Bättre markbördighet är bra för både odlare och miljö

08.05.2024 10:56Nyland

På bilden ovan tar Emil Hästbacka jordprov från alven medan Christian Nyholm tittar på och Dennis Storhannus filmar. Bild: Anne Antman

Inom det nyligen slutförda projektet Carbon Action Markvård fick svenskspråkiga jordbrukare i Nyland hjälp med att utveckla sina kunskaper i observation, mätning och förbättring av markbördigheten.Utvecklingsprojektet fick landsbygdsfinansiering från EU via NTM-centralen i Nyland.I projektet medverkade ett antal gårdar i Ingå som fick testa åtgärder för att förbättra markbördigheten i praktiken. Projektet köpte rådgivningstjänster av Nylands Svenska Lantbrukssällskaps (NSL) rådgivare. Projektet genomfördes av BSAG, dvs. Baltic Sea Action Group (det officiella namnet är Stiftelsen för ett levande Östersjön sr).

Projektet var en del av stiftelsens mer omfattande samarbetsplattform Carbon Action som främjar metoder för regenerativt jordbruk och forskar i kolinlagring i åkermarkerna. Samarbetet omfattar såväl odlare, organisationer som företag. En viktig del utgörs av olika forskningsprojekt som Meteorologiska institutet har huvudansvaret att samordna och därtill finns det också en odlarklubb och pilotgårdar.

– De gårdar i Ingå som deltog i projektet fick testa förmånliga och enkla sätt att kartlägga markbördigheten, berättar projektchef Anne Antman från BSAG.

Varför är markbördighet så viktigt?

En god markbördighet är en förutsättning för en god skörd.En mark i gott skick är också bra för miljön och klimatet, eftersom den bland annat håller kvar näringsämnen bättre och binder mer kol i jordmånen.För odlaren innebär bättre markbördighet säkrare skördar och mindre risk för växtsjukdomar och vattnet blir inte och stå på åkrarna.Behovet av att köpa insatser kan också minska, då den biologiska kvävefixeringen bättre och grödorna tar upp fosfor ur jorden effektivare.Det handlar om en s.k. win-win-situation där bättre markbördighet gynnar såväl odlare som miljön.

Kartläggning av markbördigheten i praktiken

Inom projektet granskades så kallade problemskiften tillsammans med odlarna.Det var åkerskiften som av en eller annan orsak inte gav en lika bra skörd som de övriga skiftena men orsaken till det var inte alltid klar. Med på åkern var också en fotograf och projektet gjorde korta videor om granskningarna på svenska med finsk textning.

– Videorna kan fungera som inspiration för odlare att börja undersöka sina egna åkerskiften närmare, även om många odlare redan gör det, konstaterar Antman.

Det första steget var att observera åkerskiftet och framför allt dess vattenhushållning. Är åkerskiftet för torrt eller vått? Vid observationen gick man igenom bl.a. täckdikenas utlopp och nackdikenas djup. Ibland är det möjligt att förbättra ett skiftes vattenhushållning även till en mindre kostnad, t.ex. genom att skölja täckdiken eller rensa nackdiken. Med hjälp av små förändringar kan man undvika större insatser som en helt ny dikning.

Nästa steg var att lära sig mer om markens struktur. De egna åkerskiftena kan man undersöka t.ex. med ett pliktjärn: sjunker det lätt ner i jorden eller finns det kompakta ställen i olika delar av skiftet? Det lönar sig att gräva på olika ställen av skiftet och se hur marken ser ut.På de för Nyland typiska lerjordarna är aggregaten i skick om de är små och runda, medan det ur mer kompakt jord lossnar stora lerkakor som har vassa kanter. Det kan finnas variationer inom ett och samma skifte, så att ta jordprov på olika ställen ger odlaren värdefull information.

De egna iakttagelserna kan också antecknas i den skiftesvisa markvårdsplan som utvecklats inom projektet.Vid sidan om vattenhushållningen och markstrukturen kan det på problemskiften också finnas utmaningar som gäller näringsämnen och surhet, men det är ofta en bra idé att börja med att granska vattenhushållningen och markstrukturen.

En innovativ metod: utnyttja flygfoton vid förbättring av åkermarkens bördighet

NSL:s dräneringsrådgivare Martin Träskman som deltog i projektet for ut på åkern med odlarna och hade med sig kartor över täckdikena som han hade lagt ovanpå ett flygfoto av åkern.Via gratis historiska flygfoton som finns tillgängliga på nätet kan man nämligen se om ett åkerskifte t.ex. så småningom har börjat lida mer och mer av väta.Odlarna var överraskade av hur bra flygfotona kunde åskådliggöra situationen och de kan vara ett bra komplement i kartläggningen.

Samarbetet med NTM-centralen och projektexpert Juha Mäkinen fick beröm av Anne Antman.

–  Vi fick snabbt svar på våra frågor och kontakten var smidig, berättar Antman.

Sett ur projektaktörens synvinkel uppskattade hon att projektplanen skulle vara noggrann redan i början.Att många saker redan hade utretts klart medan projektet planerades var till hjälp under genomförandet av projektet.Också behandlingen av projektets ändringsansökan gick smidigt enligt Antman – ofta går det så att projekt behöver ändras en aning efter projektstarten till följd av omständigheter som märks först i praktiken och då är det bra att snabbt ta kontakt med finansiären.

Tips för odlare som vill veta mer om markbördighet

På vilket sätt kan en odlare gå till väga om han eller hon vill förbättra markbördigheten på de egna skiftena? Anne Antman berättar att BSAG har planerat olika slags fältdagsevenemang för den kommande sommaren. Närmare uppgifter om tidpunkten för evenemangen läggs ut på BSAG:s webbsidor och också i evenemangskalendern på landsbygdsnätverket.fi.

–  Alla intresserade är välkomna till evenemangen, tipsar Antman.

Hon lyfter också fram åtgärden Råd 2030 som gårdar kan utnyttja för att få individuell rådgivning understödd av landsbygdsfonden. Under finansieringsperioden 2023–2027 kan varje finländsk gårdsbruksenhet få rådgivning för 10 000 euro. Priset för ett rådgivningsbesök ersätts med 75 euro/timme. Om rådgivningen kostar mer kommer rådgivaren överens om priset i förväg med jordbrukaren. För rådgivningen betalar jordbrukaren den andel som eventuellt överstiger 75 euro/timme och mervärdesskattens andel. En lämplig rådgivare hittas i rådgivarregistret och rådgivning kan fås bl.a. om åkrarnas bördighet, åkrarnas vattenhushållning eller odlingsplanering.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nylands landbygdsfinansierings nyhetsbrev 2/2024.

Läs mer: