Med åkerinspektörerna i Ingå

10.11.2023 15:43Nyland

Före övervakningen får jordbrukaren i allmänhet ett telefonsamtal

Vi kommer till Mårten Lindbergs gård nära Ingå centrum på morgonen. Den egentliga övervakningen utförs av inspektörerna  vid NTM-centralens landsbygdsenhet. Övervakningsbesök görs oftast parvis. Livsmedelsverket meddelar lokalerna som övervakas slumpmässigt till NTM-centralen och inspektörerna ringer gården på förhand och kommer överens om ett besök. Åkerövervakning kan även utföras utan anmälan, men detta är mer sällsynt. I och med den nya satellituppföljningen har antalet gårdsbesök minskat. Tidigare var urvalet fem procent av alla gårdar, under coronapandemin tre procent och nu under satellitperioden endast två procent.

Satellituppföljning i ett nötskal

Från och med början av 2023 har varje EU-land tagit i bruk ett satellitbaserat uppföljningssystem för jordbruksmark, om det inte har tagits i bruk redan tidigare. I systemet används öppet bildmaterial som producerats av EU:s Sentinel-satelliter och som analyseras med hjälp av artificiell intelligens. AI jämför bildserien från skiftet med de uppgifter som uppgetts i ansökan om åkerstöd. Som ett resultat av en automatisk algoritmbaserad analys får man information om jordbruksverksamheten på jordbruksskiftena, såsom bearbetning av mark, slåtter, bete och skörd. Om det i analysen upptäcks avvikelser i uppgifterna i stödansökan, skickas en begäran om utredning via Livsmedelsverkets mobilapplikation Vipu. Begäran om utredning kunde besvaras genom att lämna in en bild av de åtgärder som vidtagits via samma applikation eller alternativt ändra uppgifterna i den egna ansökan om åkerstöd senast den 2 oktober.

Under de kommande åren kan jordbrukarna få tillgång till analysdata till exempel för att precisera gödslingen. När AI lär sig borde analysen bli noggrannare och därmed borde begäran om utredning minska. I år skickades drygt två tusen begäran om utredning till odlarna i Nyland.

Övervakningen inleds med genomgång av dokumenten

Efter att ha presenterats för varandra går Anna och Elina tillsammans med odlaren igenom dokumenten vid bordet eller i detta fall ute på gården. Man undersöker bl.a. gödselfakturor, bekämpningsmedelsfakturor och andra centrala anteckningar i gårdens anteckningar.

– Fan också, var Mårten Lindbergs första tanke när han fick samtalet om övervakningen av hela gården.

Lindberg, som är på gott humör, konstaterar dock att övervakningen hör till saken och är den första som träffar honom. Lindberg har odlat sedan 1988, till en början på arrendemark och 1995 genomfördes en generationsväxling på gården då Lindbergs far avstod från odlingen. Numera odlar Lindeberg som bisyssla vid sidan av schaktningsentreprenader. Gården samarbetar med två andra gårdar och till exempel gödselmedel skaffas tillsammans. I år odlade Lindberg huvudsakligen raps, som i början av sommaren även lockade många vitkindade gäss. Att fösa fåglarna bort från åkrarna var ett dagligt besvär fram till midsommar. Enligt Lindberg utlovas ingen toppskörd på grund av torkan under försommaren och de rikliga regnen under sensommaren. För många jordbrukare har året varit tungt på grund av de höjda priserna på gödsel och energi.

– Måste man göra allt gratis? Funderar Lindberg. Enligt honom har spannmålen bättre pris i andra länder och där betalas också mer stöd. Han berättar att han hade för avsikt att odla havre i år, men avstod från det när han läste prognoserna för växtperioden.

Till näst går vi vidare till att undersöka lagret av växtskyddsmedel. Det ska vara låst enligt bestämmelserna och det får inte finnas någon brunn i utrymmet så att ämnena inte rinner ut i naturen. Lagret är ändamålsenligt och även i fråga om gödselmedel kontrolleras förvaringen med övervakningsbesök.

Mätning av åkrar i alla väder

Sen går vi ut på åkern. Lindberg avlägsnar sig till andra arbeten, men om odlaren vill får hen vara med under hela åkerövervakningen. Åkerinspektörerna använder en GPS-apparat som heter Trimble, som kontaktar cirka 15–20 satelliter, och med hjälp av den kan mätresultatens noggrannhet nå 10 centimeter. Det finns flygbilder av åkerskiftena, men på dem skuggar träden ofta skiftkanterna. Inspektörerna måste alltså mäta åkrarnas kanter och eventuella öar med en GPS-apparat för att se om de motsvarar skiftesgränserna och samtidigt ta fotografier av odlingarna och skiftena på plats. Mätmaterialet som samlats in vid åkerövervakningen beräknas senare som kontorsarbete och materialet läggs till som punkter på flygbildskartan, med hjälp av vilka man gör eventuella ändringar i avgränsningen av åkerskiftena. Mätningens arealresultat fungerar i fortsättningen som grund för utbetalningen av stöd.

Det är även viktigt att mäta de skyddsremsor som hör till de grundläggande kraven för åkerstöd. Enligt stödvillkoren ska skift som ligger på mindre än 10 meters avstånd från vattendragen ha en minst tre meter lång obearbetad gräsbevuxen skyddsremsa i förhållande till vattendraget och dessa avstånd mäts noggrant i övervakningarna.

Att klafsa omkring på åkerkanten i ösregn börjar snart kännas i de ovana fötterna, men åkerinspektörerna fortsätter ihärdigt framåt. På stora gårdar kan det ta flera dagar att mäta alla skiften och arbetet utförs både i regn och när solen gassar. Av arbetsgivaren får inspektörerna endast en lång regnrock, regnbyxor och gummistövlar; övrig utrustning måste de av skatteskäl bekosta själv. Man måste dock skaffa utrustning, eftersom man inte kan marschera med gummistövlar i hetta utan att få blåsor och skyddsskor är mer ergonomiska i många förhållanden.

Efter gårdsbesöket fortsätter övervakningen vid datorn

Mätningarna och bildtagningen på gården har utförts, men övervakningen är inte över. Efter det egentliga gårdsbesöket sparas den information som samlats in från gården och eventuella arealändringar skickas elektroniskt till uppdateringen av åkerskiftesregistret. Till slut kontrolleras och verifieras registreringen ännu. Jordbrukaren får en separat kontrollrapport och en responsenkät om kontrollbesöket.

Efter sommarens övervakningsperiod övergår inspektörerna till så kallad dokumentkontroll, där man under sommaren noggrant går igenom handlingarna från de övervakade gårdarna. Man bekantar sig grundligt med exempelvis gödslingen och användningen av växtskyddsmedel. Ett eventuellt bristfälligt iakttagande av stödvillkoren leder till påföljder för jordbrukaren, dvs. hen kan förlora en del av stöden. När övervakningen är klar i sin helhet fattar kommunen beslut om utbetalning av åkerstöd till jordbrukaren. Detta sker på våren, dvs. processen för övervakningen av hela gården och spänningen upphör slutgiltigt först då. Till alla gårdar betalas dock förskott enligt en på förhand fastställd procentsats, oberoende av om gården kontrolleras eller inte.

Satellituppföljningen kan anses göra behandlingen av jordbrukare mer jämlik, då antalet övervakningar av hela gården på plats minskar till följd av satellituppföljningen av alla gårdar. Även inspektörernas arbetsbeskrivning ändras i och med reformen: den innehåller fler bildtolkningar och andra uppgifter i anslutning till satellituppföljningen än tidigare.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nylands landbygdsfinansierings nyhetsbrev 3/2023.