Hannun tila har hämtat två nya pumpasorter till butikerna – med EU:s landsbygdsfinansiering som hjälp

På Hannun tila i byn Tuohittu i Salo började man vid sidan av svinhushållningen leta efter en andra stödpelare inom grönsakernas värld. Lantbruksföretagarna Anna och Janne Hoskola testar nu sina vingar som pumpaodlare och inom den egna produktutvecklingen.

– Svinhushållningen har många osäkerhetsfaktorer. Vi började därför fundera på andra alternativ och fattade intresse för pumpor. De odlas relativt lite i av Finland, så marknaden har rum för nya produkter, berättar Anna Hoskola.

År 2026 växte det pumpa på 72 hektar i Finland. Salo är Finlands verkliga pumpahuvudstad, eftersom där finns över 40 procent av alla Finlands pumpaåkrar. Egentliga Finlands andel av hela ytan för pumpaodling i Finland är cirka 80 procent.

Försöket lönade sig

Hannun tila fick försöksstöd från Leader Ykkösakseli för att testa olika pumpasorter. Pumporna är en mångsidig växtgrupp med många arter och tusentals sorter. Dessutom kan olika sorter korsas med varandra.

– Möjligheterna är alltså nästan oändliga och därför tror vi på gårdsspecifik produktutveckling, kommenterar Anna Hoskola.

Försöket gjordes under två år: först på tre hektar och sedan på sex hektar. Under det första året testades tiotals pumpasorter samt olika odlings-, behandlings- och förpackningsmetoder på gården. Under det andra året minskades antalet sorter, men metodexperimenten blev fler.

I försöket jämförde företagarna till exempel direktsådd och plantodling. I nuläget verkar det som att plantuppfödning under fibertyg ger det bästa resultatet. Företagarna önskar dock att bli av med fibertyget eftersom det ökar kostnaderna. På Hannun tila måste man lägga till kostnader för att göra en inhägnad till priset för fibertyget och det arbete som krävts.

– Här rör sig så många hjortar att alla områden där tyget sprids måste inhägnas. Annars river hjortarna rätt fort sönder tyget.

Fördelen med pumpor på basis av försöket är att de klarar sig utan växtskyddsmedel. Dessutom kan man i Finland odla sorter som längre söderut får skador av sol, hetta och skadedjur.

I försöket märkte företagarna dock att två års erfarenhet inte räcker för att ge en heltäckande bild, eftersom variationen mellan åren var stor.

– Till exempel i år försvårades bevattningsgödslingen av rikliga regn och orsakade manganbrist och snigelskador i vissa sorter som klarade sig bra i fjol.

En studieresa till Europa hörde också till projektet.

– Vi besökte olika pumpagårdar i Nederländerna, Belgien och Tyskland för att bekanta oss med till exempel odling, maskinell skörd, hantering och marknadsföring.

Batabata och Musimusi finns redan på butikshyllorna

Sju sorter visade sig vara särskilt lovande under försöket och två av sorterna finns redan på butikshyllorna: batatpumpan Batabata och potatismospumpan Musimusi. Namnen har fått intryck av japanskan, där det är vanligt att samma del upprepas två gånger i ett ord.

Batatpumpan kan användas på samma sätt som batat.

– Man kan använda den för mos, pommes i ugn eller purésoppa. Det är lätt att hantera, eftersom man också kan använda batatpumpans skal, berättar Hoskola.

Potatismospumpan är mjuk, fyllig och smakar helt som potatismos.

– Pumpan klyvs, fröna avlägsnas och sedan gräddas den i ugnen i en halv timme. När pumpan är mogen kan den skedas upp på tallriken. Potatismospumpan innehåller färre kalorier än potatis. Den innehåller inget fett och enligt min åsikt behöver den inte tillsatt salt, vilket är en ganska trevlig egenskap.

Enkelheten avgör på butikshyllan

Anna Hoskola har gjort en marknadsundersökning om produktutveckling och kommit fram till att enbart god smak inte är tillräckligt. Konsumenterna söker enkel, snabb och prisvärd mat. Samtidigt borde pumporna vara tillräckligt små även för hushåll med en eller två personer och tåla butikens distributionskedja.

För närvarande distribueras pumporna från Hannun tila via S- och K-gruppernas centrallager. Pumporna kan handlas i Prismor och i varierande grad från olika K-butiker.

Produktutveckling på gårdsnivå ger ny livskraft

Hoskolarna har hittat på en egen mognadsmetod för pumpor som gör dem ännu sötare och förlänger förvaringstiden. Därför letade företagarna i försöket särskilt efter sorter som lämpar sig för den mognadsmetod som de utvecklat.

– Målet är en slutprodukt av så jämn kvalitet som möjligt med lång hållbarhet och försäljningsperiod, konstaterar Anna Hoskola.

På Hannun tila vill man inte se pumpor enbart som råvaror utan som igenkännbara produkter. Därför gården också satsat på produkternas namn, etiketter, logotyper och webbplats. Målet är att visa att gårdar också kan göra egen produktutveckling utöver odlingen.

Nästa steg skulle vara vidareförädling. Företagarna ser möjligheter med till exempel djupfrysta livsmedel, färdigmat och halvfabrikat. Idéerna har omfattat bland annat pumpachips och inhemsk pumpasoppa på burk.

En fördel med helt nya produkter är att man själv får bestämma priset på dem.

– Inom köttproduktionen kan vi knappt alls påverka priset på produkten. Om vi däremot lyckas skapa helt nya produkter kan vi också själva ge ett pris för dem.

EU:s landsbygdsfinansiering beviljas av de regionala livskraftscentralerna och de lokala Leader-grupperna, som också ger råd om hur man ansöker om stöd.