Skogarna är en viktig del av landsbygden i Egentliga Finland!
24.11.2023 15:50Med EU:s landsbygdsfinansiering stöds även utvecklingen av skogsbranschen. För närvarande genomför Skogscentralen tre projekt i Sydvästra Finland med hjälp av vilka träbyggande, enskilda vägar och skogsägarnas kompetens utvecklas.
Finland är Europas mest skogbevuxna land. Upp till 75 procent av vårt lands areal är skog. Egentliga Finland är inte lika skogbevuxet som resten av Finland, men även här är över hälften av landskapets areal skog. I Egentliga Finland är också skogsägandet mer splittrat. På riksnivå äger privata skogsägare i genomsnitt 32 hektar skog, medan de i Egentliga Finland äger i genomsnitt 19 hektar skog. Skogscentralens näringschef Minna Rautalin berättar att siffrorna på ett bra sätt beskriver situationen i landskapets skogar.
– I Egentliga Finland är cirka 76 procent av skogarna i privat ägo, medan statsägda skogar ökar längre norrut. I landskapet finns över 40 000 privata skogsägare. En stor del av dem är jordbrukare, för vilka skogsbruket endast är en del av gårdens verksamhet.
Egentliga Finland är en mosaik av åkrar och skogar som mänsklig verksamhet har påverkat under en lång tid. Naturen är mångsidig och mångbruket av skogarna spelar en stor roll här. På grund av de regionala särdragen är det naturligt att skogsbranschen i Egentliga Finland även utvecklas med EU:s landsbygdsfinansiering.
I Sydvästra Finland genomförs Skogscentralens projekt som beviljats EU:s landsbygdsfinansiering i omfattande samarbete med intressentgrupperna och de finansieras gemensamt av NTM-centralerna i Egentliga Finland och Satakunta.
Öka på offentligt träbyggande
Skogscentralens projekt Lounais-Suomi rakentuu puusta (LSPUU) (Sydvästra Finland bygger på trä) avslutas i slutet av 2023.
– I projektet har man skapat en ny webbplats som presenterar träbyggandet i Sydvästra Finland, där man har samlat aktuell information om trävaruindustrin i Sydvästra Finland och användningen av trä i byggandet, berättar Rautalin.
Träbyggnaderna fungerar bra som kolförråd. Till exempel ett småhus i trä binder cirka 25–30 ton koldioxid i sina konstruktioner. Utöver kollagringen är träbyggande i regel miljövänligare än byggande med andra material, eftersom träbyggnadens koldioxidavtryck ofta är 10–30 procent mindre. Dessutom skapar träet stämning, lindrar stress och påverkar inomhusluftens kvalitet.
Inom projektet har man ordnat många utbildningar om nyttan och detaljerna med träbyggande, till exempel för företag inom träproduktbranschen och den offentliga sektorn. Trä är redan det vanligaste stommaterialet för att bygga egnahemshus, och nästan alla stugor byggs av trä, men i höghus och offentliga byggnader är trä ett mer sällsynt material. Därför fokuserade projektet på att aktivera just offentligt träbyggande.
På projektets webbplats har man samlat information om offentliga byggnader och höghus som är färdiga eller under byggnad i sydvästra Finland och som har en betydande mängd trä. På webbplatsen presenteras till exempel de nya träskolorna i Vemo och Velkua, Aura kommunhus och Märynummi daghem. På webbplatsen finns också en karta som visar företag inom trävarubranschen i sydvästra Finland.
Projektchef är Dennis Somelar och projektets samarbetspartner är Tammerfors universitet, Prizztech Oy och Kaarinan Kehitys Oy.
Nästan 2 000 skogsägare fick avgiftsfri utbildning
Skogscentralens projekt Hyvinvointia metsän elinkeinoista (Välbefinnande från skogens näringar) avslutas också i slutet av 2023.
– I projektet utbildades ett stort antal skogsägare. I projektet ordnades 53 olika evenemang där man nådde sammanlagt 1 900 skogsägare, säger Rautalin.
Utbildningar ordnades till exempel om skogsvård, produkter som man samlar eller plockar och ekocertifiering samt rekreation och turism i skogarna. Inspelningarna från evenemangen kan fortfarande ses på projektets webbplats. Dessutom skickade projektet informationsbrev till upp till 2 500 skogsägare, till exempel om avverkningsmöjligheter, skötselbehov och värdefulla naturobjekt.
I projektet kontaktades skogsägarna också med hjälp av den nya podcasten Mättäällä. Under de pilotperioder som projektet producerar diskuteras bland annat hur man kan få extra inkomster av julgranar eller naturprodukter och hur unga kan sysselsättas inom skogsbranschen. Arbetet med podcasten, som har mottagits väl, har senare fortsatt utanför projektet.
Projektchef är Lasse Rantala och samarbetspartner är Länsi-Suomen maa- ja kotitalousnaiset och förbundet 4H. Via förbundet 4H lyckades projektet väcka intresse för skogsbranschen hos många unga, till den grad att nästan 20 unga beslutade att grunda ett företag inom skogsbranschen.
– Trädet växer från planta till timmerträd på cirka 60–80 år. Därför lönar det sig att utveckla privatägda skogar över många generationer. Ju yngre man blir intresserad av ämnet, desto mer sannolikt är det att man hinner se effekterna av sina beslut, även om det ofta är först nästa generation som har nytta av bra beslut, förklarar Rautalin.
Enskilda vägar och broarna över dem i skick
Vid skogscentralen pågår även projektet Lounais-Suomen yksityistieverkko huoltovarmuuden varmistajana (Sydvästra Finlands nätverk av enskilda vägar säkerställer försörjningsberedskapen) som fortsätter ännu fram till 2024. I projektet kartläggs bland annat skicket på enskilda vägar och deras broar i Sydvästra Finland.
– Vägen från stubben till fabriken går nästan utan undantag via enskilda vägar. Broar på enskilda vägar är till exempel på många ställen den så kallade svagaste länken och man kan inte längre köra över dem med större bilar, berättar Rautalin.
De enskilda vägarna möjliggör förutom virkestransporter även rekreation och jakt i skogarna, men också till exempel räddningsverkets trafik samt allmänt boende och trafik på landsbygden.
Dessutom fäster projektet uppmärksamhet vid väglagens verksamhet. Vägunderhållet och förvaltningen av väglaget förutsätter numera omfattande kompetens, som inte alla har tillgång till.
– Behovet av vägdisponenttjänster har ökat betydligt under de senaste åren. Med hjälp av projektets rådgivning och nätverksbildning strävar man efter att föra passiva väglag till professionella vägdisponenters tjänster. Skogscentralen upprätthåller en egen tjänst tienhoito.fi för just väglag för enskilda vägar och yrkespersoner som sköter dem, berättar Rautalin.
Petri Lähteenmäki är projektchef och projektet genomförs i samarbete med ProAgria Västra Finland.
Sydvästra Finlands skogsprogram eftersträvar välbefinnande och livskraft
Skogscentralens projekt genomför EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt Egentliga Finlands och Satakuntas regionala planer för utveckling av landsbygden, men samtidigt även målen i Sydvästra Finlands skogsprogram 2021–2025. Visionen i skogsprogrammet är att en aktiv och hållbar skötsel och användning av skogarna i Sydvästra Finland ökar välbefinnandet och landskapens livskraft. Visionen uppnås när
- skogarna utnyttjas aktivt och hållbart
- affärsverksamhet som baserar sig på skogar och träd växer, utvecklas och blir mångsidigare
- skogarna är lätta att nå fysiskt och digitalt
- skogsägarna sköter sin skogsegendom målinriktat
- inom skogsbranschen verkar man i nätverk och satsar på partnerskap.
Sydvästra Finlands skogsprogram grundar sig på den nationella skogsstrategin och dess genomförande styrs och följs upp av Sydvästra Finlands skogsråd.
Att satsa på skogsvård genom omfattande samarbete är samtidigt alltid också beredskap.
– Ju bättre våra skogar mår, desto bättre kan de klara av till exempel skogsbränder eller vind- och insektskador, som sannolikt kommer att öka i takt med att klimatförändringen framskrider, påminner Rautalin.
