Från sjukskötare till jordbrukare – Anna tog chansen och återvände till sin hemgård

02.09.2026 08:24Nyland, Valtakunnallinen

När Jonnas gård genomgick en generationsväxling 2023 blev Anna Johansson jordbrukare i sjunde generationen och samtidigt den första kvinnliga ägaren i gårdens historia. Beslutet föregicks av en överraskande vändpunkt i livet.

– Jag är ursprungligen psykiatrisk sjukskötare och arbetade med det i tio år. När enheten lades ner var jag tvungen att fundera på om jag skulle börja utbilda mig eller om jag skulle göra något helt annat, berättar Johansson.

Tanken på att återvända till hemgården hade funnits med redan länge.

– Jag tänkte ändå alltid att det behövdes en man för det. Sedan, när jag fick mer livserfarenhet och självsäkerhet, tänkte jag att jag nog klarar av det själv. När arbetet som sjukskötare tog slut ringde jag pappa och frågade om det fanns arbete på gården.

Johansson avlade yrkesexamen för jordbrukare genom läroavtalsutbildning och lärde sig allt från grunden – från hur man startar en traktor.

– Att byta bransch kändes utmanande. När jag var liten tillbringade jag inte särskilt mycket tid med sysslorna på gården, utan jag var mer i köket med mamma. Men när man som vuxen fattar ett stort beslut är också motivationen en annan än när man är ung.

200 år av historia och blicken riktad mot framtiden

Jonnas gård på landsbygden i Borgå har varit i samma släkts ägo sedan 1815. I dag odlas cirka 300 hektar åkermark på gården. Till odlingsväxterna hör bland annat råg, höst- och vårvete, rybs, raps och ärt. Utöver växtodling erbjuder gården spannmålshanteringstjänster för andra gårdar.

Johansson skiljer sig från många andra jordbrukare i byn genom att hon bedriver jordbruk på heltid.

– Det betyder att företaget måste utvecklas kontinuerligt och att man måste tänka på lönsamheten varje dag. Marken måste skötas långsiktigt genom kalkning, dikning och andra åtgärder.

Enligt henne har hon också haft nytta av sin tidigare yrkeskarriär i sitt nya yrke.

– Som psykiatrisk sjukskötare lärde jag mig stresstålighet, ett lösningsorienterat arbetssätt och arbetsergonomi. De har varit till stor nytta även här.

Stöd underlättade generationsväxling och investeringar

I samband med generationsväxlingen fick Johansson startstöd till unga jordbrukare. Dessutom underlättades anskaffningen av en ny såmaskin av ett räntestödslån för investeringar inom jordbruket.

Att ta över gården krävde ändå ett exceptionellt stort eget startkapital.

– På en växtodlingsgård måste man göra anskaffningar för tiotusentals euro redan i början av året, men stöden får man först i slutet av året vilket är en svår ekvation, påpekar Johansson.

Investeringar behövs också för att utveckla gården. Johansson hoppas därför att investeringarnas långa tidsperspektiv i framtiden ska beaktas bättre också i EU:s stödsystem.

– Stödperioden är för närvarande fem år, men i naturen är fem år ännu ingenting. När investeringar görs för årtionden framåt borde man också kunna förutse framtiden på längre sikt.

Den ekonomiska osäkerheten känns redan i övrigt i jordbrukarnas vardag.

– Det går inte att påverka spannmålspriset, utan man måste nöja sig med det som erbjuds, säger Johansson.

”Här kör man inte bara traktor”

För dem som överväger branschen påminner Johansson om att jordbruksföretagande är ett krävande arbete som förutsätter bred kompetens.

– Att äga en gård är en helt annan värld än att arbeta på en gård. Här kör man inte bara traktor. Om man vill driva ett lönsamt jordbruk måste man vara utbildad och förstå sin egen affärsverksamhet. Man måste kunna kemi, biologi, juridik, ekonomi, maskinteknik och också ledarskap.

– Dessutom borde den blivande jordbrukaren bo på gården för att generationsväxlingen också i praktiken blir mer övergripande. Ansvaret överförs smidigare från den äldre generationen till den yngre när man själv ser alla små detaljer som man måste känna till, lära sig och ta hand om.

I synnerhet i samband med generationsväxlingen är det viktigt att öppet diskutera ekonomiska frågor, eftersom det alltid är fråga om stora belopp och beslut.

– Det lönar sig att diskutera med föräldrarna om vad allt kostar, hur mycket pengar man måste ha i kassan och när betalningarna ska skötas. Man måste känna till sina egna siffror, inkomster och utgifter, vara beredd på investeringar och på att en maskin kan gå sönder.

Förändringar i verksamhetsmiljön medför ytterligare utmaningar. Rapporteringskraven ökar och allt mer information samlas kontinuerligt in.

I Borgåregionen väcker dessutom huvudstadsregionens tillväxt oro. Enligt Johansson får jordbrukarnas perspektiv ofta för lite uppmärksamhet.

– Här bygger man och löser in mark hela tiden. Men om man satsar hela sitt liv på en företagsverksamhet som har funnits i släkten i 200 år och någon sedan säger ”det är ju bara åkrar”, så motiverar det inte en till att ta på sig ett livslångt ekonomiskt ansvar.

Ett liv på egna villkor

Enligt Johansson gör det jordbrukaryrket intressant att ingen dag är den andra lik.

– Det finns mycket frihet i det här yrket – man kan skapa ett företag och också en hemmiljö som passar en själv. Naturligtvis kräver det också självdisciplin och ansvar.

När arbetsplatsen och hemmet finns på samma gårdsplan är det särskilt viktigt att också ta hand om sin egen ork.

– Även om jag bara ser ogjorda arbeten genom fönstret kan jag ändå koppla av. Jag har renoverat mina mor- och farföräldrars hus helt med tanken att hemmet ska vara harmoniskt, vackert och rofyllt. Dessutom gör det gott för sinnet och sömnen att vara ute i frisk luft och utföra fysiskt arbete.

Johansson påminner om att även om jordbruket ofta är ett ensamt arbete behöver man inte lösa allt ensam.

– Det lönar sig att nätverka och hålla kontakt med andra jordbrukare. Alla kämpar ändå med samma problem. Vi är inte varandras konkurrenter, utan kollegor.