå en femårig miljöförbindelse. Förbindelsen ska göras senast 18.6.2024.

Obligatoriska åtgärder för miljöersättning är

• bördighetsundersökning
• skiftesanteckningar
• klimat- och miljöplan.

Dessutom ska varje gård som ansöker om miljöersättning förbinda sig till två valfria åtgärder. Alternativen är

• klimat- och miljöutbildning
• mångfaldsfält
• markövervakning
• organiska näringsämnen
• pollinerande växter
• precisionsodling
• applikation som identifierar växtsjukdomar och -skadegörare.

Dessutom är det möjligt att vidta frivilliga åtgärder för vilka tilläggsersättning betalas. Dessa är

• jordförbättrings- och saneringsväxter
• samlingsväxter
• främjande av cirkulär ekonomi
• skyddszoner
• vallar på torvåkrar
• hantering av avrinningsvatten
• alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter
• fågelåkrar.