Snart byggs en biogasanläggning i Högfors
28.06.2023 13:41Det stöd på 50 % som NTM-centralerna hade att bevilja ur återhämtningsmedel åren 2021-2022 fick många jordbruk och företag att planera biogasanläggningar som producerar förnybar energi. Ett av företagen som sökte och beviljades företagsstöd ligger i Högfors i Nyland.Företaget Koskelan Biogas Oy, grundat av jordbruksföretagaren Mikko Laine, har för avsikt att påbörja byggandet av en biogasanläggning under 2023.
– Där i skogsdungen ska biogasanläggningen byggas, säger Mikko Laine och visar på en ung skog bakom en åker.
På den 2,5 hektar stora arrendetomten kommer biogasreaktorn att omges av bl.a. en mottagningsbassäng för sväm, en ca en hektar stor torrfraktionsplan, ett lager för mottagning av fastgödsel, ett lager för separerad torrfraktion och bassänger för rötrester.
– Alla bygglov och miljötillstånd är i skick, men innan vi kan börja bygga, måste vi ännu säkerställa det egentliga avtalet om försäljningen av gasen, berättar Laine.
Avsikten är att få markarbetet klart under 2023 för att kunna sätta i gång med det egentliga byggnadsarbetet år 2024. En aning bråttom blir det också på grund av det företagsstöd som beviljats ur NTM-centralens återhämtningsmedel – ett villkor är nämligen att byggnadsarbetet ska vara klart före utgången av 2024.
Hur idén om en biogasanläggning föddes
Laine hade redan rätt länge funderat på att grunda en biogasanläggning.
– För några år sedan sade jag på skoj att varför inte bygga en sådan själv, de finns ju i Europa också.
För tre år sedan blev frågan om en biogasanläggning aktuell igen i samband med foderförsäljningen.
– Coronaviruspandemin ställde till det för vår höförsäljning till Sverige och vår egen gård hade redan fått tillräckligt med foder från den första skörden.Vi tänkte lämna den återstående vallen obärgad tills vi via andelslaget Länsi-Maito som levererar till Valio slutligen hittade en köpare och kunde sälja fodret.
Denna foderepisod ledde egentligen till frågan om vad man kan göra med överflödig vall av detta slag och om det skulle gå att utnyttja den på ett lätt och produktivt sätt, berättar Laine.
Petri Uusitalo från andelslaget Länsi-Maito tipsade Laine om att en biogasanläggning kunde vara svaret på Laines fråga.
– Ett par veckor funderade jag på biogasanläggningen ur lönsamhetsperspektiv och kom fram till att försäljning av gas via företaget kunde vara lönsamt till skillnad från enbart elproduktion.Min partner, Elina Toikka, tyckte också att det var en bra idé och uppmuntrade mig att gå vidare med den.
Noggrannare kalkyler – hjälp med planeringen
Nästa steg var att göra mer noggranna kalkyler och planer på biogasanläggningen.
– Vi bollade med många olika alternativ för hur systemet kunde fungera och vad som också skulle vara lönsamt.Bl.a. måste vi bestämma om vi skulle använda oss av våtrötning eller inte, vilken torrsubstanshalt materialet skulle ha och hur stor biogasanläggning som ska byggas och vilken leverantör som kan leverera just en sådan anläggning som vi vill ha, räknar Laine upp.
Laine behövde inte göra planeringsarbetet ensam.Av anläggningsleverantörer och aktörer i branschen fick han mycket information.För att få hjälp med planeringen vände han sig till lösningsleverantören Doranova Oy. Auli Teppinen, företagsrådgivare vid ProAgria i södra Finland, var till hjälp med ansökan om företagsstöd från NTM-centralen och dess bilagor.Laine är tacksam för den goda information och det stöd som han fick i planeringsskedet av alla samarbetspartner och andra biogasföretagare.
– Jag kunde inte allt själv när jag började på med projektet, men under resans gång har jag lärt mig en del och fortsätter att hela tiden lära mig mer. En biogasföretagare som håller på att starta sin verksamhet gör klokt i att skaffa sig pålitliga samarbetsparter att diskutera och ventilera tankar med, summerar Laine.
Laine rekommenderar också att ta kontakt med finansiärer i god tid och t.ex. konkurrensutsätta bankernas låneofferter.När det gäller stödet från NTM-centralens finansiering för landsbygden lönar det sig att reda ut vilken finansiering som kan sökas för investeringar i biogasanläggningar, när stödet ska sökas och vilka bilagor som måste bifogas till ansökan.
– För Koskelan Biogas Oy gick det smidigt att ansöka om företagsstöd. Till och med bygglov och miljötillstånd kunde bifogas ansökan i tid.Utöver det skulle till ansökan också bifogas lönsamhets- och finansieringskalkyler, ett preliminärt avtal om gasförsäljningen, bankens kreditlöfte samt byggnadsritningar, räknar Laine upp.
Anläggningen tar form – risker beaktas
I planeringen kom det fram att en större anläggning skulle vara lönsammare än en mindre och att anläggningen skulle vara effektivare, om materialet som matas in har en hög torrsubstanshalt. Enligt Laine måste en biogasanläggning matas lika noggrant som en ko. Anläggningen går bra på vallfoder och för att stimulera jäsningsprocessen är det möjligt att få gödsel och urin från Koskelas mjölkgård som har ca 90 djur och också från en avtalsgård.
Den anläggning som Laine har planerat kan behandla ca 20 000 ton om året och i egentlig biogas producera ca 9 GWh på årsnivå. Avsikten är att sälja gasen vidare i gascontainrar. Även om många saker har planerats klart inför byggnadsarbetet, är Laine också beredd på att det kan komma ändringar.Investeringen har sina egna risker.
– Kan hända att byggkostnaderna ökar ytterligare, då priset på byggnadsmaterial har höjts på grund av kriget i Ukraina, funderar Laine.
Som projekt är biogasanläggningen rätt kostsam; de totala kostnaderna är enligt planerna redan nu över tre miljoner euro. Att det ännu inte finns något slutgiltigt avtal om gasförsäljningen utgör ett eget spänningsmoment. Laine tar det ändå rätt så lugnt.
– Självförsörjning i fråga om energi och förnybar energi värdesätts alltmer och en lämplig nisch för biogasanläggningens gas kunde nu uppstå då den tunga transportmaterielen ställs om för att kunna drivas med biogas och Volvo och Scania redan har lanserat gasmotorer för tung transportmateriel, berättar han.
Hänsyn till miljösynpunkter
Biogasanläggningen kommer att byggas några hundra meter från Koskelas mjölkgård.I planerna har hänsyn tagits till miljösynpunkter.Torrfraktionsplanen har också asfalterats och den vätska som kommer därifrån leds tillbaka till produktionsprocessen.
Laine har planerat en jordvall som skydd för anläggningen och ett par vägar där foder- och gödseltransporter samt gascontainrar kan forslas utan att det stör den övriga omgivningen. Många tror säkert att en biogasanläggning luktar illa, men enligt Laine är det inte så.
– Biogasen produceras i en sluten process som inte ger ifrån sig någon dålig lukt.I produktionen används i huvudsak vall som inte heller borde ge upphov till dålig lukt i någon större mängd.Dålig lukt kan på sin höjd uppstå när gödsel förs till anläggningen eller rötrester förs bort från anläggningen.
Enligt Laine borde rötresterna ändå lukta mindre än vanlig gödsel från en mjölkgård och de kan användas till att gödsla åkrar.
Stöd för att investera i biogasanläggningar
Under den nya CAP27-finansieringsperioden kan stöd alltjämt sökas för investeringar i biogasanläggningar. Stödet kan beviljas som företagsstöd eller som investeringsstöd till jordbruket. Gas som produceras med hjälp av företagsstödet ska ha en utomstående köpare. Gas som produceras inom ramen för en jordbruksinvestering ska användas i gårdens egen produktion. Stödet för investering i en biogasanläggning är 50 % av projektets godtagbara kostnader.
Vem: Mikko Laine, jordbruksföretagare sedan år 2016 och snart biogasföretagare
Partner: Elina Toikka
Koskelas släktgård: Mjölkboskap i 120 år, den enda mjölkgården i Högfors
Personal: 2 och dessutom hjälper Mikkos föräldrar till
Grundare av och ägare till företaget Koskelan BioGas Oy: den första biogasanläggningen i Högfors
