Onni Touru-projekten fick Egentliga Finlands kulturmiljögärningspris
29.10.2026 15:27Egentliga FinlandUtan Onni Touru skulle landsbygden i Egentliga Finland se mycket annorlunda ut. Han har ritat hundratals offentliga byggnader, ladugårdar och bostadsbyggnader i vårt landskap, till exempel Vanhalinna i Lundo, Maskutalo och S:t Mårtens ungdomsföreningshus.
Egentliga Finlands kulturmiljögärningspris 2026 delades ut på Åbo slott den 22 oktober. Priset gick till Onni Touru-projekten som genomfördes av Nådendals museum och Finlands lantbruksmuseum Sarka. I projekten kartlades, dokumenterades och presenterades kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ritats av byggmästare Onni Touru (1879–1945) samt lokal- och byggnadshistoria i anslutning till dessa i Egentliga Finland. Enligt motiveringarna till priset har projekten avsevärt ökat kännedomen om byggnadsarvet på landsbygden i Egentliga Finland.
Båda Onni Touru-projekten har fått EU:s landsbygdsfinansiering. Projektet som Nådendals museum genomförde 2024–2025 beviljades finansiering av Leader Varsin Hyvä och projektet som genomfördes av Finlands lantbruksmuseum Sarka 2024–2026 fick finansiering av Leader Jokivarsikumppanit. Det första projektet fokuserade på Åboregionen och det andra på Loimaaregionen.
Projekten koordinerades av Ulla Clerc, museiassistent vid Nådendals museum, och av arkitekt Tiltu Nurminen, som är väldigt tacksamma över priset.
– Före projekten var Onni Touru ganska okänd, men nu är han tydligt föremål för Egentliga Finlands gemensamma intresse och entusiasm. Det känns extra bra, kommenterar Ulla Clerc.
Information om byggnader som ritats av Onni Touru samlades in i samarbete med lokala invånare, byggnadsägare, hembygdsföreningar och andra kulturarvsaktörer. Under projektens offentliga tillställningar och besök nåddes hundratals personer.
361 objekt i den nya databasen
Under projektens gång hittades 361 byggnader i Egentliga Finland som bevisligen ritats av Onni Touru.
– Dessutom känner vi till minst lika många byggnader som jag kan svära på att de är ritade av Touru, men de fördes inte in i databasen då källorna inte kunde säkerställas. Vi kan dock fortsätta uppdatera databasen senare. Om något objekt bekräftas så lägger vi till det trots att projekten redan har avslutats, berättar Clerc.
Databasen med byggnader planerade av Onni Touru finns på adressen onnitouru.fi. På webbplatsen finns även presentationer av en del objekt, ett bildgalleri och anvisningar för hur man identifierar Tourus byggnader. Tourus handstil som planerare är mycket lätt att identifiera, även om byggnaderna är från tre olika årtionden och representerar tre olika stilriktningar: jugend, 1920-talets klassicism och senklassicism.



Tourus handavtryck syns fortfarande i kulturlandskapet i Egentliga Finland
Byggnaderna som planerats av Onni Touru utgör en betydande del av byggnadsarvet rån tiden före krigen i Egentliga Finland. Touru arbetade som byggnadsrådgivare vid Egentliga Finlands Lantbrukssällskap 1912–1938 och utarbetade under sin karriär många planer för lantgårdars huvudbyggnader, boskapsbyggnader, skolor, föreningshus och andra byggnader på landsbygden.
Kända byggnader som Touru har ritat är till exempel Vanhalinna i Lundo, Maskutalo, S:t Mårtens ungdomsföreningshus, Riihikoski sjukhus, skolan Saukonojan koulu i Lundo och skolan Keskipiirin koulu i Villnäs i Masku.

Priset uppmuntrar till att värna om kulturmiljön
Egentliga Finlands kulturmiljögärningspris delas årligen ut av Egentliga Finlands kulturmiljöarbetsgrupp. Inspektör Karolina Jalarvo från Livskraftscentralen i Sydvästra Finland som deltar i gruppen berättar att syftet med priset är att uppmuntra och inspirera kommuner, samfund och privata medborgare att värna om sin kulturmiljö. Priset kan beviljas för ett omfattande arbete till förmån för kulturmiljön eller för en enskild gärning som främjar bevarandet av den byggda miljön, landskapet eller kulturarvet.
– Onni Touru-projekten är ett utmärkt exempel på långsiktigt kulturmiljöarbete där forskning, kommunikation, gemenskap och värnande om byggnadsarvet bildar en effektiv helhet. Projekten visar hur man genom en enda planerares produktion kan öka förståelsen för områdets historia, byggkultur och lokala identitet samt inspirera nya aktörer att delta i bevarandet av kulturarvet, motiverar Jalarvo.
EU:s landsbygdsfinansiering beviljas av de regionala livskraftscentralerna och de lokala Leader-grupperna, som också ger råd om hur man ansöker om stöd.