Möjligt att förbereda sig på klimatförändringen

08.05.2023 09:13Södra Savolax

Webbplatsen för projektet Ilmastoviisaita ratkaisuja maaseudulle (Klimatsmarta lösningar för landsbygden) riktar sig i första hand till jordbrukare, men där finns nyttig information för oss alla.

Vid klimatseminariet som hölls på prästgården Kenkävero i S:t Michel den 17 oktober fick jordbrukare, rådgivare och studerande inom branschen fylla i en enkät som gav synpunkter på och förslag till smartare klimatlösningar. Forskaren Karoliina Rimhanen vid Naturresursinstitutet betonade enkätdeltagarnas åsikter i sitt anförande.

– Denna utredning visar att förändring alltid förutsätter flexibilitet och att beredskap i slutändan främjar ekonomisk framgång, sade Rimhanen.

Enligt enkäten ansåg jordbrukarna att den första och viktigaste beredskapsåtgärden är att sörja för markens bördighet, eftersom det också är ekonomiskt förnuftigt. Metoderna för ta hand om marken och sköta kolsänkorna, det vill säga skogsvård, betonades också kraftigt i den globala klimatrapporten som publicerades för några veckor sedan.

Ett annat sätt att förbereda sig var enligt enkätsvaren valet av varierande odlingsväxter och förädlingen av hållbara sorter. I sitt anförande Kotimaisia valkuaiskasveja lehmille ja lautasille (Inhemska proteingrödor för kor och på tallriken) tog forskaren Kaisa Kuoppala vid Naturresursinstitutet också fram baljväxternas förmåga att binda kväve i atmosfären och öka mängden organiskt material i marken samt förbättra skörden av nästa odlingsväxt. I enkätsvaren ansågs det också smart att återvinna näringsämnen i skörden.

Eftersom seminariet samtidigt var ett webbinarium kommenterades informationen om baljväxter även i chatten på följande sätt:

– Ärtsoppa på torsdagar är alltså ingen dålig lösning.

Enligt enkäten strävar jordbrukarna efter att förbättra vattenhushållningen i marken och utnyttja förnybara energikällor. En viktig beredskapsåtgärd ansågs enligt enkätsvaren vara att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och näringsämnen. Ökad utbildning och medvetenhet önskades också i jordbrukarnas svar.

Vilka är dina klimatsmarta lösningar?

Noora Ruuth driver stallet Luonto-Taipale och sysslar med växtodling i S:t Michel. Gården producerar mest jordgubbar och frilandsgrönsaker. Höet går till största delen till gårdens hästar och skogsbruk är en del av näringen.

– Det känns illa när jordbrukare skuldbeläggs i diskussioner i sociala medier. Vad är egentligen sanningen? Vi är ett ekosystem som bildar en cirkel, säger Ruuth.

Hon påpekar att ridning inte förorenar, men att det är omöjligt att återvända till 50-talet.

– Jag köpte en gasdriven bil och ser den som min egen klimatgärning. När jag kör kommer det bara vattenånga ur avgasröret. Jag kritiserar elbilar för att vi inte kan vara säkra på varifrån elen kommer, motiverar Ruuth.

Hon berättar att producentpriserna som släpar efter inte uppmuntrar till produktion och därför är hon just nu intresserad av att satsa på turism och på att produktifiera turistpaket för utflykter och långvandring till häst.

– Plasten borde också kunna återvinnas bättre, eftersom plastvärlden plågar mig.

När det gäller kosmetika satsar Noora Ruuth personligen också på att köpa så ekologiska produkter som möjligt och produkter som inte innehåller mikroplaster.

Tervo Tolvanen från Rääkkylä i Norra Karelen kom till seminariet Ilmastoviisaita på en genomresa. Även på hans gård är bärodling den viktigaste produktionsinriktningen. På gården strävar han efter att se till att täckdikningen och dräneringen av åkrarna fungerar bra.

– Vi undviker kalhyggen och har i stället satsat på beståndsvårdande avverkning. När det gäller maten har jag ibland samvetskval, eftersom vi kunde öka andelen grönsaker jämfört med nuläget. Å andra sidan föredrar vi att äta säsongsbetonat året om, säger Tolvanen.

Även om många jordbrukare just nu inte har tillräckligt med energi för att förbättra världen, kan just ”världsförbättring” enligt Tolvanen också ha en positiv inverkan på den finansiella situationen. Bördiga åkrar ger bättre skördar. Det är viktigt att sträva efter långsiktighet när gården utvecklas och stödpolitiken planeras.

– Min egen klimatgärning är att installera solcellspaneler för maskinhallen i sommar.

Maisa Juntunen är en mjölkbonde från Kangasniemi med bakgrund som stadsbo. På hennes 400 år gamla släktgård Ollinaho produceras mjölk. Åkrarna används redan för ekologisk odling och på sommaren betar boskapen på åkrar och skogsbeten.

Juntunen med familj flyttade till makens hemgård i Kangasniemi 2012 och hon inledde samtidigt studier inom lantbruksbranschen. Tanken på en förändring uppkom ur intresset för närproducerad mat och matens ursprung i allmänhet. Generationsväxlingen på gården gjordes 2014.

– Många faktorer påverkar klimatet. Som matproducent strävar jag efter att sörja för åkrarnas mullhalt och bördighet med naturenliga metoder och därmed vara så oberoende av fossil energi som möjligt.

Juntunen är intresserad av åkrarnas kolbindningsförmåga och hållbar skogsvård.

– Personligen har jag beslutat att minska flygandet och gynna närturismen på grund av dess ekologiska karaktär, förklarar Juntunen.

Hon tror att det närturismen medför många möjligheter.

– Jag strävar efter att gynna närproducerad och helst ekologiskt odlad mat. Jag äter övervägande vegetariskt och endast självuppfött kött i måttliga mängder.

Juntunens uppfattning om landsbygden har förändrats i och med flytten till landet. På landet finns det utrymme att leva sitt eget liv. På landsbygden finns också gemenskap och lugn i naturen som motpol till den hektiska vardagen.
Juntunen anser att motsättningar är onödiga, eftersom landsbygden behöver stadsborna och stadsborna landsbygden. På landet möts generationerna och det finns behov av och intresse för frivilligarbete.