Våtmarken gjorde slut på vårens återkommande pumpande

18.08.2026 14:52Mellersta Finland

På Karoliina Pietiläinens släktgård genomfördes för några år sedan ett generationsskifte, och i samband med det beslöt man att ta itu med den återkommande vårutmaningen. Ett av skiftena på spannmålsgården som hon tog över efter sin farfar ligger nära en sjö, och en tredjedel av det täcktes regelbundet av avrinningsvatten och vårfloder.

– Det enda sättet att få det där området på ett par hektar redo för sådd var att pumpa bort vattnet. Det traktordrivna pumpandet var arbetsdrygt och dyrt, och det tog några veckor varje vår. Ibland var vi tvungna att göra samma sak på nytt ännu på hösten före tröskningen om sommaren hade varit regnig. Översvämningsvattnet ökade sannolikt också näringsbelastningen på sjön, berättar Karoliina Pietiläinen.

Karoliina arbetar vid jord- och skogsbruksministeriet och odlingen på hemgården är en bisyssla. Tidigare födde man upp grisar på gården, men numera ligger fokus på spannmålsodling.

– ”Av kärlek till grenen” kunde man kanske beskriva min egen bana som jordbrukare. Och visst stöder den också mitt huvudarbete som jordbruksexpert, eftersom jag ända sedan jag var barn har varit med i arbetet på gården.

Finansieringen avgjorde genomförandet

Generationsskiftet var ett lämpligt tillfälle att också sätta i gång det här utvecklingsprojektet på gården. Målet var att bli av med det tidskrävande pumparbetet, förbättra åkerns odlingsbarhet, minska näringsbelastningen på sjön och öka den biologiska mångfalden.

Avgörande för anläggandet av våtmarken var att gården beviljades stöd för icke-produktiva investeringar via EU:s landsbygds- och jordbruksfinansiering.

– Utan stödet hade investeringen varit för stor och våtmarken hade inte blivit av.

Även om Karoliina känner till finansieringspraxisen inom jordbruket väl både genom sin huvud- och bisyssla, var det från början självklart att anlita en planerare för anläggandet av våtmarken.

– Planerarens medverkan var viktig redan i ansökningsprocessen, eftersom planen innehöll tekniska frågor som jag själv inte hade kunnat svara på. För oss var det också viktigt att hitta en planerare med tidigare erfarenhet av motsvarande projekt, och sådana finns det ännu inte särskilt många av i Finland, berättar Karoliina.

Grundförbättring av åkern i samma paket

Efter finansieringsbeslutet satte man genast i gång på gården, men snart blev man tvungen att ta en paus.

– Avsikten var att utföra grävningsarbetena sommaren 2024, men ganska snart märkte vi att området var alldeles för mjukt för schaktmaskinerna. Vi konstaterade att arbetet måste göras på vintern när tjälen bär maskinernas vikt. Det betydde förstås en paus och gjorde genomförandet lite mer utmanande.

Vintern 2025 kunde man äntligen sätta i gång på allvar när området bar maskinerna. Den problematiska delen av den sex hektar stora åkern grävdes ut till våtmarksbotten och invallades. Arbetet utfördes med hjälp av en entreprenör eftersom sammanlagt tusentals kubikmeter jord flyttades. Samtidigt kunde också en grundförbättring av den återstående delen av åkern genomföras.

– Jordmassorna från grävningen flyttades och spreds ut på den återstående åkerytan. På så sätt kunde även den höjas, och odlingsbarheten förbättrades på en gång. Dessutom förbättrades åkerns form och körbarhet. Nu går det att köra runt skiftet på ett vettigt sätt med traktor utan att behöva svänga och backa mellan tegdikena.

Sommaren 2025 färdigställdes området. Till våtmarkens konstruktioner hör djupvattenbassänger som samlar upp fasta material som följer med det inflödande vattnet samt en reglerbar utloppsdamm med vilken vattennivån kan styras.

En välplanerad utformning som fåglarna gillar

Området som hamnade under översvämningsvatten lockade fåglar redan innan våtmarken anlades, vilket stärkte beslutet också med tanke på den biologiska mångfalden. Våren 2026 är gårdens våtmark klar, men den väntar ännu på att fyllas till den idealiska nivån för fåglarna, det vill säga ett djup på 40 centimeter.

– Vattenståndet har varit exceptionellt lågt länge också här, och torkan har bromsat vattenansamligen. Nu är vi kanske halvvägs till målet, men småningom fylls den nog, tror Karoliina.

Den låga vattennivån har inte stört fåglarna, inte heller områdets roliga, raka form. Våtmarken följer exakt kanterna av den gamla åkerytan. I mitten formades flera holmar och på andra ställen mindre upphöjningar som sticker upp ur vattnet. De styr vattenflödena och ger skydd åt våtmarkens organismer. Dessutom finns det buntar av trädstammar i våtmarken som samlar upp näringsämnen.

Området har redan lockat många fåglar såsom änder och vadare. Även ett sångsvanspar har hittat en boplats i skydd av våtmarken.

– Med tiden kommer det att växa olika slags växtlighet i våtmarken, och den avlägsnas genom slåtter och reglering av vattennivån. På vallarna såddes en blomsterblandning, men ängsblommorna blir lätt utkonkurrerade av kraftigare vilda växter, som sköts genom slåtter.

Ett gott samvete utöver fördelarna

För skötseln av våtmarken har det ingåtts ett miljöavtal enligt miljöersättningen. Avtalet förutsätter bland annat att våtmarken hålls öppen. Särskilt under torra perioder kan det växa torrmarksväxter på området, och de bör avlägsnas.

Inflödeskanalerna och djupvattenbassängerna framför utloppsdammen följs upp, och det fasta material som samlas där avlägsnas vid behov. För underhållet betalas ett stöd på 500 euro per hektar och år under fem års tid.

– Utifrån min egen erfarenhet är byggandet av en våtmark ett stort men lönsamt projekt i en situation där det är svårt eller ineffektivt att odla åkern. God planering och att hitta en kunnig utförare är viktigt. Det lönar sig också att sätta i gång genast när finansieringsbeslutet har kommit så att arbetet hinner bli klart inom den givna tidsramen, råder Karoliina.

– I det här skedet känns det som att vi lyckades nå våra mål. Åkern fungerar nu bättre, pumpandet är ett minne blott, och det känns också bra med tanke på miljön – det bevingade sällskapet verkar trivas där, och vattnet som rinner ut i sjön är klart.