Inom projektet Ilmastokestävä kylä publicerades en arbetsbok för gemensamt klimatarbete

Projektet Ilmastokestävä kylä, som finansieras av Leader Varsin Hyvä, avslutas i slutet av juni 2024. Projektet som koordineras av Egentliga Finlands byaombud Tauno Linkoraranta har ordnat klimatkvällar, ekoträffar och workshoppar i byar. Under dem har föreningarna funderat på vad klimatförändringen kan innebära för den egna byn.

Nu har projektet också publicerat en arbetsbok för gemensamt klimatarbete. Arbetsboken kan läsas och utnyttjas öppet av alla.

– Arbetsboken innehåller över 40 åtgärder som är indelade i tre delar: begränsning av klimatförändringen, anpassning till klimatförändringen och beredskap för klimatförändringen. I den kan föreningarna kryssa för allt som redan görs och vad som kunde planeras för framtiden, berättar Linkoranta.

Enligt hans observationer utför till exempel byaföreningar redan enorma mängder klimatarbete, men att man inte tänker på det som klimatarbete. Till exempel främjande av närmotion är klimatarbete, eftersom miljön tackar då byborna inte kör bil en och en till stan för att utöva en motionshobby. Och egentligen är redan byaföreningens existens en handling med vilken man kan förbereda sig på klimatförändringen. När människor känner varandra är det lättare att få hjälp vid en eventuell krissituation och byahusen kan fungera som beredskapscentraler i byarna.

Fyra pilotbyar och oändligt med exempel

I projektet dryftades klimathållbar byaverksamhet tillsammans med fyra byar. I projektet deltog Valpperi i Nousis, Hakkenpää i Tövsala, Röölä i Nådendal och Lemo i Masku.

– Till exempel Kotiseutuyhdistys Lemun Keempit hyr ut kajaker, så att människor inte behöver köpa egna redskap och transportera dem till paddlingsplatserna. Dessutom har föreningen ingått ett miljövårdsavtal om en värdefull kulturmiljö som ligger granne med Lemo kyrka, som betas av får. Dessutom har föreningen restaurerat byggnader i Mäntyläs miljö, varav torpet nu också används för Airbnb-inkvartering för till exempel cykelturister.

I Röölä presenteras närproducerad mat bland annat under evenemanget Silli ja uussi peruni. Det har ofta ordnats offentliga transporter till byns evenemang, till exempel extra bussturer och till och med förbindelsefartyg. Dessutom utmanade Röölä byalag byborna att ta reda på sitt eget koldioxidavtryck genom Sitras livsstilstest (sitra.fi) och utifrån resultaten göra miljölöften. Valpperi har satsat mycket på att främja närmotion både på sommaren och vintern. I Hakkenpää har man gjort ett bra arbete till exempel för att främja naturturismen och upprätthålla kulturlandskapet.

Goda exempel på byarnas klimatgärningar finns runt om i Egentliga Finland även utanför projektet i fråga.

– Till exempel i Sagu kyrkby grundas som bäst ett verksamhetscentrum som fokuserar på återvinning och i S:t Maries byahus utnyttjas svinnmat i lunchserveringen. Mynämäen pienkiinteistöyhdistys ordnar energipromenader där man bekantar sig med alternativa uppvärmningsformer i lokala byggnader. Mynämäen Asemanseudun kylät skapade i sin tur en biodiversitetsgång i sitt friluftsområde. Även återanvändning av byggnader på landsbygden är klimatarbete när det är som bäst, räknar byaombudet upp som exempel.

Samarbete och nya perspektiv behövs

Även i några andra områden i Finland pågår Leader-projekt kring samma tema. Projekten har samarbetat bra sinsemellan. I diskussionerna har man märkt att om man på landsbygden börjar tala om att stävja klimatförändringen är mottagandet inte alltid särskilt varmt. Om man däremot börjar prata om kompostering kan dörren t.o.m. öppnas för en mer omfattande miljödebatt.

– En observation har varit att unga numera är mycket klimatmedvetna, men att informationen inte alltid kanaliseras till aktivitet. Klimatarbetet kunde vara en möjlighet att locka unga att delta i byaföreningarnas verksamhet, funderar Linkoranta.

Dessutom önskar han en attitydförändring bland dem som är engagerade i klimatarbetet.

– Många är så väldigt bestämda. Det är klart att man inte med ett enda elbilsköp förbättrar hela världen, men varje gärning för det gemensamma målet framåt, påminner Linkoranta.

Även föreningar kan ha en stor roll när det gäller att förmedla nya tankar eller inleda diskussioner.

Ilmastokestävä kylä -projektet har fått EU:s landsbygdsfinansiering från Leader Varsin Hyvä. Projektets totala kostnad är ca. 18 000 euro, varav stödets andel är 80 %. EU:s landsbygdsfinansiering beviljas för regional och lokal utveckling av landsbygden. NTM-centralen och Leader-grupperna ger råd om hur man ansöker om stöd.