Odlare, var noga med stödvillkoren för skyddszoner!
25.08.2026 18:21För att ersättning för skyddszon ska betalas måste området fortsatt bestå av vallväxtlighet och det ska skötas årligen. De centrala skötselkraven bör beaktas under hela förbindelseperioden eftersom redan utbetalda ersättningar kan återkrävas om skötselkraven försummas.
Skyddszoner som anläggs mellan åkrar och vattendrag är ett av de mest effektiva sätten att minska näringsbelastningen på vattendragen. Därför får odlarna miljöersättning för dem.
Hanna Mäntylä, chef för övervakningsgruppen vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, påminner om att skyddszoner ska bevaras och skötas enligt villkoren under hela förbindelseperioden. Till stödvillkoren för skyddszoner hör betesgång eller slåtter av växtligheten och bortförsel av slåtteravfall årligen senast 15.9.
– Skyddszonens växtlighet ska slås och bärgas åtminstone en gång under växtperioden. Bärga växtligheten efter varje slåtter och ta bilder av skörden med Vipumobilen. Om växtligheten inte bärgas, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet återkräva stödet för skiftets skyddszon även för tidigare år.
Enda undantaget från bärgningsskyldigheten är den rensslåtter av ogräs som görs i början av sommaren. Om ogräs slås på skyddszonen, behöver man inte föra bort slåtteravfallet.
– Rensslåtter måste ändå göras vid en tidpunkt då det ännu inte har bildats någon växtmassa som går att skörda på skiftet. Du kan inte uppfylla skördekravet genom att skörda växtbeståndet på våren, preciserar Mäntylä.
Bortförseln av växtmassan ska ske på behörigt sätt
Växtmassan som skördats på skyddszonen kan utnyttjas, men den måste hanteras och lagras på ett sätt som inte äventyrar vattenskyddsmålen för skyddszonen.
– Kör den inte till skogs eller till något impediment. Om du skördar växtbeståndet genom att bala det, ska balarna transporteras bort från åkern, instruerar Mäntylä.
Bete är möjligt
Skyddszonen kan användas som betesmark, om det görs med hänsyn till målen för vattenskyddet och den biologiska mångfalden. Betesgången får inte orsaka erosion eller äventyra den biologiska mångfalden och man får inte ge djuren tillskottsfoder på området. Dessutom får det inte finnas något hinder som har med vattenskyddet att göra.
Betesgång räcker också för att uppfylla kravet på att bärga växtligheten på skyddszonen, om skörden kan bärgas i sin helhet på detta sätt senast 15.9. Om betesgång genomförs på rätt sätt, bidrar den till att främja den biologiska mångfalden och minska jordmånens näringshalt på området.
Villkor som gäller växtligheten i skyddszonen
Växtligheten i skyddszonen ska bestå av flerårig vallväxtlighet. Också tidigare anlagd vallväxtlighet duger som skyddszon. Gödsling är tillåtet vid anläggningen.
– Notera att du måste ha en gällande markkartering för skiftet under anläggningsåret. Om du anlägger ett växtbestånd i skyddssäd, ska det göras redan under föregående växtperiod.
Efter anläggningen är det i regel förbjudet att bearbeta eller gödsla skyddszonen. Det gäller inte situationer då ett skadat bestånd måste förnyas.
I skyddszonen får växtskyddsmedel endast användas för att bekämpa flyghavre och svåra ogräs med vindspridning.
Arealen ökar
Ersättningen för skyddszoner höjdes från 350 euro till 430 euro per hektar vid ingången av 2026. Den höjda stödnivån har motiverat odlare att anlägga skyddszoner i större utsträckning. Från år 2025 ökade arealen skyddszoner i Sydvästra Finland med 1 500 hektar: från 4 338 hektar till 5 840 hektar.
Ny skyddszonsareal kan anmälas ännu under 2027.
Ytterligare upplysningar:
Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Hanna Mäntylä, 02 9502 2067
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi
